Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

VÅLD I NÄRA RELATIONER - ett familjerådgivningsperspektiv Redovisning av enkätundersökning inom den kommunala familjerådgivningen 2009.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "VÅLD I NÄRA RELATIONER - ett familjerådgivningsperspektiv Redovisning av enkätundersökning inom den kommunala familjerådgivningen 2009."— Presentationens avskrift:

1

2 VÅLD I NÄRA RELATIONER - ett familjerådgivningsperspektiv Redovisning av enkätundersökning inom den kommunala familjerådgivningen 2009

3 Tidigare undersökning  1996 – Sätra Bruk. Rapporten – ”Våld i parförhållandet, misshandel och hot i ärenden på familjerådgivningen.”

4 Nytt i Socialtjänstlagen  – socialtjänstens ansvar vad gäller insatser till stöd för våldsutsatta kvinnor och barn skärps från bör till skall.  Kommunerna måste aktivt arbeta med våldsproblematiken och skyddet.

5 Socialtjänstlagen 5 kap.  Brottsoffer 11 § Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.

6 Kartläggningens syfte och mål  Vilka rutiner och arbetssätt finns i arbetet med våld i ärenden idag och finns särskilda policydokument?  I vilken omfattning söker sig par till familjerådgivningen för professionell hjälp där våld förekommit?  Vilken kunskap har familjerådgivaren om det våld som förekommit/er i ärenden på familjerådgivningen? Vem har utövat våldet, vem är utsatt, vilken typ av våld har utövats och i vilken omfattning?  Innebär olika driftsformer för familjerådgivningen olika konsekvenser för arbetet med relationsvåld?  Starta ett utvecklingsarbete på familjerådgivningarna.

7 Genomförandet  Enkät 1 - Arbetssätt och rutiner  Enkät 2 - Räkna antalet våldsärenden i tre månader. Beskriv våldet.  Dialog med familjerådgivningarna  Mobilisering / Implementering  Sammanställning av resultat

8 Antal kommunala familjerådgivningar  309 familjerådgivningar, utifrån Socialstyrelsens register, deltog i undersökningen.

9 Driftsformer för familjeråd- givning i 290 kommuner  58% - kommunal familjerådgivning  9 % - kommunalt vårdbolag  4 % - landsting  21% - privata vårdbolag/företag  0,01% - Svenska kyrkan / S:t Lukas  7% -blandad driftsform

10 Enkät 1 – Arbetssätt och rutiner (ca 80 % svar)

11 Rutiner att upptäcka våld  47 % Nej  40 % Ja  10 % Olika, beroende på vilken familjerådgivare som har ärendet

12 Vem tar emot tidsbeställningen  89 % Familjerådgivare  9 % Sekreterare  2 % Tidsbokningscentral

13 När frågar ni paret om våld  31 % - direkt i telefon vid tidsbeställning och vid indikation om bråk  10 % - vid 1:a samtalet/kontakten känns trygg  46 % - när misstanke uppstår  4 % - enbart när paret själva tar upp frågan ” Det är sagt att vi ska fråga alla direkt i telefon vid tidsbeställning men vi gör nog inte det i praktiken till 100 %. Vi har nu gjort om vår tidsbeställningsblankett och gett ”förekomst av våld” eget utrymme – vilket kan hjälpa oss att bli mer konsekventa.”

14 Hur frågar ni om våld ?  71 % - var och en som den finner bäst  16 % - vi frågar mer än en gång  6 % - standardformulering

15 Riskbedömning En stor majoritet gör alltid riskbedömning  1/3 – i telefon/enskilt besök/1:a besöket  1/3 – vid flera tillfällen under kontakten  1/3 – när frågan kommer upp

16 Speciella rutiner för kontakten vid våld  29 % - Nej  68 % - Ja 2 behandlare. Parterna kommer var för sig. Växlar alltid till enskilda samtal. Gemensamma samtal bara under vissa förutsättningar.  3 % -Barnsamtal

17 Hur utformas kontakten vid våld  62 % - samtal med båda fortsätter  18 % - enskilda samtal  4 % - hänvisar till andra instanser

18 Hur hanteras anmälnings- skyldigheten till socialnämnden?  76% - anmäler vid kännedom  2% - restriktiva, vill inte förlora kontakten  22% - annat, lämnat fler svarsalternativ varav 10 % anmäler.  Summa 86% anmäler.

19 Förekomst av lokala riktlinjer / egen policy  56 % - Nej  21 % - Ja  23 % - Har påbörjat arbetet För familjerådgivningarna:  Någon form av kontakt eller samarbete; 74 % ja 26 % nej

20 Enkät 2 – Datainsamling (ca 70 % svar) Syfte:  Mäta förekomsten av våld  Beskriva det våld som förekom

21 Definition av våld ” Handlingar mot en annan person, som smärtar, skadar, skrämmer eller kränker, som får personen att göra eller avstå från att göra någonting mot sin vilja, är att betrakta som våld” Per Isdal, (2000),

22 Typer av våld  fysiskt  psykiskt /specifika kontrollbeteenden  materiellt  latent  sexuellt  ekonomiskt  hedersrelaterat

23 Andel våldsärenden  Andelen våldsärenden är 10,1 %. Av nya ärenden är 546 våldsärenden 1996: Andel våldsärenden 17 % / 572

