Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Elva steg… Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Elva steg… Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan."— Presentationens avskrift:

1

2 Elva steg… Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan

3 Elva steg….. Dagens gymnasieskola - styrsystemet Riksdagen- nationella program - programmens struktur - programmens omfattning Regeringen- programmål - inriktningar - gemensamma ämnen Skolverket- kursplaner och betygskriterier Kommunen- genomförandet - ansvarar för att målen uppnås - tilldelar resurser Skollag Tim- / Poängplan Skollag Tim- / Poängplan Förordning Läroplan Programmål Kursplan Betygskriterier § Kvalitetsredovisning

4 Elva steg… Regeringens proposition 2003/04:140 1.Ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg 2.En gymnasieexamen införs 3.Gymnasiearbete stärker helhetssynen i utbildningen 4.Ökad kvalitet på det individuella programmet 5.Frisökning ger eleverna ökad valfrihet och stimulerar regional samverkan 6.Historia blir nytt kärnämne

5 Elva steg… Regeringens proposition 2003/04:140 7.Kärnämnen bör präglas av utbildningens inriktning 8.En modern lärlingsutbildning förnyar yrkesutbildningen 9.Förstärkt kvalitet på yrkesutbildningarna i gymnasieskolan 10.Större kurser för sammanhang och fördjupning 11.Lokala kurser måste kvalitetssäkras av Skolverket

6 1.Kursplaner 2.Programmål 3.Nationellt fastställda inriktningar 4.Gymnasial lärlingsutbildning 5.Frisökning 6.Riksrekrytering Elva steg… Uppdrag till Statens skolverk…

7 Hur organiseras arbetet? Kursplaneuppdraget Projektledning Projektgrupp Organisation för varje program Hela uppdraget Implementering och förankring Projektledning Projektgrupp Implementering och förankring Målgrupper: • Skolhuvudmännen • Professionen • Avnämarna  Högskolan  Arbetslivet • Elever • Läromedelsproducenter • Lärar- och rektorsutbildare • Andra skolmyndigheter

8 Hur organiseras arbetet? Ledningsgrupp Undervisningsråd programansvarig Programsamordnare – skolledare/lärare Arbetsgrupp Programsamordnare Experter t.ex.: Lärare Forskare Skolledare Referensgrupp Lärare Forskare Skolledare Avnämare Arbetsmarknadens parter Högskolan Elever Varje program

9 Hur organiseras arbetet? Jan 2005Feb 2005Mars 2005 April 2005 Maj – 25/1 Start med experter Februari - Mars Program PM April - Maj Programstruktur bearbetas efter synpunkter från webben 6/4 Program- PM läggs ut på webben April - Maj Ämneskonstruktion Externt Internt Program- mål etc. Jan 2005Feb 2005Mars 2005 April 2005 Maj 2005 Från v 21 Ämnes- konstruktion läggs ut på webben 17/5 Programmål etc. läggs ut på webben

10 September Ämneskonstruktion synpunkter kan fortfarande ges Externt Internt 15/8 Tid för synpunkter över Programmål etc. September Programmål etc. för VL 3/10 Programmål etc. för regeringen Kursplaner Mitten av oktober Kursplaner läggs ut på webben Mitten av november ”Remisstid” över kursplaner Aug 2005Sep 2005Okt 2005 Nov 2005 Dec 2005 Jan 2006Feb 2006 Januari-06 kursplaner för VL 1/2-06 Kursplaner för regeringen Aug 2005Sep 2005Okt 2005 Nov 2005 Dec 2005 Jan 2006Feb 2006 Hur organiseras arbetet? Augusti - September Ämneskonstruktion bearbetas efter synpunkter från webben Oktober Programmål etc. publiceras Februari – Mars 06 Kursplaner publiceras November - December Kursplaner bearbetas efter synpunkter från webben

11 Externt Internt Reviderar kursplaner Programhäften och övrigt tryckt material klart Vad händer sen? Skapar kommentarmaterial till de nya styrdokumenten Så här blev det! Konferenser för bl.a.: Skolhuvudmännen Professionen Avnämarna Utbildarna Vintern 2006Våren 2006 Hösten 2006Vintern 2007Våren 2007Hösten 2007 Vintern 2006Våren 2006 Hösten 2006Vintern 2007Våren 2007Hösten 2007 Stöd för genomförande…… Myndigheten för skolutveckling

12 Programmål - perspektiv Perspektiv • Gamla • Historiskt, etiskt, internationellt, hållbar utveckling (miljö) • Nya • Naturvetenskapligt, genus, entreprenörskap

