Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 20:e november 2012 Sebastian Örjenfelt Bengt Dahlgren AB.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 20:e november 2012 Sebastian Örjenfelt Bengt Dahlgren AB."— Presentationens avskrift:

1 Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 20:e november 2012 Sebastian Örjenfelt Bengt Dahlgren AB

2 Innehåll Förutsättningar för butikers energieffektivisering Inventering Åtgärdsförslag Åtgärdstrappa Finansieringsmöjligheter Köpmannens egna tankar Slutsatser Länkar och rapporter

3 Förutsättningar för butikers energieffektivisering Liten livsmedelsbutik kontra större livsmedelsbutik Livsmedelsbutik kontra andra lokaler •Ekonomi •Skillnader i energianvändningen •Butiksinnehavarnas förväntningar Förutsättningar för butikers energieffektivisering

4 En mindre butiks förutsättningar för energieffektiviseringsarbete skiljer sig från en större på flera sätt, en mindre butik har ofta: •Knappare ekonomiska omständigheter, vilket påverkar investeringsförmågan, •Högre specifik energianvändning (kWh/m 2 /år), •Lägre standard på tekniska installationer, särskilt livsmedelskyla, •Köpman/ägare är mer belastad av den dagliga driften och därför har denna ofta svårare att ”lyfta blicken”. Förutsättningar för butikers energieffektivisering

5 En livsmedelsbutiks förutsättningar för energieffektiviseringsarbete skiljer sig från andra butiker främst genom den påverkan som livsmedelskylinstallationen innebär: •Ökar på elenerginotan •Kyler ut lokalen, vilket ökar på värmenotan •Försvårar ventilationen och uppvärmningen av lokalen •Erbjuder möjlighet till värmeåtervinning Förutsättningar för butikers energieffektivisering

6 El energiförbrukning i en mindre livsmedelsbutik 50 % 20 % Förutsättningar för butikers energieffektivisering

7 El energiförbrukning i en större livsmedelsbutik

8 Metoder Bakgrundsfakta, energistatistik Mätningar Bedömningar Intervjuer Inventering

9 Inventeringen består av två steg •Steg 1 görs av butiksägaren med hjälpmallar/ checklistor •Steg 2 görs med ledning av energikonsulten tillsammans med butiksägaren/driftansvarig/kylentrepenör. Inventering

10 Steg 1 Fastighetsdata och fastighetens användning Energistatistik Byggnad och klimatskal Omfattning av verksamhet med hög energiåtgång (bake-off, grill, parkeringsbelysning) Översiktlig info om värmesystem, ventilation, kyla och belysning m.m. Dokumentation Service Styrning Problem Genomförda åtgärder Inventering av belysningsanläggningen Inventering av kyldiskar Brukarintervju Inventering

11 Steg 2 Analys med statusbedömning av •Klimatskal •Uppvärmning •Ventilation •Livsmedelskyla •Komfortkyla •Belysning Åtgärdsförslag inkl. lönsamhets- och investeringsbedömning Inventering

12 Kontaktpersoner Butikspersonal, fastighetsservice, fastighetsägare Fastighetsdata Ytor, fristående eller del i annan fastighet inkl. ritningar m.m. Byggnadsår, genomförda ombyggnationer Fastighetens användning Öppettider/närvarotid i butiken Kända energi- och klimatrelaterade problem Steg 1 startar Inventering

13 Energistatistik •Elenergi - Ta fram månads- och timfördelning sommar/vinter från elnätbolagen. •Fjärrvärme •Fjärrkyla •Pellets - Viktigt att notera när man fyllde på och inte när fakturan betalades. •Olja - Viktigt att notera när man fyllde på och inte när fakturan betalades. •Vattenförbrukning Energideklaration Hyresavtal (kall/varmhyra) elavtal, övriga avtal och abonnemang Inventering

14 Byggnad och klimatskal Klimatskal = Tak, golv, ytterväggar, fönster Klimatskalet och isoleringstjocklek har oftast underordnad betydelse för en butiks energianvändning.  Det lönar sig sällan med förbättringar i befintlig byggnad om den inte är väldigt dåligt.  Om samtidig renovering av andra skäl kan förbättringarna vara lönsamma. Stora fönsterytor ”i onödan” d.v.s. fönster som ändå bara är fyllda med inredning eller reklam kan vara en brist som är värd att åtgärda. Byggnadens täthet och då särskilt dörrars och portars funktion är mycket viktig. Inventering

