Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Barns Behov i Centrum BBIC ett system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga i den sociala barnavården.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Barns Behov i Centrum BBIC ett system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga i den sociala barnavården."— Presentationens avskrift:

1 Barns Behov i Centrum BBIC ett system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga i den sociala barnavården

2 Temadag om fortsatt arbete med BBIC

3 Dagens upplägg •Nytt från Socialstyrelsen •Frågor och svar •Implementering – teori och erfarenheter •Utbildarrollen –coaching –feedback

4 Nytt från Socialstyrelsen •Revidering av formulär •Revidering av grundbok •Revidering av utbildningsmaterial •Stöd och hjälp till unga som varit placerade •BBIC-kontroll

5 Stöd och hjälp till unga som varit placerade •Preliminärt formulär prövas i fyra projektkommuner •Färdigt att införliva i BBIC-systemet januari 2013

6 Nationell spridning sedan 2006 Oktober 2011 har: • c:a115 kommuner prövolicens • c:a170 kommuner ordinarie licens (av 290 kommuner i landet) Cirka 1000 externa uppdragstagare är utbildade i BBIC Spridningen av BBIC

7 BBIC-licens och koncept

8 Licensavtal •Efter Socialstyrelsens utbildning skickar kommunen in avtal om prövolicens, undertecknat av socialnämndens ordförande •Avtal om prövolicens tecknas mellan kommunen och Socialstyrelsen •Prövolicens gäller i 24 månader med möjlighet till 12 månaders förlängning •Ansökan om ordinarie licens görs då kraven i konceptet är uppfyllda •Kommunen kan när den så önskar säga upp sin licens, Socialstyrelsen kan säga upp licensen med sex månaders varsel

9 Underlicens •Enbart kommuner kan inneha BBIC-licens •Externa uppdragstagare kan få s.k. underlicens genom en BBIC-kommun 10. VIDAREUPPLÅTELSE AV LICENSEN 10.1 Om Licenstagaren uppdrar åt andra självständiga enheter, t.ex. externa uppdragstagare, att arbeta med hela eller delar av Licenstagarens BBIC-material, får Licenstagaren vidareupplåta rätt för uppdragstagaren att använda BBIC i det uppdraget. Licenstagaren svarar för att detta avtals bestämmelser iakttas av uppdragstagaren Licenstagaren skall noggrant dokumentera vidareupplåtelser av licensen. Sådan dokumentation skall bland annat innehålla namnet på den enhet licensen upplåtes till, uppgift om på vilka villkor upplåtelse sker och datum för upplåtelse samt notering om när licensen upphört. Socialstyrelsen har rätt att när som helst ta del av dokumentationen.

10 BBIC-konceptet Krav för att få ordinarie BBIC-licens, fastställda av Socialstyrelsen Syfte att bibehålla BBIC som ett enhetligt kvalitetssäkert system

11 BBIC-konceptet Tillägg av nya/alternativa formulär •Tillägg av nya/alternativa BBIC-formulär får bara göras i samråd med Socialstyrelsen. Tillägg av andra formulär som stödjer handläggningen eller dokumentationen kan göras efter eget gottfinnande BBIC-ansvarig •BBIC-ansvarig person ska finnas både under prövo- och implementeringstiden och då man är licensierad användare Utbildning •De verksamheter som prövar/implementerar eller har licens för BBIC har ansvar för att BBIC-användarna genomgår en grundläggande utbildning innan de börjar arbeta med BBIC •Den grundläggande BBIC-utbildningen ska tillhandahållas av lokala utbildare i kommunerna •Lokala BBIC-utbildare ska vara utbildade av Socialstyrelsen

12 BBIC-konceptet Generella krav •All dokumentation, handläggning och verkställighet ska baseras på triangeln och grundprinciperna samt på BBIC-formulären enligt de specifika krav som redovisas i bilaga 1 •Permanenta ändringar avseende något som berör formulären i BBIC ska rapporteras till och godkännas av Socialstyrelsen •Anvisningar om BBIC som Socialstyrelsen fortlöpande ger skall följas •Statistik utifrån BBIC-formulären ska rapporteras då ett basstatistiksystem för BBIC har utvecklats

13 Tänk på! •Innan ansökan om ordinarie licens, stäm av med konceptet att kommunen uppfyller kraven •Vid ansökan om ordinarie licens bifoga prövolicensavtal

