Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Med fokus på iranska språk: fonologiska och areala fenomen Carina Jahani.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Med fokus på iranska språk: fonologiska och areala fenomen Carina Jahani."— Presentationens avskrift:

1 Med fokus på iranska språk: fonologiska och areala fenomen Carina Jahani

2 Språkfamiljer Semitiska Iranska (Indo-europeiska) Turkiska Indo-ariska (Indo-europeiska) Andra språkfamiljer: Afro-asiatiska, Kaukasiska, Dravidiska, Tibeto-burmanska, Munda, Uraliska, andra Altaiska språk, andra Indo-europeiska språk, isolerade språk (t.ex. Burushaski)

3 Fokus på iranska språk…. Fonologiska fenomen och andra areala fenomen Genetisk släktskap eller arealfenomen ”Den man umgås med bli man lik” Språkarealer: Indiska subkontinenten, Balkan, Centralasien, Iranska högplatån

4 Fonologiska fenomen Moderna persiska vokalsystemet: Īū e o (ō < ow) a ā Skillnad i vokalkvalité snarare än i vokallängd

5 Arabiska vokalsystemet īū iu a, ā Långa och korta vokaler

6 Andra iranska språk och klassisk persiska īū i u ēō a, ā Skillnad i vokallängd ē och ō har gått upp i ī och ū i modern iransk persiska inflytande från arabiska? eller ortografin?

7 Balochiska!!! Talas: huvudsakligen i sydöstra Iran och sydvästra Pakistan īū i/e u/o ēō a, ā Även singularitetsmarkören –ē uttalas ibland –ī (persiska påverkan) Nasalisering - cf. Urdu/Hindi

8 Turkiska språk Vokalharmoni pluralsuffixgenitivsuffix kadın ’kvinna’kadın-lar kadın-ın son ’slut’son-lar son-un ev ’hus’ev-ler ev-in gün ’dag’ gün-ler gün-ün

9 Turkiska språk i kontakt med iranska Uzbekiska har reducerad vokalharmoni – lång historisk språkkontakt med tadjikiska Flera turkiska språk i Iran uppvisar reducerad vokalharmoni (t.ex. azerbajdzhanska, khalaj, Sonqor-turkiska) Men: vissa drag av vokalharmoni har tagits upp i Teheran-persiska: be-gir ’ta’ bo-kon ’gör’

10 u-fronting i flera Iranska språk Iranska språk har normalt inga främre rundade vokaler. Turkiska språk har främre rundade vokaler. u > ʉ eller i (u-fronting) vanlig i flera iranska språk kurdiska, mazandarani, sistani, balochiska, larestani m.fl. språk (intern utveckling eller under påverkan av turkiska språk?)

11 Konsonanter Iranska språk har förhållandevis enkla konsonantsystem pʰtʰkʰ bdg fsʃx h z ʒ ɣ ʧ ʤ mn l ɾ w (> v i MP) y (IPA j)

12 men… Modern persiska har glottalklusilen /ʔ/ från arabiska lånord - se dock Carina Jahanis artikel för ytterligare detaljer I vissa dialekter av modern persiska (dock ej Tehehrandialekten) uttalas /q/ i arabiska, mongoliska och turkiska lånord qahve, qermez, barq, qeʃlāq, bāsloq etc.

13 dock har persiska inte inkorporerat interdentala frikativor: mesāl ’exempel’ (Ar. miθāl) zekr ’omnämnande, ihågkommelse’ (Ar. ðikr) faryngala och faryngaliserade (emfatiska) konsonanter sāheb ’ägare’ (Ar. ṣ ā ḥ ib) zaif ’svag’ (Ar. ḍ a‘īf) tul ’längd’ (Ar. ṭ ūl)

14 men kurdiska har! * åtminstone /ḥ/, /ḷ/och /ʕ/ (även ṣ i vissa dialekter) de återfinns till och med i iranska ord som ḥ ewt ’sju’ * men inte de andra faryngaliserade konsonanterna zu ḷ m ’våld’ (Ar. ẓ u ḷ m)

15 å andra sidan… Har flera arabiska dialekter förlorat de faryngala och faryngaliserade konsonanterna Maltesiska, cypriotisk arabiska, Arabkhane- arabiska i iranska Khorasan Eller inkorporerat konsonanter från omgivande språk /p/ och /ʧ/ i Centralasiatisk arabiska

16 om vi går längre österut… pashto och balochiska har retroflexa konsonanter precis som de flesta språk på Indiska subkontinenten: indo-ariska språk, dravidiska språk, munda-språk etc. Pashto har: /ʈ/, /ɖ/, /ɽ/, /ɳ/ Väst- och sydbalochiska har: /ʈ/, /ɖ/, /ɽ/ (Vissa mycket västliga dialekter har inga) Östbalochiska har: /ʈ/, /ɖ/, /ɽ/, /ɳ/

17 och dessutom har östbalochiska… aspirerade tonande klusiler och affrikata (vilket också hindi och urdu har) bʰ, dʰ, ɖʰ, gʰ, jʰ

18 Ett annat mycket intressant exempel Ossetiska är ett östiranskt språk som talas i Sydryssland och Georgien och är kraftigt påverkat av kaukasiska språk glottaliserade (ejektiva) klusiler och affrikata p’, t’, ʦ’ ʧ’, k’, labialiserade klusiler och frikativor kʷ, gʷ, xʷ, ɣʷ både labialiserad och glottaliserad klusil (uttala den om Ni kan!) k’ʷ

19 Ett annat intressant fenomen i ossetiska Kasusböjning Iranska språk har begränsad kasusböjning nominativ – oblique nominativ – oblique – genitiv – objekt Ossetiska: nominativ, genitiv, dativ, allativ (till), ablativ (från), inessiv (i, inuti), adessiv (vid), equativ (lik), comitativ (med)

20 Andra arealfenomen Left-branchingright-branching turkiska arabiska modifier-HEAD HEAD-modifier obj-VERB VERB-obj obj-POSTPPREP-obj gen-SUBSTSUBST-gen adj-SUBSTSUBST-adj rel.sats-KORRELATKORRELAT-rel.sats dem-SUBSTSUBST-dem num-SUBSTSUBST-num adv-ADJADJ-adv Iranska språk i grunden left-branching Persiska (under semitisk påverkan???) viss right-branching Kurdiska (under semitisk påverkan???) viss right-branching Balochiska mestadels left-branching (men prepositioner – påverkan av persiska?)

21 Prepositioner och postpositioner i balochiska left-branchingright-branching obj-POSTPPREP-obj Vissa dialekter i Iran Majoriteten av balochiska dial. Karachi-balochi (urdu)(persiska)

22 Detta skall Ni läsa inför duggan Linguistic convergence and areal diffusion Johanson: Converging Codes…, sid (relevant för alla föreläsningar) Stilo: Iranian as Buffer Zone…, sid (Ni behöver bara kunna de stora dragen, inte några detaljer.) Jahani: The Glottal Plosive…, sid (Ni behöver bara kunna de stora dragen, inte några detaljer.) Chikovani: Linguistic contacts…, sid (phonology). Ratcliffe: Bukhara Arabic…, sid. 142 (phonology and lexicon). Dahlgren: On the Arabic…, sid (phonetics). Isaksson: New Linguistic data…, sid (phonology). Bulut: Iranian influence…, sid (phonology) samt sid Svantesson: Vowel Harmony…, sid Power-point presentationen. Fäst speciell uppmärksamhet vid språkkontaktfenomen!!!


Ladda ner ppt "Med fokus på iranska språk: fonologiska och areala fenomen Carina Jahani."

Liknande presentationer


Google-annonser