15 Uppvärmning Ritningar - försök få tag i Probleminventering Intervjua om särskilda problem, t.ex. är det för kallt på vintern, är det för varmt på sommaren, finns det problem med drag genom butiken? Inventering

16 Uppvärmning Olika värmekällor (reflektera över värmekällor i perspektivet varm/kallhyra) Elvärme inkl. värmepump Vanligt, ibland i kombination med återvinning från livsmedelskyla. OK om behovet är lågt och återvinning utnyttjas. Olja Alternativ måste föreslås! Fjärrvärme OK, bibehåll och effektivisera! Biobränsle/pellets OK, men ovanligt i butiker Inventering

17 Uppvärmning Distributionssätt Ofta olika i samma fastighet: •Luftburen värme via ventilationen vanligast i butik och på lager, •Fläktluftvärmare (eventuellt på lager), •Ofta radiatorer i smårum och kontor, •Direktel ganska vanligt, särskilt i ridåvärmare. Inventering

18 Uppvärmning Uppvärmningsbehov Ofta olika i samma fastighet: •Kalla zoner med kyldiskar på centralkyla •Varma zoner vid entré samt vid mycket plug-in. •”Mellanzoner” •Kolla inställd framledningskurva med hänsyn till eventuell återvinning från livmedelskyla. Inventering

19 Uppvärmning Särskilda energitjuvar på grund av bristfällig styrning: •Luftridåer i entréer •Motorvärmare •Golvvärme •Markvärme utanför entrén eller på lastramper Inventering

20 Ventilation Ritningar, tillgänglighet Försök få tag i ritningar, OVK-protokoll eller annan injustering. Vem sköter service på anläggningen? Var är ventilationsaggregaten placerade och hur kommer man dit? Vilka ändringar i inställningar gör butiken? Vem betalar elenergin till ventilationsaggregaten? Probleminventering Intervjua om särskilda problem, tex. drag från don (förtejpade tilluftsdon är vanligt), störningar på kyldiskar vanligt Inventering

21 Ventilation Typ av ventilation •FT (från- och tilluft) •FTX (från- och tilluft med återvinning) •FTÅ (från- och tilluft med återluft) •FTXÅ (från- och tilluft med återvinning och återluft) Luftflöden •Finns någon form av injusteringsprotokoll som är yngre än 3 år ? Inventering

22 Ventilation Styrning •Kontrollera drifttider. •Normalt behövs inte drift en minut utöver butikens öppettider. Under den tid då personal är närvarande men inga kunder finns i butiken behövs normalt inte lokalen ventileras. •Minimera uteluftsandelen i butiken. •Används ventilationen för att värma med nattetid måste startvillkor kontrolleras. Kontroll även övergången mellan nattdrift och dagdrift. •Sommarnattkyla skall undvikas! •Var sitter givarna som styr ventilationen, framför allt ute i butiken? •Finns vettiga dödzoner i regleringen? Inventering

23 Livsmedelskyla •Ritningar, tillgänglighet, tillsyn •Finns dokumentation över anläggningen? •Finns journalpärm? •Vem sköter regelbunden service på anläggningen? •Hur sker egenkontrollen? (HACCP - Hazard Analysis Critical Control Point) på svenska: faroanalys och kritiska styrpunkter är en standardiserad arbetsmetod som beskriver hur man systematiskt kartlägger, bedömer och kontrollerar faror i livsmedelsproduktionen med syfte att livsmedel ska vara säkra för konsumenten. Ett viktigt begrepp i HACCP är kritisk styrpunkt. Det är en funktion (hantering eller process) vid vilken en styrande åtgärd kan tillämpas och är nödvändig för att förebygga eller undanröja en livsmedelsburen fara eller reducera den till en acceptabel nivå. Tillsammans med det begreppet hör Kritisk gräns: Skiljer acceptabelt från oacceptabelt, till exempel en lägsta temperatur.livsmedel •Vilka ändringar i inställningar gör butiken och var sker det? •Finns tillträde till alla komponenter inför inventeringen i steg 2? •Har det ”hängts på” mer kyldiskar på befintlig anläggning utan utökad kapacitet? Inventering