14 BBIC-kontroll

15 BBIC-kontroll 9. INFORMATIONSUTBYTE; RAPPORTERING MM 9.1 Licenstagaren åtar sig att efter förfrågan från Socialstyrelsen bistå med uppgifter; t ex uppgifter till nationell statistik; såväl officiell som icke-officiell, till ledning för Socialstyrelsens utvärdering och utveckling av BBIC samt för underlag till statistiska sammanställningar över socialtjänstens barnavård. 9.3 Socialstyrelsen har rätt att när som helst ta del av all dokumentation i ärenden som handlagts enligt BBIC i syfte att bedöma om systemet hanteras korrekt. Om Socialstyrelsen önskar utnyttja sin rätt enligt denna punkt skall Licenstagaren underrättas skriftligen och parterna ska därefter samråda om lämplig tidpunkt så att kontrollen kan genomföras så snart som möjligt efter underrättelsen.

16 BBIC-kontroll •Utveckling av BBIC-kontroll pågår i samråd med Tillsynsavdelningen på SoS •Start av BBIC-kontroll hösten/vintern 11/12 •Instrument för självevaluering tas fram

17 BBIC-kontroll •Om kommunen ej uppfyller kraven sägs ordinarie licens upp med sex månaders uppsägningstid •Kommunen kan själv välja att säga upp licensen med omedelbar verkan •Det finns möjlighet att få ny prövolicens för att kunna åtgärda påvisade brister och därefter ansöka om ordinarie licens igen

18 Tänk på!

19 Tänk på •vad som är relevant i sidan Familj och miljö •att ta med sidan Familj och miljö i analysen

20 Triangeln BARNET Familj och miljö Barnets behov Föräldrarnas förmåga Hälsa Utbildning Känslo- och beteende- mässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet Familjenätverk Boende Arbete Ekonomi Familjens bakgrund och situation Social integrering Lokalsamhällets resurser

21 Tänk på •vad som är relevant i sidan Familj och miljö •att ta med sidan Familj och miljö i analysen •att utredningsplan är ett bra hjälpmedel att avgränsa utredningen

22 Utredningsplan Syfte •Att underlätta för barn och föräldrars delaktighet i utredningen •Att planera utredningen och fokusera på utredningsfrågan/frågorna –innehåller frågeställningar –ger stöd för att välja ut relevanta områden i triangeln –hur/av vem och när ska vi få svar –revideras vid behov –kan vara underlag vid ärendegenomgång

23 Tänk på •vad som är relevant i sidan Familj och miljö •att ta med sidan Familj och miljö i analysen •att utredningsplan är ett bra hjälpmedel att avgränsa utredningen •att utreda och dokumentera föräldraförmåga

24 Att utreda och dokumentera föräldraförmåga •Sök information om både barnets behov och förälderns förmåga vid ex. samtal, observationer, referentsamtal •Ta hjälp av Fördjupningsteman •Vid dokumentation; skilj på information om barnets behov och information om förälderns förmåga •Ange uppgiftslämnare och datum •Be uppgiftslämnare om förtydligande och exempel vid behov •Undvik egna bedömningar •Hur vet du det du vet? Skriv underlaget för din uppfattning istället för slutsatsen

25 Hälsa – ett exempel Vårdnadshavarnas förmåga – beskriv resurser och problem Grundläggande omsorg Pappa Mattias och mamma Jenny brister i att tillgodoses Wilmers behov av tandvård. Grundläggande omsorg Tandläkare Anders Fors uppger att han kallat Wilmer till mottagningen vid fyra tillfällen under våren Tandsköterska har även talat med Wilmers föräldrar vid upprepade tillfällen och uppmanat dem att komma med Wilmer till mottagningen. Wilmer har uteblivit från samtliga tider. Pappa Mattias uppger att han tänkt ta med Wilmer till tandläkaren när de fått en tid, men att det alltid kommer något i vägen. Mamma Jenny säger vid samma samtal att hon tycker det är obehagligt att gå till tandläkaren själv och därför drar sig för att gå dit med Wilmer. = bedömning, förs till Analys