24 Andelen våldsärenden 0 % - 40 % Många ärenden och få våldsärenden;  328 totalt 5 med våld = 1,5 %  130 ” 3 ”= 2,3 %  260 ” 7 ”= 2,7 %  111 ” 7 ”= 6,3 % Många ärenden och hög andel våldsärenden;  90 totalt 29 med våld = 32,2 %  105 ”23 ”= 21,9 %  67 ”16 ”= 24 %  59 ”12 ”= 20 %  103 ”20 ”= 19,4 %

25 Bakgrundsdata  vuxna kvinnor och 509 män  503 par  9 kvinnor och 7 män - enskilt  498 barn omnämns

26 Skillnader mot riksstatistiken  Åldersgruppen 20 – 29 år:+ 5 %  Förhållandets längd 0-4 år: + 8 %  Separerade par: 25 % +15% Över 90 % av separationerna har ägt rum inom 2 år och knappt 30 % inom den senaste månaden  Barnens ålder: 0-6 år 20 % 7-17 år 59 %  Andelen styvfamiljer: 36 % Riks -

27 När kom upplysningen om våld  27 % vid tidsbeställning i telefon  53 % vid 1:a samtalet  13 % vid 2:a/3:dje samtalet  Ca 70 % berättar utan fråga Ca 30 % som svar på fråga

28 Vem eller vilka har utövat våld?

29 Våldets omfattning  2 v – 6 mån före kontakt27 %  > 10 ggr28 %  Varje vecka – dagligen20 %  Varje månad15 %  Årligen 6 %

30 Översikt över våldstyper 1. Psykiskt våld – 44,7 % 2. Fysiskt våld – 27,0 % 3. Latent våld – 13,2 % 4. Materiellt våld – 8,4 % 5. Ekonom. våld – 3,6 % 6. Sexuellt våld – 2,8 % 7. Hedersvåld – 0,3 %

31 Våldsutövare vid respektive typ av våld Typ av våldManKvinnaBåda  Psykiskt våld59 %17 %24 % N=474 Spec. kontroll. 68 %20 %12 % N=200  Fysiskt våld52 %18 %30 % N=394  Latent våld 70 %15 %15 % N=307  Materiellt våld 70 %16 %14 % N=194  Ekonom. våld 79 %19 % 3 % N=75  Sexuellt våld 91 % 2 % 7 % N=55 Genomsnitt:70 %15 %15 %

32 Våldshändelserna sker  Hemmet – 82 %  Offentlig plats – 6 %  Annan plats – 8 %

33 Orsakerna till våld Utövare / Utsatt  Konflikt/ gräl 48 resp 45 %  Svartsjuka 18 resp 16 %  Hot om separation 10 resp 11 %  Oprovocerat 4 resp 12 %  Annat 8 resp 7 %

34 Uppsökt annan hjälp än FR  Våldsutsatt: 33 % - ja 67 % - nej  Våldsutövare: Ca 40 % - ja Ca 40 % - nej

35 Om barn  Utsatt för direkt våld – 12 %  Bevittnat våld – 46 % (sett och hört)  Upplevt våld – 42 % (sett skador etc.)  Få i kontakt med specialmottagning Stort antal - Vet ej

36 Olika driftsformer = olika konsekvenser för arbetet med våld?  Inget statistiskt samband i utfallet vid Enkät 1  Privata, upphandlade familjerådgivningar hade högre svarsbortfall i båda enkäterna; 25 % i Enkät 1 40 % i Enkät 2 Statistiskt samband i utfall ej prövat i Enkät 2

37 Vad behövs i arbetet med våld?  Tidig upptäckt,screening vid tidsbeställning  Riskbedömning redan vid telefonkontakt  Tid för 1:a samtal omgående  Dela på paret, varsina tider  Säkerhetsbedömning förövare/offer/vittne och om par-samtal är möjligt  Tydlighet med allvar och ansvar vid våld  Kontinuerlig registrering

38 Vad blir kontexten?  Ansvarstagande av kommuner, SoS och SKL  Kunskap / fortbildning om våld  Utrymme för intern och extern metodutveckling  Utrymme för planering av arbete med våld  Samarbete i arbetsgrupp och med arbetsledning  Handledning  Samarbete med nätverk och partners

39 Utredarens och projekt- gruppens reflektioner  Kontexten – ett ansvar  Förebyggande arbete  Upptäcka och kartlägga våld  Möter alla tre parter i våldet  Metodik och arbetssätt  Valmöjligheten och familjerådgivningen  Nationell policy och lokala riktlinjer  Kunskap om våld  Samarbete; lokalt, regionalt och nationellt

40 FORTSÄTTNING FÖLJER….  Utveckla metoder och rutiner i arbetet med våld avseende förövare/offer/vittne  Utveckla gemensamma riktlinjer  Verka för utbildning

41 VÅLD I NÄRA RELATIONER - ett familjerådgivningsperspektiv


Ladda ner ppt "VÅLD I NÄRA RELATIONER - ett familjerådgivningsperspektiv Redovisning av enkätundersökning inom den kommunala familjerådgivningen 2009."

Liknande presentationer


Google-annonser