13 Programmål - perspektiv • Lpf 94 - …”aktivt medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.”.. ”att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt”. ”Läraren skall se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manliga och kvinnliga perspektiv”. Exempel Teknikprogrammet ”Undervisningen måste anpassas till en begreppsvärld som är naturlig för båda könen och ge kunskap om hur föreställningar och traditioner styr uppfattningar om manligt och kvinnligt i förhållande till teknikområdet.” Exempel - Genus

14 Programmål - kunskapssyn Kunskapssyn • Fyra ”F:en” • fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. • Aristoteles • Vetande (episteme), • Kunnande (techne) • Klokskap (fronesis)

15 Programmål - kunskapssyn Kunskapssyn Några exempel • Teknikprogrammet • Utbildningen på teknikprogrammet skall stimulera elevernas nyfikenhet, kreativitet och förmåga att utveckla teknik och finna nya tekniska lösningar. • Utbildningen skall ge kunskap om teknikutvecklingens roll i samhället och hur den fungerar i relation till människan.

16 Gemensamma karaktärsämnen Vad ligger bakom arbetsgruppernas överväganden? • Dagens programstruktur • Ingen kurs mindre än 100p • Ett nytt kärnämne – Historia 50p • Speciella direktiv – t.ex. krav på språk och historia i NV • Bibehålla valmöjligheter för skolan och eleven

17 Gemensamma karaktärsämnen Några exempel Gemensamma ämnen 700 p Teknikutveckling 200p Engelska 100p Matematik 200p Fysik 100p Kemi 100p Teknikprogrammet Gemensamma ämnen 800 p Matematik 200p Biologi100p Fysik 100p Kemi 100p Engelska 100p Historia 100p Språk100p Naturvetenskapliga programmet

18 Inriktningar Vad ligger bakom arbetsgruppernas överväganden? • Dagens programstruktur • Överväga om någon inriktning behöver tillkomma eller utgå • ”Det totala antalet inriktningar inom de nationella programmen bör endast öka i mycket begränsad omfattning” • Frisökning • Flexibilitet

19 Inriktningar Flexibla? Inriktning NN 300 p Ämne X kurs B 100 p Ämne Y kurs B 100 p Ämne Z kurs A 100 p Alt. 1 Inriktning NN 300 p Ämne X kurs B 100 p Ämne Y kurs B 100 p samt Kurs i något av ämnena X, Y eller Z 100 p Alt. 2 Inriktning NN 300 p Studier om sammanlagt 300 poäng i ett eller flera av ämnena X, Y och Z Alt. 3

20 Inriktningar Några exempel Teknikprogrammet Valbara ämnen 600 p Inga nationella inriktningar föreslås. Lokala profiler skapas inom ramen för de valbara ämnen Exempel på profiler Design Kommunikation Arkitektur Data/IT Innovation och produktion Samverkan med t.ex. IP, NV, SP, ES, MP Garanterat valbara ämnen Fysik 100p Matematik 100p Naturvetenskapsprogrammet Inriktning Natur 400 p Matematik p Tre kurser inom ämnena Biologi Fysik Kemi Matematik Dataämnen Inriktning Samhälle 200 p Hållbar utveckling p Samhällskunskap p

21 Tydliggör studievägen Ett exempel Behörighet till högskoleutbildningar När detta skrivs är det oklart hur tillträdesreglerna för framtidens gymnasieelever kommer att se ut. Några exempel på högskoleutbildningar med dagens behörighetsregler: Högskoleingenjör Civilingenjör Arbetslivet direkt efter gymnasieskolan Eleven har läst 1000 p teknik på gymnasieskolan Kärnämnen 800p Svenska/ Svenska som andra språk200p Engelska 100p Matematik 100p Estetisk verksamhet50p Idrott och hälsa 100p Naturkunskap50p Religionskunskap50p Samhällskunskap100p Historia50p Gemensamma ämnen 700 Teknikutveckling 200p Engelska 100p Matematik 200p Fysik 100p Kemi 100p Individuellt val 300p Endast teknikämnen t.ex. Design Nätverksteknik Produktionsprocessen Valbara ämnen 600p Teknikämnen t.ex. Design Nätverksteknik Produktionsprocessen Matematik 100p Fysik 100p Gymnasiearbetet 100p Inom det tekniska området Teknikprogrammet

22 Ämnesbetyg – lite bakgrund Idag Ämnen – 135 st. • 23 ämnen har strävansmål • akademiska ämnen • yrkesämnen Kurser – ca 884 • 50p ca 350 st. • 150p ca 150 st. • Lokala kurser o Önskemål om att behålla ca 8000 st. o Flest - Idrott och hälsa

23 Ämneskonstruktion Svara på följande frågor: • Varför detta ämne på gymnasieskolan? • Ämnets mål? • Vilka kompetenser och kunskaper? • Kunskapssyn?