26 Utbildning – ett exempel Fakta om området Utbildning Maja går i klass 3A på Lillbackeskolan. I Majas klass finns 26 elever. Klasslärare sedan första klass är Annette Nilsson och Janne Björck. Barnet/den unge – beskriv resurser och problem inom området utbildning Barnets uppfattning Maja säger i samtal att hon tycker ”sådär” om skolan. Hon tycker mest om matte, för boken är rolig och klurig. Maja säger att allt annat är dåligt och ”allra värst på hela jorden är gympa”. Hon berättar att ofta känner sig ”kall i magen” när hon vaknar och ska gå till skolan. Maja vill inte svara på några frågor som rör raster eller kamrater. Vårdnadshavares uppfattning Majas pappa Peter säger att han är i princip nöjd med hur det går för Maja i skolan. Hon är flitig och alltid noggrann med att göra läxorna. Men han tycker att Maja sedan höstterminen har börjat protestera mer på morgonen och säger ofta att hon inte vill till skolan. Peter är rädd att Maja blir mobbad i skolan. Övrigas uppfattning Majas klasslärare Annette Nilsson uppger i Konsultationsdokument Skola, inkommet , att Maja presterar i nivå med andra barn i samma ålder. Hon läser bra och är särskilt intresserad av att räkna. Maja fungerar bra både med lärare och andra barn. Annette uppger att det inte finns någon oro för Maja från skolans sida. Annette har inte sett några tecken på att Maja skulle vara mobbad.

27 Utbildning – ett exempel Vårdnadshavarnas förmåga – beskriv resurser och problem inom området utbildning Grundläggande omsorg Majas pappa Peter säger att Majas skolgång är viktig för honom. Han går alltid på föräldramöten och utvecklingssamtal och han brukar hjälpa Maja med läxorna. Oftast gör hon sina läxor i köket, medan han lagar middag. Känslomässig tillgänglighet Pappa Peter uppger att han oroar sig mer och mer för hur Maja har det i skolan. Han tycker att det har blivit svårare att få iväg henne till skolan på morgonen. Han har försökt få Maja att berätta varför hon vill vara hemma, men vill inte pressa henne. Säkerhet Pappa Peter säger att han tagit upp sin oro över Majas skolsituation med personal vid flera tillfällen, men tycker inte att han fått något gehör för sin oro. Klasslärare Annette Nilsson uppger att samarbetet med Majas pappa Peter tidigare fungerade bra. Hon tycker att han är en engagerad förälder, men att han på sistone överdriver en hel del och ”förstorar småsaker”. Hon säger att han ”kommit inrusande på hennes rum” flera gånger under vintern för att prata om sin dotter. Vid det senaste tillfället i januari tyckte Annette att pappa Peter uppträdde forcerat och aggressivt.

28 Familj och sociala relationer – ett exempel Barnet/den unge – beskriv resurser och problem inom området Barnet/den unges uppfattning Mahmoud berättar att han inte har någon vuxen att vända sig till. Om han har bekymmer av något slag pratar han med en kompis eller ”oftast behåller jag det för mig själv”. Han berättar att han ofta känner sig ensam och det känns som att hans mamma mest tycker att han är i vägen. Mahmoud säger att han saknar sin pappa mycket och skulle vilja träffa honom oftare, men han vet att hans mamma inte vill det. Mahmoud har många kompisar, men ingen som han tycker är ”en riktig vän”. Han tar aldrig med sig någon kompis hem. Mahmoud säger att det beror på att det alltid är stökigt hemma och att hans mamma inte vill det. Vårdnadshavarnas förmåga – beskriv resurser och problem inom området Tänkbara frågor Känner mamma till att Mahmoud inte tycker att han har någon att vända sig till? Vad tänker hon om det? Varför tror hon att han inte vill vända sig till henne? På vilket sätt visar hon att Mahmoud kan komma till henne? Hur ser mammas och Mahmouds relation ut? Vad gör hon för att deras relation ska fungera bra? Hur ser hon på att Mahmoud vill träffa sin pappa mer? Vad gör hon för att underlätta/förhindra kontakten mellan dem? Tycker mamma att det är viktigt att Mahmoud har vänner? Hur tar det sig i så fall i uttryck? Vet mamma om att Mahmoud inte känner att det är OK att ta hem vänner? Är han välkommen att ta med vänner hem? På vilket sätt uppmuntrar/förhindrar mamma Mahmouds vänkontakter?