24 Intervjua om problem med livsmedelskylan •Svårt hålla temperaturen sommartid i diskar? •Många stopp sommartid? •Igenisningar? •Krävs vattenbegjutning av kondensor sommartid? •Frekventa läckage? •Störningar på kyldiskar? •Kondensproblem utvändigt? Inventering

25 Livsmedelskyla – Teknik •Inventera kylanläggningen med avseende på teknik •Vilka köldmedier används och hur mycket? •Finns ”nattgardiner” på alla kyl- eller frysmöbler? Manuella eller motoriserade? Fungerar de? Används de? När exakt på morgon och kväll dras de av och upp? •Inventera kylmöbelbeståndet enligt tabell. Inventering

26 Nattäckning av kyl- och frysmöbler Sparar energi! I en vertikal kyldisk sjunker energiförbrukningen med % när den är täckt. Temperaturen sjunker i varorna och blir jämnare. Besparingens storlek som kan uppnås med nattäckning • ökar ju varmare och fuktigare det är i butiken. • beror på butikens öppettider • ökar om diskens reglersystem tar hänsyn till att förlusterna minskar med nattäckning. Inventering

27 Resultat av beräkningar med fabrikantdata 1) Magnus har en tabell Inventeing 1) Enligt Bengt Dahlgren AB:s beräkningsprogram. Besparing avser räknat över helår, jämfört med konventionell nattäckning med gardiner, 14 h öppningstid/dygn.

28 Traditionell kylning med kylmaskin Källa: Butikskyla, Monica Axell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inventering

29 Två huvudtyper av kylsystem Direkt kylsystem Källa: Butikskyla, Monica Axell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inventering

30 Två huvudtyper av kylsystem Indirekt kylsystem Källa: Butikskyla, Monica Axell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inventering

31 Återvinning av livsmedelskyla i ventilationsaggregat typ KRYOTERM

32 Uteluft och återluftsspjäll finns i aggregatetet

33 Kondensorfläkt livsmedelskyla Typ KRYOTERM aggregat

34 Kyleffekt som funktion av omgivningsklimatets torra temperatur Resultaten visar tydligt den inverkan som utomhustemperatur, butikstemperatur och luftens relativa fuktighet har över kompressoreffekten. Inventering

35 Värme i butik från livsmedelskyla med fläktkonvektor direktexpansion (DX kyla/värme)

36 Livsmedelskyla - Köldmedium Traditionella (freoner): R404A och R134a Naturliga: Koldioxid, ammoniak, kolväten, vatten, luft Inventering

37 Miljöpåverkan (GWP) från olika köldmedier Ozonpåverkan (ODP)=0 för freoner (HFC), CO 2, NH 3 och CH Bidrag till växthuseffekten framgår av GWP-faktorn För att kunna jämföra olika gaser, använder man begreppet GWP-faktor (Global Warming Potential). GWP faktorn anger hur mycket ett kilo av växthusgaser påverkar i klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid. Koldioxid har en GWP-faktor på 1 medan de fluorerade växthusgasernas GWP-faktor varierar mellan 120 och Därför är viktigt att begränsa utsläppen av F-gaser. GWP (ca) R404A (HFC ”freon”)3 260 CO 2 1 (per definition) NH 3 (ammoniak)0 R134a (HFC ”freon”)1300 CH (propan)3 Inventering

38 . COP som funktion av kondenserings- och förångningstemperatur Inventering

39 Belysning Ljuskällor Som allmänbelysning i butik är effektiva lyrörsarmaturer bäst, använd gärna dimbara armaturer. Framtidens belysning: LED som allmänbelysning i butik! LED fungerar som accentbelysning, men är känslig för färgtemperatur. Lysrörsalternativ finns! LED fungerar utmärkt i kyl- och frysrum och som utebelysning. LED är fortfarande dyrt, särskilt när det handlar om utbyte. Inventering

40 Belysning Problemet med belysningen i butik är att den anses vara säljande. Detta leder till att •onödigt mycket allmänbelysning (”ljusmatta”) i butiken, •när man med ”accentbelysning” vill framhäva något extra får man ta i ännu mer för att ”ljust skall bli ljusare”. Att kunna göra optimala bedömningar mellan ”sälj” och ”energi” är svårt. Vid inventering är det viktigt att identifiera: ”belysning på belysning”, belysning som ej anpassats vid andra funktioner, överbelysta områden och bristande styrning Ofta realistiskt att byta ljuskällan bara om den är riktigt dålig. Inventering