24 Ämneskonstruktion Innehåll • Ämnesmål • Kurser • Ämnets uppbyggnad dvs. kursernas förhållande till varandra • Kursmål??? • Betygskriterier • Eventuellt arbetsformer

25 Ämneskonstruktion Ämnesmål Kurs 3 Kurs Kurs 2 Kurs Kurs 1 Kurs Betygskriterier MVG VG G

26 Ämneskonstruktion Ämnesmål Kurs 3 Kurs Kurs 2 Kurs Kurs 1 Kurs Betygskriterier MVG VG G

27 Ämneskonstruktion Ämnesmål Kurs 3 Kurs Kurs 2 Kurs Kurs 1 Kurs Betygskriterier MVG VG G

28 Ämneskonstruktion Ämnesmål Kurs 3 Kurs Kurs 2 Kurs Kurs 1 Kurs Betygskriterier MVG VG G

29 Ämneskonstruktion Några modeller - idéer Modell A Kurs 3 Kurs Kurs 2 Kurs Kurs 1 Kurs

30 Ämneskonstruktion Några modeller - idéer Modell B Kurs 1 Kurs Kurs 1 Kurs Kurs 2 Kurs

31 Ämneskonstruktion Några modeller – idéer Modell C Kurs 2 Kurs Kurs 2 Kurs Kurs 1 Kurs

32 Ämneskonstruktion Några modeller – idéer Modell D Kurs 2 Kurs Kurs 3 Kurs Kurs 1 Kurs

33 Ämneskonstruktion Exempel - Fysik Fy p Fy p Fy 3/fördjupning x  100 p

34 Ämneskonstruktion Exempel – Arkitektur Arkitektur Allmän 100p Arkitektur Inredning 100p Arkitektur Husbyggnad 100p Arkitektur Samhällsbyggande 100p

35 Ämneskonstruktion Kärnämnen • Medborgarkunskap • Uppdraget •”kursplanerna uppmuntra samverkan och ämnesövergripande arbete” • ”kursplanera stimulera didaktisk diskussion om hur undervisningens utformning kan bidra till att de övergripande perspektiven och programmålen integreras i undervisningen” • Strävar att hålla ihop kurserna till ett naturligt ämne

36 Ämneskonstruktion Kärnämnen • Matematik • ”visa att matematisk kompetens kan utgå från och bygga vidare på olika elevgruppers intressen” • Historia • ”bakgrund till förståelsen av vår egen tid och omvärld, insikt i kritiskt tänkande och granskning av uppgiftskällor”

37 Ämneskonstruktion Exempel – Matematik Kärnämnet Ma p Ma p Ma p Ma p Ma 5/fördjupning x  100 p Ma programspecifikt x 100 p

38 Ämneskonstruktion Exempel – Historia Kärnämnet Historia 50 p Historia p Historia p Historia p

39 Gymnasial lärlingsutbildning »För inrättande av gymnasial lärlingsutbildning krävs att skolhuvudmannen ansvarar för utbildad yrkeslärare för det yrkesområde som utbildningen avser »Elev i lärlingsutbildning betygssätts på nationella kurser inom respektive utbildning »Utbildningen skall omfatta minst 40 veckor företagsförlagd utbildning under tre år till en eller flera arbetsplatser »Inrättande av ett lärlingsråd för den utbildning som skolhuvudmannen bedriver »Kvalitetssäkring av arbetsplatser sker i lärlingsrådet

40 Gymnasial lärlingsutbildning »Handledarutbildning - skolhuvudmannen ansvarar för genomförandet och uppföljning » - tids omfattning » - yrkeserfarenhet » - reglering »Lärlingsråd - sammansättning; elev, skolhuvudman, branschföreträdare (eller motsvarande), företag, arbetsmarknadens parter, lärare » - ansvar och befogenheter; handledarutbildningens omfattning och förläggning i tid och rum, »Lärarrollen - satsning på kompetensutveckling, samverkan-skola arbetsliv

41 Gymnasial lärlingsutbildning »Ett intressant alternativ för elever som önskar få en större del av utbildningen i företag än 15 veckors APL »Nuvarande lärlingsutbildning inom IV behålls. »Elevstatus under utbildningstiden; eleven har elevstatus under utbildningstiden, något anställningsförfarande med delat huvudmannaskap förekommer ej

42 Gymnasial lärlingsutbildning Arbetsplats utbildning 1000 poäng / 40 veckor Kärnämnen 800 poäng Skolförlagd utbildning i karaktärsämnen 300 p Individuellt val 300 p Gymnasiearbete 100 p


Ladda ner ppt "Elva steg… Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan."

Liknande presentationer


Google-annonser