29 Tänk på •vad som är relevant i sidan Familj och miljö •att ta med sidan Familj och miljö i analysen •att utredningsplan är ett bra hjälpmedel att avgränsa utredningen •att utreda och dokumentera föräldraförmåga •att använda triangeln som stöd i avstämningar

30 Avstämning •Vad vet vi hittills? •Vad behöver undersökas vidare? •Hur resonerar familjen? •E ventuell komplettering av informationsinsamling ? ? ? ! ! ! ! Maja

31 Tänk på •vad som är relevant i sidan Familj och miljö •att ta med sidan Familj och miljö i analysen •att utredningsplan är ett bra hjälpmedel att avgränsa utredningen •att utreda och dokumentera föräldraförmåga •att använda triangeln som stöd i avstämningar •att inte glömma barnet i analys och bedömning

32 Barnets bästa forskning beprövad erfarenhet barnets önskemål och erfarenhet föräldrarnas önskemål och erfarenhet Sammanvägning av olika perspektiv B Rasmusson 2009

33 Barnet i analys och bedömning Barnet i analys och bedömning Barnet i utredningen – en uppföljningsstudie om barns ställning i barnavårdsutredningar (Sofia Enell, 2009) Barnen framställs i utredningarna som personer med egna behov, men: Barnens egna synpunkter och uppfattningar återges och beaktas inte i socialtjänstens analyser och bedömningar i någon större utsträckning BBIC har inte bidragit till en förändring av barnens ställning när det gäller delaktighet och inflytande, åtminstone kan det inte utläsas i utredningstexten Det finns emellertid en bra grund för en förändring då tillgången till barnens syn och upplevelser har ökat sedan BBIC infördes som verksamhetssystem. Det kan tänkas att en förändring kräver mer tid

34 Tänk på •vad som är relevant i sidan Familj och miljö •att ta med sidan Familj och miljö i analysen •att utredningsplan är ett bra hjälpmedel att avgränsa utredningen •att utreda och dokumentera föräldraförmåga •att använda triangeln som stöd i avstämningar •att inte glömma barnet i analys och bedömning •att använda Samrådsdokumenten och Samtal med placerade barn och unga

35 Mötesstrukturen med koppling till formulär Utredning Planeringsmöte Genomförandeplan senast samma dag insats börjar Placeringsmöte Placeringsinformation senast samma dag placering börjar Planeringsmöte Genomförandeplan senast 2 v. efter att placering börjat Uppföljningsmöte Genomförandeplan första inom 4 v. därefter var 6:e mån Uppföljningsmöte Övervägande Omprövning Protokoll uppf.möte inom 3 mån, därefter var 6:e mån PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD INSATSER I ÖPPENVÅRD Vårdplan

36 Uppföljningsprocessen 1. Samla in information Konsultationsdok. Samrådsdokument Samtal med placerade barn

37 1. Samla in information •Konsultationsdokument •Samrådsdokument •Samtal med placerade barn/unga

38 Samrådsdokumenten •finns i tre versioner –barn –föräldrar –vårdgivare •förberedelse för ovan nämnda inför uppföljningsmötet •kan vara underlag för vad man vill ta upp på mötet

39 Samtal med placerade barn •finns i tre versioner –5 - 9 år – år –15+ år •används första gången när barnet varit placerat ett år •används sedan en gång per åldersintervall •hette tidigare Bedömnings- och insatsformulär och testades i Dartingtonprojektet

40 Uppföljningsprocessen 1. Samla in information Konsultationsdok. Samrådsdokument Samtal med placerade barn 2. Mötes- förberedelser Fastställa dagordning Skicka ut kallelse till möte (Informera oberoende ordförande)

41 2. Mötesföreberedelser •Involvera barnet i planeringen av mötet, t ex val av tid, plats, deltagare och dagordning •Fastställa dagordning •Skicka ut kallelse till möte •(Informera oberoende ordförande)

42 Uppföljningsprocessen 1. Samla in information Konsultationsdok. Samrådsdokument Samtal med placerade barn 2. Mötes- förberedelser Fastställa dagordning Skicka ut kallelse till möte (Informera oberoende ordförande) 3. Uppföljnings- möte Genomgång och diskussion av dagordningen Rekommendationer och framtida insatser Ev. revidering av VP och GP Ny tid för möte

