Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bo Ohlson, Michael Ashton 2012-MM-DD. Apotekarens historia – en farmacihistorisk introduktion BMC Uppsala 201Å-MM-DD.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bo Ohlson, Michael Ashton 2012-MM-DD. Apotekarens historia – en farmacihistorisk introduktion BMC Uppsala 201Å-MM-DD."— Presentationens avskrift:

1 Bo Ohlson, Michael Ashton 2012-MM-DD

2 Apotekarens historia – en farmacihistorisk introduktion BMC Uppsala 201Å-MM-DD

3 Bo Ohlson (leg. apotekare -68) Farmacihistoriska Sällskapet Apotekarsocieteten med substantiella bidrag från prof. Michael Ashton, Göteborg

4 Kompendium: e-post:

5

6 Det var som det var tills det blev som det blev. Det blir som det blir när det är som det är. Det är som det är tills det blir som det blir. Faran är att det blir som det var. (Alf Henriksson)

7 Don´t forget to remember the past - you may need it in the future! (Geoff Miller) Man måste känna sin forntid för att kunna forma sin framtid! (Rune Lönngren)

8 (Geoff Miller) Man måste känna sin forntid för att kunna forma sin framtid! (Rune Lönngren)

9 Den som bara ser framåt, och aldrig bakåt, den får se upp! (Tage Danielsson)

10 Without knowing the past you can´t understand the present; without knowing other cultures you can´t understand your own. (Martin Scorsese)

11 Det handlar nog egentligen om - att lära känna sina rötter / rota sig själv - att förstå sitt fackspråk bättre - att kunna diskutera professionen - att förstå förändringsdynamiken - känna ödmjukhet inför andra kulturer - få insikt om de egna tolkningsmönstren. Jfr: Anderson, S.; Hudson, B.: Pharmacy Education, 11(1), (2011)!

12 Den tvärvetenskapliga läran om resp. utövandet av urval, utveckling, egenskaper, framställning, handel, hantering, användning och verkningar (allt i vida bemärkelser) av, hos resp. med medikamenter. Farmaci:

13 Historia (som vetenskap/ akademisk disciplin): Forskning om det förflutna; avgränsas av tradition kronologiskt till tid, från vilken det föreligger skriftligt källmaterial.

14 Lemminkäinens moder (Akseli Gallén-Kallela, ca 1908) I Kalevala- sångerna, upptecknade ~1830, nämns beredning av salvor 645 gånger! (Irene Soinio-Laaksonen, 2007) - inte historia!

15 Paradigm: Urpsr. språkvetenskapligt: ”böjningsmönster”; numera ofta överfört: tolkningsmönster, ”kodnyckel”.

16 ஃ Medikamentparadigm: Tankemodell, som styr ett samhälles ”farmaci” (enl. föregående definition).

17 Magi Animism Några grunder för olika medikamentparadigm: Iatrofysik Fyrsaftlära Cellularpatologi Molekylärbiologi Emot tandwerk. Skrif Nio Nummer up i taket der du ligger. Sålunda tag en skospik, peta dig emelan tanden som wiker och slå hon (Johan Gustaf Bergman i Holtäkt, ca 1850)

18

19 ~2600 BCE

20 Babylonien Recept 2100 BCE

21 ~2600 BCE 1950 BCE

22 Egypten Recept på host- medicin ur Papyrus Ebers, 1550 BCE

23 ~2600 BCE 1950 BCE ~400 BCE..

24 I det antika Grekland förekom drogsamlare (”rhizopoloi”) och medicinkrämare (”pharmakopoloi”) (med tvivelaktigt rykte)

25 Theophrastos 372 – 287 BCE Aristoteles 384 – 322 BCE Hippokrates ~460 - ~377 BCE

26 ~2600 BCE 1950 BCE 400 BCE 760 CE

27 Baghdad - de första apoteken Beredning av aromatiskt vin mot hosta. Dioskorides-skrift, övers. till arabiska i Baghdad Mesue, Ibn Sina (”Avicenna”)...

28 ~2600 BCE 1950 BCE ~400 BCE 760 CE ~800 CE...

29 Klosterplan från S:t Gallen, ca 830(Das Lorscher Arzneibuch, sent 700-tal) Klosterordnar i Centraleuropa (främst benediktiner och cistercienser) Sjukvård Medicinalväxter Informations- utbyte

30 ~2600 BCE 1950 BCE ~400 BCE 760 CE ~800 CE.

31 Den moriska högkulturen på iberiska halvön (kalifatet I Córdoba !) Avenzoar, Averroës, Ibn el Baitar…

32 De antika, grekiska auktoriteterna (Hippokrates, Aristoteles, Dioskorides, Galenos...) åberopades på fullt allvar ännu på 1600-talet, alltså efter mer än 1500 år! Galenos (120?-200? CE) Dioskorides (c.40 – 90 CE; byzantinsk mosaik, 500-talet)

33 Nyheter i västra Europa år: Den europeiska boktryckarkonsten Amerikatrafiken Kyrklig reformation - opposition mot auktoriteterna - stängning av kloster o.likn. - effektiv informationsspridning - dissektion av människor

34 För farmacins del t.ex: Farmakopéer (Florens 1450, Nürnberg 1546…) Paracelsi ”spagyriska” medikamenter Utvecklad signaturlära (åsså Sveriges första apotek) Amerikanska medicinalväxter

35 Det stora naturvetenskapliga paradigmskiftet i slutet av talet (Descartes, Newton, Leibnitz, Leeuwenhoek, Boerhave...) fick förvånansvärt litet genomslag i farmacin och 1700-talen blev i stort sett en transportsträcka för farmacins del. OBS dock Baumés pillerapparat 1762 och...

