Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Barns informationssökning på World Wide Web AnnBritt Enochsson Karlstads universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Barns informationssökning på World Wide Web AnnBritt Enochsson Karlstads universitet."— Presentationens avskrift:

1 Barns informationssökning på World Wide Web AnnBritt Enochsson Karlstads universitet

2 Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb för- ändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna ut-vecklar sin förmåga att kritiskt gran-ska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alterna-tiv. LPO 94, s.15

3 Studiens syfte är att f ö rst å hur elever i grundskolans mellan å ldrar g ö r n ä r de s ö ker information fritt p å Internet i skolarbetet, samt hur de pratar om sin f ö rst å else av detta. BARNPERSPEKTIV

4 Teoretisk referensram Ett kulturellt perspektiv Lärande Reflektion & mening Undervisning Intresse & ansvar Teknik Hypertext & mediering Kunskap konstrueras i dialog med andra människor och/eller omgivningen Ingen generell kunskapsutveckling Elevaktiva arbetssätt Handledande lärarroll Datorn som medierande artefakt Associativt lärande

5 MILJÖN Undervisning Lokaler

6 TRÄSKETTRÄSKET

7 ELEVERNA SÖKER Varor/tjänster Interaktivitet Fakta/information Personer

8 Eleverna är väl orienterade om Internets möjligheter i dagsläget. Själva utnyttjar de inte allt, men en hel del. Flickor och pojkar pratar på olika sätt om Internet. Vad beror detta på?

9 ATT SÖKA Val Datorn som tankestötta Praktisk aktivitet Att behärska sökverktyg

10 I: När du letar efter nåt, vad gör du och vad gör datorn? HANNA: Man kan säga att vi samarbetar på nåt sätt, för jag skriver. Jag vill leta efter till exempel nåt om Brasiliens fotbollslag. Jaha då ska jag söka på det, typ så där som man nästan pratar med varann. / --- / H: Jag kan bestämma vad jag vill söka, men den kan ju bestämma om det inte finns några träffar.

11 HYPERTEXT En logisk struktur Lättare att hitta i än i ett index i en bok

12 BRA MED INTERNET HELENA: På datorn kommer nästan allting direkt. LARS: Om man inte kan k öpa boken, så kostar det inget att göra det på Internet. LUKAS: (Internet) innehåller både onödigt och nödvändigt, (det) tycker i alla fall jag är bättre. TERESE: Man slipper tänka själv. TANJA: Det är svårt att komma ut på det på kvällarna. KALLE: Internet kostar ju ock-s å rätt mycket. NELLY: Om jag får mycket fakta blir det bara svårt att sortera det. DENNIS: Man kan inte kontrollera det själv. ¾¾¾¾¾¾¾¾ DÅLIGT MED INTERNET

13 TID

14 DENNIS: I skolan söker man mest information och grejer, hemma så, ja, man är mer stressad då för då kostar det pengar. / --- / I: Är man mer stressad hemma? D: Ja, för att det kostar pengar varje minut.

15 RASMUS: Skoljobb måste vara klart på en viss dag så man känner sig lite stressad ibland. I: Tycker du om att ta tid på dig? R: Mm.

16 INTRESSE Skillnad hemma och i skolan Påtvingad sökning

17 Produktion Reproduktion

18 Från Jennifer och Helenas resebroschyr: ”I år fyller Hedfjället 10 år! Vi har 17 bra backar på bestyr här i Hedfjället. Här är ett bra ställe att åka till sport-lovet. Det finns mindre backar för dom minsta barnen. Den heter Björn-backen. Det finns mer backar till dom små och det här är en av dom. Och här kan du åka både längdskidor, snowboard och slalom här på Hedfjället.”

19 ERNIE

20

21 Surrogat Metafor Nätverksrepresentation Kulturella modeller VAD VET ELEVERNA?

22 I: Kan du beskriva Internet f ö r mig p å n å got s ä tt? OLGA: Det ä r ett st ä lle d ä r man kan ta reda p å saker. / --- / I: Vad ä r det f ö r skillnad om du tar reda p å saker i b ö cker? O: Jag tror att man kan hitta lite bä ttre saker och s å.

23 I: Kan du beskriva Internet f ö r mig, vad det ä r? JOHANNA: En stor bok. / --- / I: Men du, var finns den h ä r boken? J: På datorn. I: F å r det plats s å mycket i datorn? J: Ja.

24 J: Mm. I: Hur g å r det till d å ? J: På Internet. Man skriver in i den d ä r boken s å kan n å n annan l ä sa. I: Men finns det i min dator eller i din dator d å eller var finns det? J: I chipen. I: Var ä r chipen d å ? J: Det vet jag inte riktigt. I hj ä rnan. I: I datorns hj ä rna? J: Ja. I: Men om vi s ä ger att du l ä gger in en (sida) p å din dator. D å kan jag se den?

25 Vi säger att den här vill skicka ett mail. Här är en i Sverige och det här är i Amerika, så skriver den typ ett mail, så skickas det direkt till satelliten, så skickas det vidare till Sverige och det är lite finurligt tycker jag, för det tar inte så lång tid, utan det tar bara några sekunder. STEFAN

26 Det är ett nät över hela världen som folk som har en uppkoppling kan gå in på och där kan man skicka mail och ta kontakt med andra människor som har samma intressen och så. STEFAN

27 Jag har en speciell adress jag brukar söka på: YAHOO! Eller AltaVista eller så och då finns det rader och så här typ … och så här (Stefan visar i luften på en tänkt dator). Då kan man trycka där. Igår sökte jag så, men det är inte lika bra. Man kan trycka på Sport och Fritid, Musik så finns det en massa saker där, så kollar jag där och så går jag ur det och så kollar jag på sport, så kollar jag på fotboll, så ser jag hur allsvenskan har gått och så här. STEFAN

28 I: Men när du har letat och fått upp sidor. / - / Vad är det som gör att du bestämmer dig för att just den är bäst? S: Det kollar man liksom på innehållet. Fast ibland så kanske jag bara prövar nån för skojs skull och så. Om den inte är nåt bra så kollar jag på en som det står vad den handlar om.

