Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Musklernas tid - Introduktion samt: Från forntiden till Alexander.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Musklernas tid - Introduktion samt: Från forntiden till Alexander."— Presentationens avskrift:

1 Musklernas tid - Introduktion samt: Från forntiden till Alexander.

2 ”Musklernas tid” i stora drag  De mest betydelsefulla vapnen var spjut, svärd och båge.  Vilka vapen som blir avgörande beror mer på taktiska överväganden än teknisk utveckling.  Trots detta sker en teknisk utveckling som man bör känna till:

3 Teknisk utveckling Bronsålder (3000f.kr f.kr) Järnålder 1500 f.kr. -Stenålder (-1500f.kr) Epok Vapenteknologi T.ex. båge, slunga, träklubba. Utveckling av spjut (hårdare spets), men också svärdet c.a f.kr. Bättre rustningar. T.ex. spjut, hjälm, metallrustning

4 Assyrier och fenicier  Assyrierna utvecklade en organisation med anställda militärer, vilka var bågskyttar, kavalleri och infanteri  De gjorde under 700 t. f.kr. ett ambitiöst försök att expandera sitt rike från nuvarande Irak mot nuvarande Israel.  De förstod att utnyttja järnet för att förbättra rustningar och vapen.  De använde stridsvagnar.  Fenicierna utvecklade sjöstridskraften, som sedan grekerna (och främst atenarna) tog över.

5 Assyrier En assyrisk rustning kan visa på det framgångsrika konceptet. 1.Mycket bra skydd: Både hjälm och ansiktsmask. 2.Ringbrynja, vilket ger bra skydd mot stickvapen, men bibehåller rörligheten. 3.Ett långt svärd. (grekerna och romarna hade korta svärd, vad som är effektivast kan diskuteras) Allt var tillverkat av järn, som är mycket hårdare än brons. En liten film som handlar om den assyriska kampanjen i Juda rike finns här:

6

7 Fenicier  Fenicierna utvecklade ett snabbgående skepp avsett för sjöstrid.  Atenarna kopierade modellen och Aten blev slutligen antikens främsta sjömakt.  Modellens främsta vapen var den metallförstärkta rammen i dess front.  En vanlig taktik var att med snabb fart ramma fiendeskeppen. Bilden nedan är en rekonstruktion av ett atenskt stridsfartyg

8 Grekland Grekerna utvecklade markstrid som byggde på två typer av soldater: Hoplit: Tungt utrustad. Kom från överklass eller medelklass. Notera bronsrustningen, hjälmen och benskenorna av läder. Kortsvärdet hängde i bältet, spjutet var det primära vapnet. Hoplit: Tungt utrustad. Kom från överklass eller medelklass. Notera bronsrustningen, hjälmen och benskenorna av läder. Kortsvärdet hängde i bältet, spjutet var det primära vapnet. Psiloi: Lätt utrustning. Kom från de lägre klasserna. De specialiserade, t.e.x. bågskyttarna, var ofta legosoldater.

9 Den grekiska falangen. Huvudfalangen bestod av hopliter. Psiloi kunde användas som flankstöd och vid stridens inledningsskede. Det var därför viktigt att det fanns passager i falangen där de lätt rustade psiloi kunde retirera.

10 Alexander den store  Alexander la under sig en enorm landmassa under 300t.f.kr.  Visade prov på strategiska och taktiska färdigheter.  Var från Makedonien.

11 Alexander den store  Armén hade byggts upp efter grekiskt mönster.  Falangen var huvudtruppen.  Den makedonska falangen var dock djupare än den klassiskt grekiska: 16 man istället för 12.  Alexanders far, Filip, utvecklade de spjut som hopliterna använde och gjorde dem betydligt längre.  Detta nya vapen var 6 meter långt och kallades för Sarissa. Notera att soldaterna bakom främre ledet håller sina ”sarissa” i syfte att skydda falangen mot projektilvapen.

12 Alexander den store  Falangen bestod av soldater rekryterade från Makedonien.  Kompanierna (taxiarcha) i falangen var bundna till olika territorier.  Detta betydde att de enskilda soldaterna kände en slags patriotism när de drog ut i krig.  Armén hade också professionaliserats En liten film som beskriver den makedonska falangen finns här: =8kQwMbJpBTs&feature=related

13 Alexander den store  Alexanders bästa trupper var dock de s.k. ”kompanjonerna”.  De var mycket väl utrustade och hade mycket god sammanhållning.  De tillhörde den makedonska överklassen och stred alltid tillsammans med Alexander.  De var därför en slags föregångare till det medeltida riddarväsendet.

14 Slaget vid Gaugamela PersienMakedonien  man tungt infanteri (utrustade med Sarissa).  9000 peltaster(lättare infanteri) utrustade med sköld och kastspjut.  7000 kavallerister (bland dessa de s.k. ”kompanjonerna”)  I Dareios här fanns kavalleri, infanteri och stridsvagnar samt elefanter.  Mellan till soldater. Det råder tveksamheter om hur många perserna var. En romersk historiker skriver att de persiska armén var så många som soldater.

15 Slaget vid Gaugamela Stridsvagnar och elefanter (i bakgrunden) i den persiska armén.

16 Slaget vid Gaugamela Principen är mycket enkel: Alexander gjorde en högerrörelse med falangen och samtidigt rusade han med sitt tunga kavalleri mot Darius vänsterflank.

17 Slaget vid Gaugamela För att hindra Alexander från att komma runt persernas vänsterflank skickade Darius sitt kavalleri åt samma håll.

18 Slaget vid Gaugamela Darius hade egentligen tänkt anfalla med sina stridsvagnar här, där det var slät mark.

19 Slaget vid Gaugamela Nu skickade Darius sina stridsvagnar mot falangen som hade rört sig åt höger. Problemet var att terrängen här inte var perfekt för vagnarna.

20 Slaget vid Gaugamela Den makedonska falangen hade övat in en speciell taktik, som gick ut på att öppna upp ”hål” bland manskapet. Hästarna sprang in i hålen och stridsvagnarna kunde omringas.

21 Slaget vid Gaugamela Den makedonska falangen hade övat in en speciell taktik, som gick ut på att öppna upp ”hål” bland manskapet. Hästarna sprang in i hålen och stridsvagnarna kunde omringas.

22 Slaget vid Gaugamela Följden blev att stridsvagnarna snabbt och effektivt kunde tillintetgöras. Med persernas kavalleri engagerat vid makedoniernas högerflygel och stridsvagnarna borta öppnades nu den persiska linjen.

23 Slaget vid Gaugamela Alexander var inte sen att utnyttja öppningen, och med sitt tunga kavalleri anföll han rakt mot den plats där kungen befann sig.

24 Slaget vid Gaugamela I och med att den makedonska centern hade flyttat sig åt höger, var läget där kritiskt. Risken var att perserna skulle lyckas att omringa makedonierna.

25 Slaget vid Gaugamela Alexander hade räknat med detta och placerat trupper som kunde engagera de genombrytande persiska trupperna.


Ladda ner ppt "Musklernas tid - Introduktion samt: Från forntiden till Alexander."

Liknande presentationer


Google-annonser