Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Soldater i trettioåriga kriget  Svenska bönder tvingades att bli soldater  Andra soldater värvade man för pengar  Krigsfångar stoppade man in i den.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Soldater i trettioåriga kriget  Svenska bönder tvingades att bli soldater  Andra soldater värvade man för pengar  Krigsfångar stoppade man in i den."— Presentationens avskrift:

1 Soldater i trettioåriga kriget  Svenska bönder tvingades att bli soldater  Andra soldater värvade man för pengar  Krigsfångar stoppade man in i den egna armén.

2 Svenska bönder tvingades att bli soldater  De flesta av de svenska soldaterna togs ut bland bönderna.  Staten bestämde t ex att 1 av 10 vapenföra män skulle tas ut till soldat. I varje by bestämde några personer, bl a prästen, vilka som skulle tas ut.  Det var inte många som kom levande tillbaka. Därför sågs det nästan som en dödsdom att bli utskriven som soldat

3 Andra soldater värvade man för pengar  Antingen gjorde man avtal med befälhavare och hyrde in färdiga förband med flera soldater, eller också anlitades värvare som reste runt och värvade enskilda soldater. Den värvade fick först en värvningspeng som kallades för ”lega”. Därför kallas också dessa soldater för ”legoknektar” - soldater som slåss för pengar.

4 Sold  Soldatens lön kallades för ”sold”. Solden betalades inte ut så ofta eftersom det alltid var ont om kontanter. Det var istället genom plundring en legoknekt kunde bli rik. De värvade soldaterna i den svenska armén kom från många olika länder men de flesta kom från Tyskland. S

5 Straff  Det kunde vara ett straff att bli uttagen till soldat. Vanliga brottslingar togs ut, men också ”försvarslösa”, arbetslösa eller studenter som misskötte sig.

6 Infanteri  Soldater som strider till fots kallas för infanteri. Alla soldater bar värja. Det fanns två olika typer av fotsoldater: pikenerare och musketerare. Pikenerarna använde långa pikar som vapen. En pik var meter lång. Musketerarna använde musköter (gevär).

7 Kavalleri  Soldater som strider till häst kallar man för kavalleri. Det fanns två olika typer av kavalleri under trettioåriga kriget, lätt och tungt. Det lätta kavalleriet bar endast en liten rustning bestående av bröstplåt, ryggplåt och en hjälm. Det tunga kavalleriet bar en rustning som nästan täckte hela kroppen. Rustningen var mycket tung, den kunde väga kilo.

8 Krigsfångar stoppade man in i den egna armén.  Soldaterna under trettioåriga kriget slogs inte av lojalitet mot sitt land eller sin religion, utan framför allt för pengar. Segrarna på slagfältet övertog ofta fiendens soldater som sedan fick strida för deras armé.

9 Indelta soldater I slutet av 1600-talet förstod kung Karl XI att landet måste ha en egen armé som snabbt kunde rycka ut om det kom ett anfall. Därför bestämde han att varje by i hela landet skulle ha ett soldattorp med åker och betesmark. På det torpet skulle en soldat och hans familj kunna försörja sig. I fredstid var soldaten alltså bonde.

10 Detta sätt att få soldater till den svenska armén behölls ända till 1901! Mias farfars far var en av dessa indelta soldater. Han hette Hjalmar Ferdinand Brundin och började som soldat redan när han var 11 år. Han bodde med sin mor och sina syskon på fattighuset i Uppsala och måste tidigt hitta ett jobb. Han blev trumslagarpojke vid Upplands Regemente och fick så småningom ett eget soldattorp i Knaby i norra Uppland. Han slapp vara med i något krig, men varje år fick han ge sig iväg hemifrån för att vara med på övningar med regementet i Uppsala. Hans torp var litet och familjen levde fattigt. För att få lite mer pengar jobbade Hjalmar också som skomakare i byn.


Ladda ner ppt "Soldater i trettioåriga kriget  Svenska bönder tvingades att bli soldater  Andra soldater värvade man för pengar  Krigsfångar stoppade man in i den."

Liknande presentationer


Google-annonser