29 Modellerna verka återspegla elevernas reflektioner över nätets uppbyggnad Pojkar verbaliserar mer kunskaper om tekniken runt Internet än vad flickorna gör

30 Vem lägger in sidor på Internet? NÅGON

31 Varför lägger någon in sidor på Internet? Hygglig mot andra Ha roligt själv Bli känd eller uppmärksammad Få kontakt Reklam som upplysning Reklam för att tjäna pengar

32 TROVÄRDIGHET 1. Inga uttryck för reflektion över trovärdigheten på Internet. Bara sån’t som är sant får läggas in. Världen beskrivs som dualistisk i termer av rätt och fel. 2. Lögner kan finnas på chatsidor t ex, men inte på Internet för övrigt. Dualismen dominerar vissa delar av Internet medan andra konventioner styr andra delar. 3. Trovärdigheten diskuteras utifrån en större medvetenhet om lögner på Internet. Man kan bli lurad, men det kan också betyda att olika åsikter möts. En relativistisk världsbild.

33 I: Är det viktigt att veta vem som har gjort en sida? NINA: Nej, egentligen inte. I: Litar du på folk som har gjort sidorna? N: Ja, sådär. I: Du har inte hittat nån konstig sida nångång? N: Konstig? I:...som du har funderat på om det här är sant eller…? N: Nej, men om man går in på Nalle Puh så kan det komma upp nåt annat helt plötsligt. Då handlar det inte alls om Nalle Puh utan det är nån annan som har skrivit ett brev till Internet. Det är lite knäppt.

34 ALMA: Ibland kallar jag mig för Winner och såna grejer (när jag chattar)….Det är nästan inga som har sina riktiga namn. I: Men om man kan skriva ett namn som Winner i en chat, hur är det med andra hemsidor då? Kan man veta om det är sant det som står? A: Inte alltid, men oftast är det ju som det är, som i sökmaskiner som AltaVista. Det brukar vara sant. I: Det som dom hittar? A: Ja. I: Kan inte dom hitta nån sida med lur? A: Jo, det kan man nog, tror jag. I: Vet man om det är…? A: Jag tror nog jag vet det.

35 I: Så såna saker kan man sprida ut på nätet också då? NADJA: Ja, Det är himla enkelt för det är ingen som kollar det folk skriver, man bara gör det. Det är lite dumt så.

36

37 VAD UTMÄRKER BRA INFORMATION? VUXNA: Relevant inneh å ll Djup Aktuell information Layout, klarhet b å de verbalt och visuellt Affektiv p å verkan Tillg ä nglighet K ä lla Objektivitet BARN: Inneh å ll, anv ä ndbarhet Tillr ä ckligt med info eller l ä nkar att komma vidare med Aktuell information Form, mycket bilder, enkel text G ä rna fler animeringar och interaktiva sajter Korta nerladdningstider K ä llan ä r viktig ibland Subjektivitet ¾¾¾¾¾¾¾¾¾¾¾¾¾¾¾¾

38 VILKA WEBBSIDOR VÄLJS? A. En sida är bra om den innehåller det man gillar. Detta sägs rakt av utan ytterligare fördjupning. Konkreta beskrivningar. B. Resonemang om varf ör den ena eller den andra sidan är bra. Nyttoaspekten, interaktivitet och nerladdning fokuseras. Mer generella beskrivningar. C. Bra sidor är relativt i förhållande till sökaren. Att hitta en bra sida är en fråga om att välja. Större reflektion över mångfalden av sidor.

39 I: Vad ä r det som g ö r att en sida ä r bra eller d å lig? AMANDA: Det ä r v ä l om den ä r intressant eller om den bara ä r tr å kig (skratt) I: Hur ä r den n ä r den ä r tr å kig? A: Jag har faktiskt aldrig g å tt in i n å n som ä r s å j ä ttetr å kig. Men det ä r tr å kigt n ä r det n ä stan inte finns n å t i den. N ä r det bara ä r fula bilder. D å tycker jag det ä r tr å kigt.

40 LARS: Man kanske inte har r å d att k ö pa en s å n bok om man ä r i skolan d å, fast man beh ö ver. Om man inte har r å d att k ö pa den boken och s å kostar det ingenting att g ö ra det p å Internet. D å ä r det ju bara att g å in p å Internet s å f å r man information ä nd å, s å slipper man k ö pa b ö cker hela tiden.

41 DENNIS: Nu har jag aldrig st ö tt p å en sida som det st å r s å p å, men "Jag ä lskar barn och jag tycker om dom v ä ldigt mycket." D å ä r det klart d å vill man v ä ldigt g ä rna veta vem som skrivit. Det ä r ju inget mysko med det, men man t ä nker efter allt som har varit. Ja, s å det ä r v ä l det m ö jligtvis. Annars tycker jag inte att det spelar s å stor roll.

42

43 Bra att kunna när man söker på Internet Praktiska kunskaperKunskaper, som ger mening Man ska ha tur f ö r att hitta. Joel Mål Sakkunskap Källkunskap Intresse Datorkunskap Söksätt Sökverktygsfunktioner Språk

44 AnnBritt Enochsson Karlstads Universitet Hemsida: E-post:


Ladda ner ppt "Barns informationssökning på World Wide Web AnnBritt Enochsson Karlstads universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser