Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ledarskap Ledarskapet – en introduktion GBG-Basketgymnasium.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ledarskap Ledarskapet – en introduktion GBG-Basketgymnasium."— Presentationens avskrift:

1 Ledarskap Ledarskapet – en introduktion GBG-Basketgymnasium

2 Ledarskap - Idrotten är bland det roligaste som finns för barn och ungdomar. Här får dem pröva sina vingar, tävla och utvecklas som idrottare och människor. Samtidigt som de får uppleva gemenskapen med klubbkamrater och spänningen i samband med matcherna. - Att vara ledare för en sådan här verksamhet är en förmån. Som ungdomsledare har du en enorm möjlighet att påverka barn och ungdomar. - Det är en roll som är förknippat med stort ansvar, och mängder av roliga stunder.

3 Ledarskap Ledarskap handlar om att instruera, inspirera, uppfostra, värna om, ge feedback, vägleda, matchcoacha, utvärdera verksamheten, ge inflytande, delegera ansvar samt mycket mer...

4 Delar av FN:s Barnkonvention Artikel 1 Ett barn är varje människa under 18 år. Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 31 Barnet har rätt till lek, vila och fritid. Artikel 42 De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn. (Källa:

5 RF:s Riktlinjer för barnidrott •Idrott för barn ska var lekfull, allsidig och bygga på flickors och pojkars egna behov och förutsättningar samt ta hänsyn till variationer i utvecklingstakt. •Barnidrotten ska utformas så att flickor och pojkar kan lära sig idrotten och få ett livslångt intresse för den. •Barns idrott ska i första hand bedrivas i enkla former i närområdet. Även tävlingsverksamheten ska huvudsakligen ske lokalt och resultaten ska ges liten uppmärksamhet. •Idrottsföreningarna ska erbjuda flickor och pojkar en kamratlig och trygg social miljö, där de kan utveckla och bli delaktiga i utformningen av verksamheten och därmed vänja sig vid att ta ansvar för sig själva och andra.

6 RF:s Riktlinjer för barnidrott •Idrott för barn ska ledas av ledare med grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. •Barn ska i idrottsverksamheten få lära sig att ta hänsyn till kamrater och ledare samt lära sig vikten av rent spel. •Barn mår bra av att utöva flera olika idrotter och har rätt att göra detta i olika föreningar. Därför ska idrottens naturliga säsongskaraktär respekteras i barnidrotten. •Idrottsrörelsen ska samverka med skolan och härvid påverka läroplaner och idrottslärarutbildning, för att få en varierad och intresseväckande idrottsutbildning i Skolan. (källa:

7 RF:s Riktlinjer för ungdomars motionsidrott •Övergången mellan barn- och ungdomsidrotten ska ske successivt och hänsyn tas till flickors och pojkars olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. •Övergången från prestationsinriktad tävlingsidrott till hälsoinriktad bredd- och motionsidrott för ungdomar ska ske successivt. •Idrottsrörelsen ska utveckla tränings- och tävlingsformer som svarar mot flickors och pojkars behov av bredd- och motionsidrott. •Idrottsrörelsen ska i ökad utsträckning ta tillvara ungdomarnas egna erfarenheter och synpunkter i utformning och ledning av tränings- och tävlingsverksamhet. •Ledare inom ungdomsidrotten i föreningar och förbund ska få möjlighet att fördjupa sina kunskaper såväl om träningsplanering inom den egna idrotten som om flickors och pojkars fysiska, psykiska och sociala utveckling. (Källa:

8 RF:s Riktlinjer för ungdomars elitidrott •Alla flickor och pojkar som har talang och ambition att göra en seriös elitsatsning ska ges möjlighet att göra detta under socialt trygga former. •Övergången mellan barn- och ungdomsidrotten ska ske successivt och hänsyn tas till flickors och pojkars olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. •Tävlingsverksamheten för såväl flickor och pojkar ska utformas så att den stimulerar till kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling, och motverkar utslagning. •De som leder ungdomsidrotten i föreningar och förbund ska få möjlighet att fördjupa sina kunskaper såväl om träningsplanering inom den egna idrotten som om flickors respektive pojkars fysiska, psykiska och sociala utveckling.

9 RF:s Riktlinjer för ungdomars elitidrott •Den s k svenska modellen, där möjligheter ges att kombinera elitsatsningen med studier på gymnasial och postgymnasial nivå, ska utvecklas ytterligare genom att idrottsgymnasieverksamheten knyts närmare till stödsystemet för den prestationsinriktade idrotten. •Ungdomar som satsar på prestationsinriktad tävlingsidrott ska få möjlighet att skaffa sig kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få inflytande över besluten i frågor som rör dessa. •Svensk ungdomsidrott ska utvecklas enligt idrottens etiska värderingar. Alla inblandade ska aktivt motverka bruket av doping och andra regelöverträdelser samt kontinuerligt diskutera var de etiska gränserna går för de ständigt förfinade metoder som används för att uppnå bättre resultat. (Källa:

10 Att verka som tränare •Nivå •Mål •Tid •Tränaren och gruppen •Tränaren och den individuelle spelaren •Tränartyper •Tränaren som medmänniska •Tränaren under träning •Tränaren under tävling •Tränarens egenutveckling

11 Att verka som tränare Nivå •Elittränare på seniornivå eller tränare för barn- och ungdomstränare •Det är markanta skillnader mellan dessa roller •Succé som elittränare för seniorer betyder inte att man passar som ungdomstränare och tvärtom Mål •Varför vill du vara tränare? Viktigt att du är klar över dina egna motiv •Vilka mål har dina spelare, har ni samma mål? •Vad har klubben för mål och om olikheterna mellan dig och klubben är för stora måste du själv avgöra vad du kan göra åt saken

12 Att verka som tränare Tid •Att vara tränare är tidskrävande •Tar du på dig tränaruppgiften måste du prioritera tränarskapet högt och gå in för det med liv och lust •Varken du själv, föreningen och spelarna är betjänta av en tränare som alltid är sen och har bråttom Tränaren och gruppen •Olika intressen hos spelarna till varför man är med och spelar •Gruppsammansättningen är viktig •Det är din uppgift att försöka utveckla gruppen i rätt riktning mot vad man uppfattar som idealet för att nå de ene, gruppens och klubbens mål

13 Att verka som tränare Tränaren och den individuelle spelaren •En bra tränare tar sig tid att tala med, analysera och vägleda varje enskild spelare •Genom din livsstil och ditt sätt att vara påverkar du spelarna, speciellt de yngre •En bra tränare är duktig på att höja motivationen hos utövarna, inte bara under matcher utan framförallt i den dagliga träningen Tränartyper •4 olika tränartyper •Den auktoritäre, som alltid ska ha sin vilja igenom •Den demokratiske, låter majoriteten bestämma •Laissez-faire-tränaren, låter spelaren bestämma i alla lägen •Den situationsmedvetne tränaren, som låter situationen avgöra om spelaren själv, klubben eller tränaren ska bestämma

14 Att verka som tränare Vilken tränartyp är du? •Det är beroende av din personlighet •Var inställd med att samarbeta med spelarna men de får aldrig bestämma i allt •Visa fasthet i åsikter och beslut så spelarna tror på det du säger •Acceptera deras rätt till åsikter och våga diskutera varför den lösning du valt är den bästa •Din roll och dina ståndpunkter som tränare ska kunna tillämpas parallellt med spelarnas utveckling ålder och erfarenhet

15 Att verka som tränare Tränaren som medmänniska •Du skapar normer och värderingar •Skapa en miljö där trygghet, kontakt, samarbete, accepterande och gott humör är viktigt •Håller jag mig inom systemets regler •Ger jag tillräckligt klara besked •Ger jag konstruktiv och positiv kritik och vägledning •Använder jag tid och energi till det viktiga Tränaren under träning •Långsiktig planering och långsiktiga överväganden •En bra tränare ska kunna: skapa god variation i träningen, visa säkerhet i sin roll, vägleda och kritisera på ett positivt sätt, möta spelaren på dennes nivå och ställa krav som är motiverande och utmanande

16 Att verka som tränare Tränaren under match •Strategisk och taktisk uppläggning är din uppgift som tränare •Förmågan att upptäcka och analysera starka och svaga sidor hos ditt lag är mycket viktigt •En förutsättning är att du verkligen kan basketboll, viljan att lära sig från erfarna tränare måste finnas •Analysen efter matchen är viktig •Vissa behöver vara för sig själva efter en förlust, detta måste du acceptera men det är viktigt för dig som tränare att få dem att hitta ny motivation och få dem att se framåt •Visa din glädje över de goda prestationerna men ta inte äran av utövarna för det är de som slitit och kämpat för att nå succé

17 1. Gradvis förbereda spelarna för att vara i bästa fysiska och mentala form uppvärmning utan boll - enkla övningar med boll (låg fysisk och mental belastning) som gradvis kräver större koncentration och fysisk insats. 2. Träningens huvudsakliga budskap - större fysisk och mental insats. - Övningar med hög respektive låg intensitet (fysiskt och mentalt) kombineras 3. Sänk den fysiska och mentala intensiteten gradvis - fysiskt intensiv, men kräver låg koncentration - mentalt krävande övning, fysiska belastningen är låg. - avsluta med övningar som kräver låg fysisk och mental insats, framförallt stretching. 1. Gradvis förbereda spelarna för att vara i bästa fysiska och mentala form uppvärmning utan boll - enkla övningar med boll (låg fysisk och mental belastning) som gradvis kräver större koncentration och fysisk insats. 2. Träningens huvudsakliga budskap - större fysisk och mental insats. - Övningar med hög respektive låg intensitet (fysiskt och mentalt) kombineras 3. Sänk den fysiska och mentala intensiteten gradvis - fysiskt intensiv, men kräver låg koncentration - mentalt krävande övning, fysiska belastningen är låg. - avsluta med övningar som kräver låg fysisk och mental insats, framförallt stretching. Träningspassets olika stadier

18 Träningens mål  Bestäm träningens huvudmål  Utifrån dessa mål väljer du ett innehåll och lämpliga övningar, där du tar hänsyn till den tid som är tillgänglig samt vilken fysisk och mental belastning som är lämplig.  Inlärning - målet är att spelarna ska lära sig nya saker  Repetition - målet är att repetera färdigheter som spelarna redan lärt sig behärska  Spela under matchlika förhållanden - träna som du kommer att spela...  Särskild matchförberedelse - förbereda spelarna för att möta ett specifikt lag som innebär specifika svårigheter

19 Regler och rutiner Exempel på frågor som en tränare kommer ställas inför:  Hur tidigt ska spelarna komma till träningen?  När ska de vara ombytta och redo att börja träna?  Hur ska träningen börja?  Träffas coachen och spelarna i omklädningsrummet innan de går ut i hallen?  Ska spelarna gå ut i hallen när de är färdiga och träna själva innan samling?  Vem har ansvar för det material som behövs för träningen?  Vem har hand om bollarna?  Vem samlar ihop dem efter träningen?  Vem har nyckeln till omklädningsrummet? Etc.  Vad händer om en spelare blir skadad?  Vem ska göra vad? (Källa: Sv. Basketförbundet Steg 1 kursmaterial)‏

20 Elevuppgift Elevuppgift: Ni skall i grupper om två personer planera ett träningspass. I er planering skall ni kortfattat inleda med det syfte som ert träningspass har. Er träningsplanering skall dessutom innehålla: 1.Uppvärmningsfas 2. Teknikträning 3. Samspelsträning 4. Avslutningsfas


Ladda ner ppt "Ledarskap Ledarskapet – en introduktion GBG-Basketgymnasium."

Liknande presentationer


Google-annonser