41 Belysning Inventering Räkna alla armaturer i butiken, även ”accentbelysning”. Ta reda på vilken installerad effekt de har. Total effekt inkl. drivdonspålägg (1,1 W med T5-rör och 1,2 W med T8-rör) Mät belysningsstyrka (lux) Var uppmärksam med ljuskällornas placering m.m. Bedöm effektiviteten på ljuskällorna. Inventering

42 Belysning Styrning Oftast manuell styrning ”Djupintervjua” köpmannen om hur och när man tänder upp respektive yta. Kan belysningen tändas i olika nivåer? Är butiken innan den har öppnat (men är bemannad) fullt upplyst? Skulle upplysningsnivån kunna vara lägre? Finns ytor (omklädning, lager, m.m.) som skulle kunna närvarostyras? Hur sköts tändning och släckning av dagsljuspåverkade ytor? Skulle man kunna dagsljuskompensera belysningen? Hur styrs utebelysning? Inventering

43 Brukarbeteende Släckdisciplin” – belysning, datorer, grillar m.m. Är nattkontroll utförd? Sköts manuella nattgardiner? Reduceras belysningen då butiken ej är öppen? Är kyl- och frysmöbler rätt lastade? Hålls kyl- och frysmöbler rena? Är personalen energimedveten? Inventering

44 Nattkontroll Takarmaturer Belysning av skåp, hyllor, tidningsställ Vågar Kaffeautomat Pantmaskiner Datorer, skrivare, kopiatorer Diskmaskin Fläktar Inventering

45 Steg 2 startar Analys – Statusbedömning och åtgärdsförslag Vad är bra? Vad bör åtgärdas? Vad kostar det? Lönsamt? När? Åtgärdsförslag

46 Klimatskal Exempel Möjliga åtgärderEnergi- effektivisering, kWh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Ökad isolering, tak Ökad isolering, vägg Byte av fönster Byte av portar Förbättrad slussverkan vid inlastning Reducering av onödiga fönsterpartier Förbättrad solavskärmning Åtgärdsförslag

47 Klimatskal – Kommentarer: •Tilläggsisolering lönar sig inte om inte utgångsläget är mycket dåligt. Undantag isolering med lösull på vind. •Det viktiga är DRAG och TÄTHET •Går det att bygga en sluss vid varuinlastningen för att minska utkylningen vid varuleverans? •Numera finns både utvändig och invändig solavskärmning med god effektivitet. Åtgärdsförslag

48 Uppvärmning Vanligaste bristerna är att: •Man tillför värme trots att det inte behövs. - Rumstemperaturgivaren kan vara felaktigt placerad så att värmen stannar vid tak. - Börvärden är fel. •Återvinning från livsmedelskyla fungerar bristfälligt och oekonomiskt – mycket vanligt! •Uppvärmning med diverse lokala apparater, luftvärmare, luftridåer, markvärme etc som går på el och/eller styrs inte optimalt. Åtgärdsförslag

49 Uppvärmning Möjliga åtgärderEnergi- effektivisering, kWh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Förbättrad reglering av rumstemperatur i butik, lager, beredning, kontor Flytta olämpligt placerad temperaturgivare Förbättrad funktion för tillförsel av återvinningsvärme från livsmedelskylanläggning Förbättrad funktion för spetsvärmetillförsel Ändrade börvärdesinställningar centralt (radgrupper, pannor, fjv etc.) Förbättrad funktion för luftvärmare (eldrift, driftvillkor, börvärde etc) Reducerad varmvattenförbrukning Åtgärdsförslag

50 forts. Uppvärmning Möjliga åtgärderEnergi- effektivisering, kWh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Utnyttja kondensorvärme för förvärmning av varmvatten Sänka varmvattentemperatur för att bättre kunna utnyttja återvinning (obs beakta risk för legionellabakterier) Förbättrad funktion och renhet av luftridåer Reduktion av omfattningen av markvärme Förbättrad styrning av markvärme Reduktion av omfattningen av golvvärme Förbättrad styrning av golvvärme Åtgärdsförslag

