Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Från senantiken till medeltiden Utvecklingen mot ett europeiskt kavalleri.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Från senantiken till medeltiden Utvecklingen mot ett europeiskt kavalleri."— Presentationens avskrift:

1 Från senantiken till medeltiden Utvecklingen mot ett europeiskt kavalleri.

2 Medeltiden  Medeltiden kallas den tid som börjar i och med romarrikets undergång.  Militärhistoriskt var perioden en mycket dynamisk tid, eftersom den största militärmakten i världen hade försvunnit.  Kortfattat kan man säga att perioden kännetecknas av en förändring i stridsteknik från infanteri till kavalleri och tillbaka till infanteri.

3 Från infanteri till kavalleri 1. Den stora landmassa som Rom hade att försvara gjorde att man in i ett nytt militärt tänkande – försvarsstrid. Fortifikationer och artilleri blev viktiga. Som svar på detta hot tunnades infanteriets linjer ut. Detta ledde till att de blev mycket sårbara för kavalleriattacker. I slutet av romartiden ökade kavalleriets betydelse. Detta berodde på:

4 Från infanteri till kavalleri 2. De stora avstånden krävde att romarna också satsade mer på kavalleri. I slutet av romartiden ökade kavalleriets betydelse. Detta berodde på: Vid sidan av dessa förklaringar kan slaget vid Adrianopel ses som relevant för övergången till en kavalleribaserad taktik.

5 Slaget vid Adrianopel år 378  Valens VS Fritigern  Östrom VS Visigoter

6 Rom ca år 400

7 Trycket från hunnerna Hunnernas expansion ”föste” andra folk framför sig. Visigoter tilläts bosätta sig söder om Donau, alltså i Romarriket. Efter bara ett par år bröt krig ut.

8 Maktkamp i Rom Kejsaren i Östrom, Valens, ville inte vänta på förstärkningar från Västrom

9 Slaget, fas 1 Romarna upptäckte först visigoternas härläger, omringat av infanteri.

10 Slaget, fas 2 De skickade fram delar av sitt kavalleri för att anfalla infanteriet.

11 Slaget, fas 3 Centern och vänsterflanken flyttades fram.

12 Slaget, fas 4 Visigoternas kavalleri kom tillbaka.

13 Slaget, fas 5 Romarnas vänsterflank vek. Visigoternas kavalleri visade sig vara oemotståndligt.

14 Slaget, fas 6 Hela den romerska fronten vek. Slaget avgjordes. Främsta anledning: Visigoterna hade stigbyglar.

15 Konsekvenser av slaget vid Adrianopel. Alla Roms framtida strider skedde med kavalleri som huvudvapen. Beroendet av ”barbarer” som hjälptrupper ökade. Delningen mellan Östrom och Västrom förstärktes. Det romerska kavalleriet kom att använda lansen som huvudvapen. Detta vapen använde goterna.

16 Två viktiga uppfinningar var förutsättningar för kavalleriets utveckling under medeltiden: Från infanteri till kavalleri 1. Stigbygeln 2. Framavlade stridshästar.

17 Från infanteri till kavalleri Som vi vet hade den romerska armén redan tidigare använt kavalleri, men saknade stigbygel. Istället hade man haft speciella sadlar som gjort det möjligt att till viss del utnyttja hästens kraft. Med stigbyglar kan dock kraften bli oerhört mycket större. Stigbygeln var dock en gammal uppfinning (c.a. 200 t. f.kr. ). I Europa infördes den dock inte förrän under den tidiga medeltiden

18 Hästens betydelse  Vid sidan av stigbygeln, hade en ny hästras avlats fram.  Från början kom denna ras från Persien och romarna tog till sig den på 400 t. e.kr.  Det unika med denna kraftiga hästras var att den var tung att anfalla med, samtidigt som den kunde bära rustning.  Under denna period i Roms historia utrustades kavalleriet (häst och riddare) med ringbrynja.  Detta romerska rytteri blev början till den europeiska riddaren, som i början av medeltiden kom att dominera krigen.

19 Karl den store  Det frankiska riket var ett av de tidigaste europeiska kungadömen som kom att skapas efter romarrikets fall.  Under slutet av 700–talet kom Karl den store att ta över det frankiska riket och skapa en organisation för riddarväsendet.  För att försvara det stora riket byggde Karl den store fortifikationer.  Kavalleriet, riddarna, utgjorde huvudstyrkan, och kunde snabbt förflytta sig till olika delar av riket.  Riddarna tillhörde adeln, men var underställda kungen.  Riddarna hade möjlighet att rekrytera fotfolk i sina egna områden.  Detta feodala system var väldigt instabilt eftersom riddarna i praktiken hade den ekonomiska makten (jord), samt den militära kompetensen.

20  Instabiliteten i det feodala system som Karl den store byggde upp visade sig efter hans död. Tronstrider följde som splittrade rike. Detta öppnade dörren för en ny krigisk grupp: Vikingarna.  Det skall dock tilläggas att det beridna adelsmännen – riddarna – följde med under hela medeltiden. Karl den store

21 Två utvecklingslinjer: Kavalleri Från 700-talet och framåt. Arv från senantiken och Västroms sista tid. Infanteri Fick betydelse igen, i och med problemen i det karolinska riket Arv från de romerska legionärerna..

