Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Svenskan i relation till världensspråk •Svenskans vokaler •Vokaler i världens språk •Svenskans konsonanter •Konsonanter i världens språk •Prosodi.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Svenskan i relation till världensspråk •Svenskans vokaler •Vokaler i världens språk •Svenskans konsonanter •Konsonanter i världens språk •Prosodi."— Presentationens avskrift:

1 Svenskan i relation till världensspråk •Svenskans vokaler •Vokaler i världens språk •Svenskans konsonanter •Konsonanter i världens språk •Prosodi

2 Svenskans Vokaler •Elert, Lindblad: 9 långa, 9 korta •Engstrand: 9 korta, 8 långa: inget kort [e]! •Elert: 3 orundade främre, 3 rundade främre, 3 bakre; alla med en kort och en lång variant •Den korta vokalen mer öppen •Halvöppna främre vokaler ännu öppnare förre /r/-ljud: ”här” ”hör”

3 Vokalvariationer •Långa och korta ljud

4 Svenskans vokaler (ff) •Frikativt efterslag för slutna vokaler: [ij] [yj] [ub] i Mellansverige •”Viby-i” och ”Viby-y”: surrande efterslag [z]

5 Viby-i och Viby-y •surrande efterslag [z], producerad med mer bakre och lägre artikulation, blir lätt identfierad som kardinal 17/18 •Dialektalt drag i Närke, södra Bohuslän, södra Östergötland, nordöstra Småland och delar i medelpad •Sociolekt i storstäderna Stockholm och Göteborg: ”lite snobbigt tal”, oftas kvinnor

6 Diftonger •Vokaler med en klangfärgsförändring •En vokal som utgångsläge, en annan vokal som mål •Tungrörelse från en vokal till en annan •Inom samma stavelse!

7 Diftonger (ff) •Sydsverige, ”Skånska” •Långa vokaler •”höjning” av tungan, från en mer öppen vokal till en mer sluten •från en central vokal till en mer perifer •En upptakt som övergår i målvokalen, som liknar i sin kvalitet riksstandard •För /u/: ingen läpprundning från början

8 Diftonger (3) •Mälardalen •Långa vokaler avslutas med en neutralvokal (centralisering), ”tjugotvåe” •Efterslag, med laryngalisering (glottalklusil-liknandet) •Gotländska, långa vokaler

9 Vokalsystem i världens språk •Antal vokaler i världens språk varierar mellan 3 och 46 •Vanligast 5 vokaler i världens språk (japanska, hebräiska)

10 Vokalsystem i världens språk (ff) •Språk med 3 vokaler (arabiska): /i/ /a/ /u/ •Fördelning nästan med jämna avstånd ifrån varandra inom vokalfyrsidingen: ”maximal dispersion” •Om 5 vokaler kommer /e/ /o/ till •Om 4 vokaler faller /u/ bort och /e/ /o/ kommer till

11 Vokalsystem i världens språk (3) •Om många vokaler, då inte bara kvalitetsskillnad (placeringen inom vokalfyrsidingen) utan andra kontraster också: långa vs. kort nasal vs. Oral (osv)

12 Vokalsystem i världens språk (4) •Grundläggande principer: -halvöppna/halvslutna vokaler förekommer inte utan öppna/slutna vokaler - främre rundade vokaler förekommer endast om främre orundade vokaler också förekommer

13 Svenskans konsonanter •Klusiler: bilabial, tonande och tonlös dental, tonande och tonlös retroflex, tonande och tonlös velar, tonande och tonlös •Nasaler: bilabial, dental, retroflex, velar; alla tonande •--> retroflexa klusiler och nasaler resultera av en sammandragning av en sequens av [r] och dental klusil/nasal

14 Svenskans konsonanter (ff) •Frikativor: labiodental, tonande och tonlös dental, tonlös alveolo-palatal, tonlös dorso-palatal/velar, tonlös retroflex, tonlös (/r+s/) palatal, tonande glottal, tonlös

15 Tje-ljud •Alveolopalatal (IPA, Engstrand) •Dorsopostalveolar (Lindblad) •Främre palatal (Elert) •Längre bak än svenskans tonande palatal frikativa •Längre bak än tyskans ”ich-Laut” •Affrikata i fsv. och vissa sydöstliga områden

16 sje-ljud •I vissa dialekter överlappning med tje- ljud •grov indelning enl. Lindblad: -med framtungan mot tandvallens bakre del (likn. retroflex) -med tänder och rundade läppar -mot tungryggen mot mjuka gommen

17 r-ljud •Kan vara tremulant, approximant eller frikativa •Man skiljer mellan: främre r-ljud (= tungspets–r) och bakre r-ljud (=tungrots–r, också: skorrad)