43 3. Uppföljningsmötet – barnets möte Syfte ta reda på om beslutade insatser genomförts, effekter av insatser, ev förslag på andra insatser •Närvarande: barnet, föräldrar, vårdgivarna, socialsekreterare, (oberoende ordförande) •När: 2—3 mån efter placering, därefter var 6:e månad •Genomgång och diskussion av dagordningen •Vid behov revidering av Vårdplan och Genomförandeplan •Ny tid för uppföljningsmöte t ex Vårdplan, Genomförandeplan Samtal med placerade barn/ungdomar Samrådsdokument (Protokoll uppföljningsmöte)

44 Uppföljningsprocessen 1. Samla in information Konsultationsdok. Samrådsdokument Samtal med placerade barn 4. Aktiviteter mellan mötena Följa barnets utveckling Kontakt med barnet och nätverket Genomföra insatser enligt VP och GP 2. Mötes- förberedelser Fastställa dagordning Skicka ut kallelse till möte (Informera oberoende ordförande) 3. Uppföljnings- möte Genomgång och diskussion av dagordningen Rekommendationer och framtida insatser Ev. revidering av VP och GP Ny tid för möte

45 4. Aktiviteter mellan mötena •Följa barnets utveckling •Kontakt med barnet och nätverket •Genomföra insatser enligt Vårdplan och Genomförandeplan

46 Uppföljningsprocessen 1. Samla in information Konsultationsdok. Samrådsdokument Samtal med placerade barn 4. Aktiviteter mellan mötena Följa barnets utveckling Kontakt med barnet och nätverket Genomföra insatser enligt VP och GP 2. Mötes- förberedelser Fastställa dagordning Skicka ut kallelse till möte (Informera oberoende ordförande) 3. Uppföljnings- möte Genomgång och diskussion av dagordningen Rekommendationer och framtida insatser Ev. revidering av VP och GP Ny tid för möte

47 Implementeringens mödosamma konst

48 •Diffusion = spridning •Innovation (från latinets innovare) = förnyelse, en ny idé på t.ex. en produkt, lösning, affärsidé, organisation, tjänst •Adoption = mottagarens (användarens) process för att ta emot innovationen som ska spridas •Rogers kategoriserade användarna av en ny innovation, baserat på hur snabbt de tar till sig den nya innovationen Hur en innovation sprids Hur en innovation sprids Understanding Diffusion of Innovations, Everett Rogers 1962

49 Rogers diffusionskurva Rogers diffusionskurva Understanding Diffusion of Innovations, Everett Rogers 1962

50 •Innovatörer (2,5%) först att ta till sig en ny innovation, nya idéer närmast en drivkraft i deras liv, ofta riskbenägna, välutbildade •Tidiga accepterare (13,5 %) ofta väl socialt förankrade, störst betydelse för spridningen, opinionsbildare Rogers diffusionskurva Rogers diffusionskurva Rogers 1962

51 •Tidig majoritet (34 %) tar till sig det nya precis innan den stora massan, viktig länk i diffusionsprocessen •Sen majoritet (34 %) skeptiska, traditionalistiska, tar till sig det nya först när de flesta andra i systemet har gjort det •Senkomlingar (16 %) tar sist till sig en ny innovation, grundar sina beslut utifrån vad som länge varit accepterat Rogers diffusionskurva Rogers diffusionskurva Rogers 1962

52 Rogers modell Rogers modell Rogers 1962 Rogers beskriver med fem steg längs en tidsaxel hur en innovation sprids till en individ eller organisation. 1.Kunskap: mottagaren lär att innovationen existerar och dess funktion (vilket problem den löser) 2.Övertygande: mottagaren blir övertygad om värdet av innovationen 3.Beslut: mottagarens beslut att ta till sig innovationen (köp, införande av en idé osv) 4.Start: mottagaren sätter innovationen i bruk och börjar försöka utnyttja dess värden (implementering) 5.Bekräftelse: mottagaren använder innovationen fullt ut (eller har beslutat sig för att ta den ur bruk igen)

53 • Initiering • Implementering • Institutionalisering Förbättringsarbetets tre faser Förbättringsarbetets tre faser Kompetens för samspelande skolor, Ulf Blossing, 2008

54 •Lärandefas, förståelse av det nya •Man försöker att se samband mellan ett nuläge och en tänkt framtid •Byta erfarenheter om hur det fungerar i praktiken •Hålla kvar uppmärksamheten •Kan uppstå en klyfta mellan förbättringsarbetarna/presentatörerna och de som upplever att de inte hinner med •Denna fas kan pågå år Initiering Initiering Blossing 2008