51 Ventilation Vanligaste bristerna är att: •Oklar ansvarsfördelning kring skötsel av ventilation •Onödigt långa driftstider •Ventilationsaggregatet eller fläktar är ”skrot”. •För högt uteluftsflöde. - Normalt räcker 0,5 l/s/m 2, maxflöde 1,0 l/s/m 2 •Aggregatet körs dygnet runt, på sommartid med 100% uteluft. •För hög värmetillförsel beroende på att - värmen inte kommer ner till vistelsezonen och särskilt inte till den ”kalla zonen” - värmen tillförs där givaren som styr värmetillförseln är placerad, (risk att det blir kallt runt kassorna och kyldiskar beroende på att otillräckligt med värme tillförs dessa delar). Åtgärdsförslag

52 Ventilation Möjliga åtgärderEnergi- effektivisering, kWh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Byt ventilationsaggregat Minska totalluftflöden i butiken Sänk inblåsningstemperatur i försäljningsyta Reducera temperaturgradient golv-tak i butiken Minska/behovsanpassa luftflöden i kontor Sänk inblåsningstemperatur i kontor Sänk inblåsningstemperatur i beredning Förbättra luftbalansen och minska tvärdrag Förbättra funktion på imkåpor i eventuella berednings-, bake-offytor Åtgärdsförslag

53 forts. Ventilation Möjliga åtgärderEnergi- effektivisering, kWh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Öka behovsstyrningen av luftflöde i imkåpor Öka omfattning av värmeåtervinning till/frånluft Reducera drifttider, huvudaggregat Reducera drifttider, övriga frånluftsfläktar Minska uteluftsflöde, inför CO 2 -styrning Förbättra nattvärmefunktion i butik (lägre starttemp., blockera spetsvärme etc) Stäng av sommarnattkyla Förbättra Sfp-värde ventilationsaggregat (mät om möjligt) Åtgärdsförslag

54 Livsmedelskyla Vanligaste bristerna är: •Mycket plugin-utrustning (30-50% sämre energieffektivitet) •Nattgardinfunktioner fungerar inte bra •Hög kondenseringstemperatur •Ej fullt utnyttjande av eller bristande funktion i återvinning. Kommentarer: •Ofta svårt att få ihop lönsamheten med en helt ny kylutrustning. Därför blir det frestande att försöka effektivisera en befintlig anläggning men det är dock ofta svårt att avgöra hur mycket man skall satsa på. •Kompressorernas effektivitet skiljer sig inte mycket mellan nytt och gammalt. Problemet är systemutformningen och styrutrustning. En ny optimal anläggning kan ha bara 40-50% energianvändning jämfört med en 10 år gammal anläggning. Åtgärdsförslag

55 forts. Livsmedelskyla – Kommentarer: •Lock och dörrar ger 35-40% energibesparing på diskens kylbehov. •Bra energieffektiva dörrar till befintliga diskar har en återbetalningstid på 5-10 år. Kortare tid på en mindre energieffektiv anläggning. •Se över styrning av sargvärmen är ofta en lönsam besparing. •Kostnadsmässigt svårt med naturliga köldmedier i små butiker. Detta innebär tyvärr stora fyllnadsmängder av freoner (HFC). •Att sänka kondenseringen är den enklaste åtgärden. Hur långt det går varierar från fall till fall. Åtgärdsförslag

56 Livsmedelskyla Möjliga åtgärderEnergi- effektivisering, kWh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Rekommendera utbyte av kyl- eller frysdiskar, särskilt plug-in Höj temperaturnivåer i kyl- och frysrum och diskar Minska elavfrostning i frys- och kyldiskar Installera / förbättra funktionen på manuella nattgardiner på kyldiskar Installera / förbättra funktionen på motorstyrda nattgardiner på vertikala kyldiskar (t.ex. ändra tidpunkten då de går upp på morgonen) Sätt lock på frysgondoler Behovsstyr sargvärme på frysdiskar Förbättra tätheten på kylrumsdörrar Åtgärdsförslag