22  Efter Karl den stores död kom vikingar att få stor betydelse för Europas utveckling.  Det har ofta, felaktigt, sagts att de stred utan någon utvecklad formations och stridsteknik, d.v.s. ”irreguljärt”.  Istället kan man se att de hade tagit starkt intryck från de romerska legionärernas sätt att strida.  I Ryssland och England fick de stor betydelse.  En vanlig formation var den s.k. ”svinfylkingen”, som man hade hämtat från den romerska armén. Vikingarna

23 Svinfylking mot en tät formation. Syftet var alltså att göra effektiva inbrytningar i fiendens försvarslinjer.

24 Slaget vid Hastings 1066  Infanteri som stred på vikingavis mötte ”modernt” kavalleri.  Anglo-saxare kallades det folk som hade utvandrat från Danmark och skapat ett vikingarike med bas i England.  Normanderna kom från Normandie (det som idag är nordvästra Frankrike) och hade tagit till sig det frankiska sättet att kriga.  Wilhelm Erövraren (normandisk kung) var även han av vikingaätt.  Mot honom stod Harald Godwinsson som var kung över anglo-saxarna.  Striden handlade om vem som hade rätten till den engelska kronan.

25 Slaget vid Hastings 1066  Före slaget vid Hastings hade Harald Godwinson slagit Harald Hårdråde vid Stamford bridge. Harald Hårdråde hade också gjort anspråk på den engelska kronan.  Wilhelm fick reda på att Harald Godwinson gjort anspråk på tronen, något som gjorde Wilhelm rasande. Wilhelm hade blivit lovad tronen både av den döde kungen (Edvard bekännaren) och av Godwinson

26 Slaget vid Hastings 1066 Den mest kända källan från slaget är den s.k. Bayeux-tapeten. Den finns idag att beskåda i staden Bayeux (var annars!). Notera här utrustningen. De normandiska kavalleristerna slåss mot de anglosaxiska infanteristerna. Alla bär ringbrynja. Notera också den anglosaxiska yxan. Filmen är en animering av Bayeux-tapeten och beskriver utvecklingen från det att Wilhelm fått reda på att godwinssn gjort anspråk på tronen. &feature=iv&v=LtGoBZ4D4_E

27 Slaget vid Hastings 1066 Här visas hur anglosaxarna (infanteri) ställt upp mot normanderna. Normandernas styrkor bestod av bågskyttar (längst fram), infanteri (bakom) och kavalleri (längst bak).

28 Striden började på morgonen med att de normandiska bågskyttarna sköt mot anglosaxarna. Slaget vid Hastings 1066 De flesta pilar fastnade dock i den ”sköldmur” som anglosaxarna hade formerat.

29 Därefter anföll det normandiska infanteriet uppför slänten. De möttes av en skur av stenar och allt möjligt som anglo- saxarna kastade på dem. Slaget vid Hastings 1066

30 Normandernas vänstra flank klarade inte av trycket från de anglo-saxiska sodaterna.

31 Slaget vid Hastings 1066 Samtidigt som den normandiska vänsterflanken trycktes bakåt följde anglo- saxarna efter.

32 Slaget vid Hastings 1066 Det normandiska kavalleriet passade på att skära av de anglo-saxiska trupperna.

33 Slaget vid Hastings 1066 Normandernas kung, Wilhelm, kunde nu omgruppera trupperna för ett nytt anfall.

34 Slaget vid Hastings 1066 I det nya anfallet upp mot slänten prövades en ny taktik. 1.Wilhelm lät bågskyttarna skjuta i en båge över sköldväggen. 2.Att med kavalleriets hjälp göra ”fejkade flykter” i syfte att bryta det anglo- saxiska kavalleriets linje.

35 Slaget vid Hastings 1066

36 Anglosaxarna gick i fällan. Deras linjer bröts.

37 Slaget vid Hastings 1066 Genom denna taktik kunde normanderna bryta linjen, ta sig igenom luckorna och göra inbrytningar och omfattningar. Förutsättningen för detta var rörlighet –alltså effektivt kavalleri. Ett litet spel om slaget vid Hastings finns här: ttle_hastings.shtml

38 Slutsatser av slaget vid Hastings  William vann beroende på att han utnyttjade kavalleriets rörlighet.  Haralds infanteri kunde inte hålla linjen. Därför förlorade anglo-saxarna.  Slaget har stundtals ansetts som epokgörande och vikingatidens definitiva slut – Medeltidens krigföring slog ut det gamla infanteriet (som vikingarna förvaltade).  Man kan dock invända mot detta och hävda att om infanteriet varit bättre organiserat, skulle det klara av att slå en kavalleribaserad styrka.

39 Från antiken till medeltiden  Perioden kännetecknas av att stridföringen övergår från att vara infanteribaserad till att vara kavalleribaserad.  Trots att det europeiska kavalleriet visar på stor slagstyrka kan inte infanteriet betraktas som helt verkningslöst.


Ladda ner ppt "Från senantiken till medeltiden Utvecklingen mot ett europeiskt kavalleri."

Liknande presentationer


Google-annonser