Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Det dynamiska talet - Koartikulation - Assimilation - Reduktion - Ljudförändringar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Det dynamiska talet - Koartikulation - Assimilation - Reduktion - Ljudförändringar."— Presentationens avskrift:

1 Det dynamiska talet - Koartikulation - Assimilation - Reduktion - Ljudförändringar

2 Introduktion = Talproduktion inte i diskreta, sekventiella enheter utan = i dynamiska, kontinuerliga rörelser = segmenterna är i ihopvävda = talet som ett flöjde = talapparatens fysiologi = komplexa muskelinstruktioner för varje ljud och ljudsekvens

3 Introduktion (ff) = rörlighet och hastighet av olika artikulatorer = Artikulatorisk överlappning => samartikulation/koartikulation = utsträckning skiftande = obligatorisk pga av muskelns konstitution = musklarnas konstitution bjuder på utvidgandet av koartikulation

4 Introduktion (ff) = i vilken utsträckning kan vara språkspecifik  Experimentell inte lätt att undersöka skillnaden medan obligatorisk koartikulation och “överdrivet” utnyttjandet av denna (=> assimilation)

5 Koartikulation  T.ex. i ett ord “sol” /su:l/ sker läpprundning för /u:/ redan under /s/-artikulation = i en sekvens /amanama/ blir vokalerna mycket nasalerade

6 Assimilation = Utöver fysiologisk nödvändig koartikulation kallas för assimilation = i historiska ljudförändringsprocesser = i spontantal, tom i felsägningar = lingvistiska enheter: stavelse, ord, och över ordgräns

7 Historiska assimilationer  i latin: improduktiv, intolerant, “in.” “med motsatt egenskap” => nasalens artikulationsställe blir samma som i följande ljud, “in.” blir /im/ i improduktiv = affekt, assimilation, affix, acklimatisera

8 I vardagstal  “inbilla” - /imbilla/ “n” => /m/ förre /b/  regel i svenskan som inte syns i skrift: “Magnus”  “snö”, där nasalen blir tonlös efter tonlös frikativ = partiell assimilation

9 Totalassimilation  “Matsäck” -> massäck = assimilation, affix etc.

10 Assimilationens riktning  “improduktiv”, “inbilla” => nasalens artikulationsställe blir påverkad av följande klusilens artikulationsställe = ur fonologisk perspektiv: regressiv assimilation = ur artikulatorisk/fonetisk perspektiv: antecipatorisk assimilation

11 Assimilationens riktning (ff)  “snö” => avtoning av nasalen är påverkad av föregående tonlösa frikativan = ur fonologisk perspektiv: progressiv assimilation = ur artikulatorisk/fonetisk perspektiv: retentiv assimilation

12 Fjärrassimilation = tidigare: kontaktassimilation = men: fjärrassimilation förekommer också, dvs. påverkande ljud ligger längre borta = sv. ante.cipera engl. anti.cipate = efedrin vs efidrin? = tolerera vs tolorera

13 Sammanfattning = Koartikulation - assimilation = total - partiell = kontaktassimilation - fjärrassimilation = regressiv - progressiv = antecipatorisk - retentiv = historiska processer - spontantal = hastig och avslappnad tal medför mer assimilationer

14 Dissimilation = Motsats till assimilation: man gör kontrasten större = t.ex. i svenskans superlativ: varmaste vs. högsta = eller bestämd form: målade vs. böjda = i båda fall: när ett /a/ förekommer i föregående stavelse blir respektive morfem realiserad som ett /e/

15 Reduktion = alla ljud uttalas inte i fullständig form varje gång i ett yttrande = vissa ljud förändras, dras ihopp = andra tas bort helt (elision) = ljud i obetonade stavelser drabbas = ljud i obetonade ord i ett yttrande = hela stavelse eller ord kan drabbas, inte bara enstaka fonem

16 Reduktion av svaga ljud  “ingen” -> /i n/ -> /i n/ -> /i :/ = reduktion sker i obetonad stavelse = hela stavelsen kan elideras (falla bort; synkopering) = med stigande talhastighet och större avslappnandet reduceras mer och mer  “tjugoåtta” -> tjåtta  “Södermanland” -> “Sörmland”

17 Elision i ljudsekvens  bortfall av en konsonant i konsonantgrupp: “hemskt” -> /hemst/

18 Reduktion av ord  “dinte lätt” istället för “det är inte lätt” = funktionsord är obetonade och drabbas helt av reduktion, tom elision  “lätt” är huvudbetonad i meningen  “inte” bibetonad = de andra orden falla bort eller reduceras extremt

19 Haplologi  Upprepning av samma ljudföljd undvikas: “fastställa” -> /fas:t l:a/  eller upprepade delar av en stavelse: “tiondedel” -> “tiondel” “haplologi” -> “haplogi”

20 Metates = Kallas också transposition  intilliggande ljud byter plats (interversion): “Brigitta” vs “Birgitta” “Andreas” vs “Anders” lat. “crux” -> sv. “kors” (tyska “Kreuz”, engl. “cross”) = i germanska språk, ordet kastrul är: tyska Topf vs engl. pot

21 Metates i felsägningar = Metates förekommer oftas i felsägningar:  “bad mug” vs. “mad bug”  /l/ med /r/ “karelia” -> “kaleria”  /m/ med /n/ “anamma” -> “amanna” = /b/ med /d/ = gärna stavelseinitialt  “professor eremitus - eller vad han nu är”

22 Inskottsljud = Motsats till reduktion och mer sällsynt = fsv. /an:ra/ -> sv. /an:dra/ = i spontantal kan detta förekommer mellan likartade ljud: /mf/ -> [mpf] /nl/ -> [ndl] /nr/ -> [ndr /ns/ -> [nds]

23 Inskottsljud i andra spr ₢ k  Initial /sp/-kombination inte tillaten i spanska, varför ett /e/ skjuts in: lat. “spero” -> sp. “espero” (jag hoppas) = I japanska med CVCV- stavelsestruktur läggs vokaler in i konsonantkombinationer när t.ex. engelska ord tas in i språket: strike -> sutoraiki (streijk) bestseller -> besutoselaa

24 Synkroniska och diakroniska ljudförändringar = Synkron - nutida = diakron - genom tiden, historiska = vårför exemplifiera såväl diakron som synkron? = Uttal vid en viss tidpunkt inklusive assimilationer, reduktioner etc. accepteras och blir ny standard = därifrån går språkutveckling vidare, baserad på samma synkrona uttalsförändringar


Ladda ner ppt "Det dynamiska talet - Koartikulation - Assimilation - Reduktion - Ljudförändringar."

Liknande presentationer


Google-annonser