57 forts. Livsmedelskyla Möjliga åtgärderEnergi- effektivisering, kWh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Installera plaststrips innanför frysrumsdörr Installera fläktstopp vid dörröppning i frysrum Byt kyl- eller frysaggregat Installera underkylning i kylanläggningen Förändra systemuppbyggnaden i kylanläggningen Reducera köldmediefyllningen HFC Förbättra regleringen av kyl- och/eller frysmaskiner Sänk kondenseringstemperaturen Åtgärdsförslag

58 forts. Livsmedelskyla Möjliga åtgärderEnergi- effektivisering, kWh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Höj förångningstemperaturen t.ex. vintertid och nattetid. Förbättra regleringen av kylmedelkylare/kondensor Byt kylmedelkylare Installera återvinning av kondensorvärme till byggnadens värmesystem Byt cirkulationspump(ar) i kylanläggningen Förbättra isolering, särskilt i frysar Åtgärdsförslag

59 Komfortkyla Vanligaste bristerna är: •Aggregat i dåligt skick. •Låga börvärden. •Separata aggregat är i drift fast de inte behöver vara det. Detta kan leda till att kylan motverkar t ex värmen i tilluften. Kommentarer: •Många butiker kyls av spillkylan från livsmedelkylan. Om man gör effektiviseringsåtgärder genom lock- och dörrinstallation kan det bli varmt i butiken. Åtgärdsförslag

60 Komfortkyla Möjliga åtgärderEnergi- effektivisering, kWh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Ändra placering av komfortkylaggregat Byta, serva eller gör rent komfortkylaggregat Begränsa drifttiden för komfortkylan, t.ex. vintertid Åtgärda brister i isolering på kalla rör. Höj temperaturnivån på kall sida (indirekt system) Höj börvärden i kylda utrymmen Eliminera att komfortkylan är i drift samtidigt som värme tillförs Åtgärdsförslag

61 Belysning Vanligaste bristerna är: •Gammal ineffektiv belysningsanläggning som ändå är dyr att byta ut. Energiförbrukningen skulle kunna bli 10 istället för W/m 2. •”Belysning på belysning”. •Felaktigt placerade armaturer. •Ingen anpassning till dagsljus, närvaro etc. Kommentarer: •Belysningen styrs ofta manuellt och bättre i en liten butik än i en större. Åtgärdsförslag

62 Belysning Möjliga åtgärderEnergi- effektivisering, kWh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Byt ljuskällor för allmänbelysning Byt ljuskällor för accentbelysning Effektivisera befintliga ljuskällor för allmänbelysning Effektivisera befintliga ljuskällor för accentbelysning Reducera belysningsstyrka (lux) för allmänbelysning i hela eller delar av butiken under hela eller delar av dagen Reducera belysningsstyrka (lux) för accentbelysning under hela eller delar av dagen Åtgärdsförslag

63 forts. Belysning Möjliga åtgärderEnergi- effektivisering, kWh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Justera felaktigt placerade armaturer Eliminera ”belysning på belysning” Installera dagsljuskompensering i någon yta Installera närvarostyrning i vissa rum Förändra rutiner för belysningsstyrning Åtgärdsförslag

64 Brukarbeteende Vanligaste bristerna är: •Man stänger inte av och släcker inte efter sig. •Man överlastar kyldiskar. •Diverse apparater som står på när de inte behövs. Åtgärdsförslag

65 Brukarbeteende Möjliga åtgärderEnergi- effektivisering, kWh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Ändra rutiner för manuell belysningsstyrning Överlasta ej kyldiskar Använd alla nattgardiner som finns Bättre disciplin vad gäller att hålla klimatskalet tätt (portar, dörrar) Genomför en nattvandring Stäng av apparater som inte behövs Förbättra det allmänna energimedvetandet Åtgärdsförslag

66

67

68

69 Finansieringsmöjligheter Ekonomiskt stöd Länsstyrelsen (SFS 2000:284). Stöd till kommersiell service på landsbygden, investeringsbidrag upp till 50 %. Lån? Annat? Finansieringsmöjligheter

70 Köpmannens egna tankar Tidsperspektiv – framtidsplaner Förväntningar Personalutbildning - energiansvarig Rutiner med ronder med olika intervall Annat? Köpmannens egna tankar

71 Slutsatser ?


Ladda ner ppt "Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 20:e november 2012 Sebastian Örjenfelt Bengt Dahlgren AB."

Liknande presentationer


Google-annonser