18 Främre r-ljud •Tremulant (rullande), alveolar eller retroflex: i Mellan-och Nordsverige samt i Finland, gärna i ordets början och för att framhäva ordet •Frikativa, alveolar eller retroflex: i Mellan- och Nordsverige samt i Finland, gärna efter en vokal eller i slutet av ord, med svagre röststyrka eller i obetonad ställning, kan blir approximant

19 Bakre, skorrande r-ljud •Tremulant (rullande), uvular: i södra Sverige, gärna efter annan konsonant eller i ordets början och för att framhäva ordet •Frikativa, från velar till uvular: i södra Sverige, gärna efter en vokal eller i slutet av ord, med svagre röststyrka eller i obetonad ställning, kan blir approximant

20 r-fördelning •Götaskorrning, i Västergötland, Östergötland och Värmland: - bakre r-ljud i ordets början, också sammansättningar, eller efter betonad/framhävd stavelse - främre r-ljud i andra ställningar i ordet

21 Andra r-ljud •I Blekinge, NÖ Skåne, SÖ Småland och på Öland uttalas /r/ som neutralvokal inuti ett ord eller vid ordslut •I NÖ Småland (evtl. i delar av Östergötland) används det en bilabial approximant [w]

22 r-ljud förre dentala ljud •I områden med bakre r-ljud uttalas r- ljudet och följande dentala ljud separata: [Rs] [Rt],[Rn] och [Rl)] •I nördligare regioner dras de ihopp och det resulterar i retroflexa klusiler, frikativor, nasaler och lateraler

23 r-ljud förre dentala ljud (ff) •I vissa dialekter (Norra Småland, delvis i Göteborg och Stockholm) ersätts kombinationen med enbart dental konsonant: /rt/ -> [t], /rl/->[l] osv. •I fsv. uttalas ett främre r-ljud ibland med efterföljande retroflex klusil, istället för dental

24 Lateraler •Dental tonande •Retroflex, som sammandragning av ett r- ljud med ett l-ljud, som i ”pärla” •”tjockt” l-ljud, kakuminalt, uttalad med ett enkelt slag med retroflex artikulation, --> förekommer i de flesta mellan- och nordsvenska dialekter

25 Konsonanter i världens språk •Antal variera mellan 6 och 95 •I språk med mindre antal konsonanter förekommer - inga ”exotiska” ljud - ingen kontrast tonande vs tonlös - inga frikativor

26 Konsonanter i världens språk (ff) •Grundläggande principer: -förekommer /k/, förekommer /t/ också -förekommer /p/, förekommer /k/ också -inga nasaler om inte klusiler med samma artikulationsställe -inga tonlösa nasaler/approximanter om inte tonande också förekommer -inte bilabial och labiodental frikativ i samma språk

27 Vokaler och konsonanter i världens språk •Relation C:V är 2:1 --> vanligtvis dubbelt så många konsonanter än vokaler •Språk med många vokaler har också många konsonanter •Språk med många konsonanter har också många vokaler

28 Svenskans prosodi •Betoningskontrast •Ordaccent •Kvantitet

29 Betoning •Lexikal betoning - ordbetoning •Rörlig betoning på de sista 3 stavelsen i enkla ord •I sammansatta ord behaller första leden huvudbetoningen, den betonade stavelsen i andra leden får bibetoning

30 Ordaccent - tonaccent •Accent 1 (akut) i enstaviga ord och i flerstaviga ord vars ordstam har accent 1 •Accent 2 (grav) i tvåstaviga ordmed betoning på första stavelse och böjda ord med accent 2 i ordstam. •Visar sig som en grundtonstopp associerad med den betonade stavelse; •Accent 1-topp förre accent 2-topp

31 Kvantitet •Komplementär kvantitet: - antingen lång vokal med kort konsonant -eller kort vokal med lång konsonant eller konsonantkombination •Kvantitetsvariation knuten till den betonade stavelse

32 Prosodi i världens språk •Betoning •Intonation •Kvantitet

33 Segment och suprasegment •Språk med många konsonanter har också fler vokaler •Språk med mindre segmentmängd har inte nödvändigvis mer komplicerade suprasegmentella/prosodiska tillägg (t.ex. ett komplicerad tonsystem) •Språk med mindre segmentmängd har inte nödvändigvis mer komplicerade ljudkombinationer heller


Ladda ner ppt "Svenskan i relation till världensspråk •Svenskans vokaler •Vokaler i världens språk •Svenskans konsonanter •Konsonanter i världens språk •Prosodi."

Liknande presentationer


Google-annonser