36 Sammansatta molekyler: glycerol vätecyanid citronsyra slemsyra vätesulfid vätefluorid kasein - & cetera Grundämnen: fluor (1771) syre (1772) klor (1774) barium (1774). mangan (1774) molybden (1778) wolfram (1781) Carl Wilhelm Scheele (1742 – 1786)

37 Digitalis purpurea William Withering: ”An Account of the Foxglove, and Some of its Medical Uses; with Practical Remarks on Dropsy and other Diseases…”, 1785.

38 Men det är 1800-talet som innebär den stora explosionen:

39 1804/5 isolerar Friedrich Wilhelm Sertürner som första alkaloid morfin ur opium...och testar på sig själv och sina kompisar...

40 1810 lanserar Dalton sin atomteori 1818 publicerar Berzelius den första atomviktstabellen 1827 gör Wöhler den första organiska syntesen /24 startas den första alkaloidindustrin (för kinin)

41 1830 erkänns farmacin som egen vetenskapsgren 1843 patenteras tablettframställningen 1852 uppfinner Pravaz den moderna injektionssprutan 1886 lanseras det första helsyntetiska läkemedlet: fenazon et cetera

42 1800-talet: Ny generation mediciner Naturprodukter (blad, bark, rötter) Synteskemi Alkemi / organiska & oorganiska ämnen Isolering av alkaloider (~1820-t.) Kolindustri Färgämnen (1840-t.)

43 Under 1800-talet fick vitalismen dödsstöten genom Wöhler (1828), fick åderlåtningen dödsstöten genom Dietl (1849), infördes eternarkos (Morton,1846), etablerade Virchow cellularpatologin (1856), etablerades mikrobiologin (-80-talet)..

44 ...och läkemedelsindustrin började växa fram.

45 Alexander Fleming, 1928 (Obs dock Clodomiro Picado m.fl.!) 1945 H.W.Florey, E.B.Chain (Oxford) 1938/41 James Black 1988 Gerhard Domagk,

46 Vacciner, t.ex. smittkoppor (Jenner, 1798), polio (Salk, 1955) Morfin (Sertürner, 1804 / 1817) Eter (Morton, 1846) Hjärtmediciner (digoxin, furosemid m. fl.) Acetylsalicylsyra (Hofmann, 1898) Salvarsan (arsfenamin; Hata / Ehrlich, 1909) Insulin (Banting / Best, ) Penicillin (Fleming/Florey/Chain, 1928 / 1941) Antipsykotika (klorpromazin 1952; haloperidol 1958) P-piller (McCormick / Pincus m.fl.; 1960-tal) De 10 mest betydelsefulla läkemedlen globalt hittills (enl. M. Ashton) :

47 RAST!

48 Vad är / gör en apotekare? Vilken plats har apotekaren i samhället?

49

50 Bra Böckers Lexikon (1984) har t.ex. ingen definition av ”apotekare”, men: Jaha. Farmacevt: titel inom apoteksväsendet och läkemedelsindustrin för personer som genomgått receptarie-, farmacie kandidat- (magister-) eller apotekarutbildning.

51 Nationalencyklopedin (1990): Person som genomgått utbildning vid apotekarlinjen vid Uppsala universitet. Utbildningen omfattar 160 poäng, dvs 8 terminer, och är uppbyggd av block för kemi, biovetenskap, farmaci och socialfarmaci. Flertalet apotekare är verksamma på apotek med Apoteksbolaget som arbetsgivare, men många arbetar inom läkemedelsindustrin etc. Men vad GÖR dom(för nytta)?

52 Apothecary: one who prepares and sells drugs or compounds for medicinal purposes. Pharmacist: one engaged in pharmacy. Druggist: one who sells or dispenses drugs and medicines: as a) pharmacist, b) one who owns or manages a drugstore. Webster´s New Collegiate Dictionary då?

53 Kejsar Fredrik II lagstiftade ca 1242 om åtskillnad mellan läkarens och apotekarens yrken.

54 Fredrik II:s medicinalordningar innebar bl.a. att läkemedelspriserna skulle fastställas av staten. att en statlig etableringspolicy skulle följas och att apotekarna edsvuret skulle arbeta efter av staten utfärdade föreskrifter, att läkare inte fick bedriva apoteksverksamhet, att apotekarna skulle stå under tillsyn av akademiskt utbildade och av staten godkända läkare,

55 Omkr började Stockholms då 5 apotekare samverka i en ”societet”, bl.a. som remissinstans gentemot det 1663 bildade Collegium medic(or)um. ”Societeten” tillerkändes detta år kungliga monopolprivilegier på tillverkning, lagerhållning och försäljning av medikamenter.