55 Strategier för att bygga upp en god gemensam förståelse av det nya: •lägesbedömning/utvärderingar •probleminventering •studiebesök •ideologiska samtal •föreläsningar Initiering Initiering Blossing 2008

56 Hur såg initieringsfasen ut i er kommun?

57 Implementering Implementering Blossing 2008 •Att sätta i verket det man planerat •Konfliktfylld fas –motståndet vaknar –man förstår att det inte är ett projekt –oväntade svårigheter uppstår •Entusiasm kan övergå i trötthet och besvikelse •Risk att falla tillbaka till det invanda

58 •Bakslag är ett naturligt förlopp i förändringsarbete - ha beredskap •Motstånd är inte anfall utan försvar •Fyll på med kompetensutveckling •Viktigt med mötesplatser och tid för samtal Implementering Implementering Blossing 2008

59 Roller med tillhörande uppgifter som behöver utföras: • målhävdare • visionärer • uppfinnare • tidiga tillämpare • pådrivare • kvarhållare • granskare Förbättringsroller i implementeringsfasen Förbättringsroller i implementeringsfasen Blossing 2008

60 Institutionalisering Institutionalisering Blossing 2008 •Det nya är inte längre nytt –nya vanor har vuxit fram –fått organisatoriskt utrymme; pengar, tid, arbete –uppfinnare, pådrivare, kvarhållare etc behövs inte längre •En kultur som har utvecklat kunskap i utvecklings- och förbättringsarbete har nått ökade möjligheter att göra det ännu bättre nästa gång

61 Fasernas förhållande till varandra Fasernas förhållande till varandra Blossing 2008 initiering institutionalisering implementering

62 I vilken fas befinner sig er kommun? implementeringsfasen eller institutionaliseringsfasen?

63 •ett tålamodsprövande arbete •det tar lång tid: år •bra med en träningskompis att utbyta erfarenheter med, avreagera sig på och få kritiska synpunkter från •granska resultaten för att se om man är på rätt väg mot målen •hålla fast vid träningsstrategin •inte slå sig ner vid vägkanten Förbättringsarbete - ett långdistanslopp Blossing 2008

64 •Tidig involvering av användarna •Implementeringsansvariga är kvar och stöttar efter den initiala fasen •Resurstilldelning •Information om hur implementeringsfasen fortskrider Från nyhet till vardagsnytta Guldbrandsson 2007

65 •Enbart information, utbildning eller träning resulterar inte säkert i ändrat beteende •En kombination av flera insatser för implementering leder till bättre resultat, t.ex. riktlinjer, utbildning, praktisk träning, coachning, återkoppling, möjlighet till konsultation •Återkoppling från kolleger i samma profession ger bättre resultat Från nyhet till vardagsnytta Karin Guldbrandsson, 2007www.fhi.se

66 Transformationsprocess Få reda på vad som är det nya Förstå Acceptera Inse följderna Vara medveten om sin nya roll Förstå det egna behovet av utveckling Möta behovet av utveckling Arbeta med det nya Källa: Plank & Eneroth

67 BBIC Framgångsundersökning

68 BBIC Framgångsundersökning 2011 Syfte: Att identifiera framgångsfaktorer för BBIC i din kommun Berätta om ett lyckat uppdrag, en händelse, en kritisk situation som blev till en positiv upplevelse och framgång för dig och ditt BBIC-uppdrag! 1.En person berättar - en person är aktiv lyssnare/utvecklare med frågor - övriga observatörer (3-4 min) 2.Reflekterande samtal – alla utom berättaren reflekterar över berättelsen och vad som ni tror bidrog till framgången (3 min) 3.Gemensam summering – lyssnare och berättare (1 min) 4.Nästa person berättar osv tills ni gått laget runt! 5.Summering: Vilka viktiga framgångsfaktorer hör ni?