56 I Sverige var apotekarprofessionen ett strikt manligt hantverksyrke, dock utanför skråväsendet, fram till mitten av 1800-talet. Lärogången: Lärling > Studiosus > Apotekare Statliga kompetenskrav från 1798

57 Studiosi-examination inför Collegium medicum, provinsial- el. stadsläkaren: - botanik, - materia medica, - kemi, - översättning från tyska, latin och franska, - svensk historia, - ha berett och uppvisat två farmaceutiska preparat.

58 [Rollbild av apotekaren Fleurant i Molières ”Den inbillade sjuke” (1673), tecknad av J.F.M. du Devant omkr ] Ännu 1775 ansåg Collegium medicum att apotekseleverna skulle vara skyldiga att sätta lavemang, men i 1777 års medicinaltaxa fanns inget pris angivet för detta.

59 1786 utfärdades ett Kongl. Collegii medici reglemente för apothekarne i riket 1786 trycktes Jacob Albrecht Flintbergs ”Apothekares, Badares och Chirurgers Förmoner och Skyldigheter, i Stöd af Författningar”

60 1799: förnyat reglemente för ”Apothekare och dem, som med Apothekare-konstens lärande och utöfning sig vilja befatta.” Lärlingarna borde enligt detta - ha uppnått omkring 15 års ålder, - vara grundligt undervisade i kristendom, - äga goda seder och håg för arbetsamhet, - kunna skriva med läslig stil, - räkna, samt - vara kunniga i latinska språket.

61 Kompetenskraven från 1798/9 ledde till inrättandet genom Apotekarsocietetens försorg av ett instruktionsapotek 1817, och till inrättandet av Farmaceutiska Institutet fick Institutet akademisk status.

62 1891 fick kvinnor samma rätt som män att tjänstgöra på svenska apotek bereddes kvinnor tillträde till Farmaceutiska Institutet avlade Märtha Leth som första kvinna farmacie studiosus-examen; 1903 Agnes Arvidsson den första kvinnliga apotekarexamen.

63 Den framväxande läkemedelsindustrin innebar problem för apotekarna, som ju hade monopol på läkemedelstillverkning m.m. sedan 1600-talet. I Sverige hade t.ex. Apoteksvarucentralen Vitrum startat 1877, Hässle 1904 och Pharmacia utfärdades en Apoteksvarustadga, där apoteken fråntogs tillverkningsmonopolet.

64 1913 startades Astra (statligt under en period på 1920/30-talet!), 1914 Leo 1919 Ferrosan 1931 KABI 1942 Recip 1950 Ferring etc.

65 1834/1873/1921 avskaffades de säljbara apoteksprivilegierna, som ersattes av personliga, osäljbara innehavsprivilegier. Under 1900-talet tillsattes drygt 40 statliga utredningar, som i något avseende berörde apoteks-/läkemedels- branschen. Rune Lönngren ( )

66 1971 överfördes de dittills privatägda apoteken till ett statligt aktiebolag, som fick behålla monopolet på detaljhandel med läkemedel till allmänheten. potekarsocieteten bytte roll från arbetsgivarorganisation till organisatör av ut-/fortbildning och vetenskapliga sammankomster inom läkemedelsområdet. Och sedan då?

67

68

69 Philip Brown, : ”Are pharmacists necessary?” Scrip Magazine, May 1994, pp Cecilia Claesson (Bernsten): ”Apotekaryrke i förändring: en socialfarmaceutisk studie av apotekarnas yrkesutveckling och professionella status” (diss.), Inst. f. socialfarmaci, Uppsala univ., Teresa Matérn (f.-75): ”Vi borde lyssna mer på apotekarna i Ghana”, LMV, nov. 2008, sid. 50. anon.(?): ”Pharmacist – a profession searching for a rôle”, (USA), omkr Kjersti Bakken: ”Farmasi – en truet profesjon” Läkemedelskongressen, nov. 2010, Stockholm

70 ”… spännande om man kunde få in ledarskap och ekonomikurser inom utbildningen” (A5:a) ”… skulle inte ha haft nåt emot att se en kurs i A8 som heter ’att driva ett apotek’ eller liknande, men …” (A8:a)

71 Quo vadis? (Vart går ni?)

72 Gravlax spisade gärna Axel Oxenstierna. Stor var i Elbing hans makt, rikt hans politiska snille – han visste precis vad han ville! Och han gillade gravlax, som sagt. Ifall detta kan anses viktigt vet jag inte riktigt; ho drar gräns mellan stort och smått? Och gravlax är dessutom gott. (Alf Henriksson, igen) All sanning är värd att beakta – det är härligt med säkra fakta! Qui bono? (Till vad nytta?)

73 The past is never dead. It´s not even past. (William Faulkner, ”Requiem for a nun”) Lycka till!!


Ladda ner ppt "Bo Ohlson, Michael Ashton 2012-MM-DD. Apotekarens historia – en farmacihistorisk introduktion BMC Uppsala 201Å-MM-DD."

Liknande presentationer


Google-annonser