69 Utbildarrollen

70 Utbildarrollen – då och nu Utbildarrollen – då och nu Har rollen förändrats, i så fall hur?

71 Feedback

72 Feedback •Fråga om personen vill ha feedback och på vad •Vad kan jag göra för att underlätta mottagandet och att skona självkänslan? –du visste kanske inte att… –ett annat sätt är att… –så här kan det bli bättre... –det här är redan mycket bra... •Vilka konkreta lösningar kan jag föreslå för att förbättra? •Fråga om personen ser fördelar med det du säger

73 Coaching

74 Coaching •Engelska vagn, av franska coche, ytterst efter den ungerska byn Kocs där dessa vagnar ursprungligen tillverkades ”Fraktade människor från var de var till dit de ville komma”

75 Coaching Coaching kan ses som en dotter till filosofi/pedagogik och psykologi, syster till yrkesmässig vägledning och kusin till konsultation, handledning, rådgivning och mentorskap Gjerde, 2004

76 MaktbaseradMaktfri RELATION METOD Instruktion Svar Frågor Konsultation Vägledning Mentorskap Handledning Coaching Rådgivning Fritt efter Hansen-Skovmoes Undervisning Relationer mellan olika utvecklingsformer

77 Coaching • Coaching är ett arbetssätt där man får hjälp att tydliggöra sina mål för att uppnå en förändring dvs att ta sig från en punkt A till en punkt B • Coachen fungerar som en ledsagare under resan, ej en vägvisare AB

78 Coachingsamtal Nuläget Önskat läge Arbetssättet innebär att coachen • Leder samtalet • Ställer stödjande och utmanande frågor • Ställer öppna frågor • Lyssnar • Fokus på sakfrågan och personen • Inspirerar till nya perspektiv • Stimulerar till handling A B

79 Smarta mål •Specifika: Vad skall uppnås! Varför? Hur? •Mätbara: Hur vet du att du lyckats, att du är på rätt väg? •Accepterade: Är du med på tåget? •Realistiska : Rimligt att nå? Hinder? •Tidsatta: När ska det vara klart? Mål

80 NÖHRA - modellen 1. Nuläge -Hur är det nu? 2. Önskat läge -Vad vill du uppnå? 3. H i n d e r 4. Resurser -Vilka resurser har och behöver du? 5. Aktiviteter -Vad behöver du göra nu? -Vad hindrar dig?

81 •Grupper om tre –fyra personer •En coach, en som coachas, en - två observatörer •Observatören är tidtagare •Välj en fråga du vill ha hjälp med •Coachingsamtal om frågan i fem steg •Reflektioner från observatör om det som framkommit i samtalet •När alla samtal är genomförda: gemensamt samtal om hur det är att coacha och hur det är att bli coachad NÖHRA-modellen 10 min 5 min

82 Karriärstilar

83 Karriärstilar Karriärstilar – Decision Dynamics •Expert •Linjär •Utvidgande •Episodisk

84 •långsiktig specialisering •stanna inom ett arbetsområde •den mest stabila och historiskt dominanta karriärsynen •kvalitetsorienterad •identifierar sig med sitt yrke, ”är sin karriär” •framgång är att kontinuerligt lära sig mer inom yrkesområdet, såväl kompetens- som kunskapsmässigt Expert - specialiserad

85 Linjär - tävlingsinriktad •är fokuserad på snabb klättring uppåt i organisationshierarkin, ”gör karriär” •ökade befogenheter •resultatorienterad •framgång är att klättra så högt upp som möjligt i organisationsnivåerna, och ha så mycket ansvar och auktoritet som möjligt

86 Utvidgande - lärande •har en mindre traditionell karriärsyn där man upptäcker sin karriär genom horisontala förflyttningar till närliggande områden •periodvisa byten vart femte till tionde år •relaterade typer av arbeten •utvecklingsorienterad •förändringar tenderar att föra med sig utvecklingen av bredare kompetens samt nya applikationer av tidigare arbetserfarenhet

87 Episodisk - entreprenöriell •är den mest förändringsbenägna och minst konventionella av dem alla •frekventa byten vartannat till vart fjärde år •många olika typer av arbeten •episodiker anser sig inte ens ha någon karriär •ju mer nytt som förekommer, och ju oftare byten i arbetslivet, desto bättre, enligt detta "konsekventa mönster av inkonsekvens"

88 Hur ser jag på min karriär? Har detta påverkan på hur jag använder min utbildarroll?

89 Vad tar vi med oss hem?

90 Socialstyrelsen BBIC-ansvarig Nationella utbildare i BBIC


Ladda ner ppt "Barns Behov i Centrum BBIC ett system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga i den sociala barnavården."

Liknande presentationer


Google-annonser