Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Växternas Ämnesomsättning På dagen så tar växten upp koldioxid och vatten och sedan med solens hjälp omvandlar det till Kolhydrater och syre. På natten.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Växternas Ämnesomsättning På dagen så tar växten upp koldioxid och vatten och sedan med solens hjälp omvandlar det till Kolhydrater och syre. På natten."— Presentationens avskrift:

1

2

3 Växternas Ämnesomsättning På dagen så tar växten upp koldioxid och vatten och sedan med solens hjälp omvandlar det till Kolhydrater och syre. På natten är den annorlunda. Då andas växten syre och tar upp kolhydrater för att tillverka koldioxid och vatten. Detta kallas cellandning. Under dagen bildas en symbios mellan djur och växt och detta bevisades redan 1772 av Joseph Pristley. Han Placerade en mus i en burk tillsammans med mat och en växt i en annan burk. Dessa två var sammansatta med ett rör och en ventil. Ingen luft från omgivningen kunde komma in. Så länge som mat, ljus och vatten fanns tillgängligt klarade sig både växten och musen. Men när ventilen stängde av glasröret dog båda två. formeln för fotosyntes är: H2O + CO2 COH + O2

4  Organisk kemi – handlar om kemiska föreningar som innehåller kolatomer.  De kallas kolföreningar eller organiska föreningar.

5  Oorganisk kemi handlar om föreningar som inte innehåller kolatomer.  Men grundämnena kol och koldioxiderna räknas dit ändå.

6  Kolföreningar är mycket vanliga och finns bland annat i tyg, mat, trä och plast.  Kolföreningar är grunden för allt levande.

7  De tre vanligaste formerna av grundämnet kol är: -Diamant -Grafit -Amorft kol

8  I diamant sitter alla atomerna ihop hårt i ett stort tredimensionellt nätverk – en kristall.  Diamant är världens hårdaste ämne.

9  I grafit ligger atomerna i lager som kan glida längs varandra.  Därför är grafit mjukt och används som smörjmedel och i blyerts.

10 När man upphettar trä sönderdelas det i sina beståndsdelar. manfår bland annat brännbara vätskor och gaser som kan antändas. Luftens syre underhåller förbränningen. Om upphettningen sker utan att luften har fritt tillträde, sker däremot ingen förbränning, d.v.s. träet börjar inte brinna. De brännbara vätskorna och gaserna kan i stället samlas upp och tas till vara för framställning av ämnen som tjära, träsprit och ättiksyra. Metoden att upphetta ett fast organiskt ämne utan lufttillförsel kallas torrdestillation. Vid torrdestillation av trä får man träkol som återstod. Träkolen kan sedan användas som bränsle. Vanligt grillkol framställs på detta sätt. Förr använde man kolmilor för att framställa träkol, men modern torrdestillation sker i stora ugnar.

11 Experiment: torrdestillation av trä - Kol. Glöder och avger mycket värme. Torrt träd. - Gengas. Gengasen är vit och luktar väldigt starkt. Gengasen består av kolmonoxid, vätgas och enkla kolväten (metangas). - Tjära. Finns i stora mänger i trädens rötter. Tjära används till att impregnera rep och båtar. Vi eldade Vi eldade på träbiten inuti provröret tills den började avge tjära som droppade ut och vit gengas som steg uppåt mot herren.

12

13

14  Strukturformler visar hur atomerna sitter ihop med varandra.

15  Varje kolatom kan binda fyra andra atomer.

16  Kolväten är byggda av kol- och väteatomer.  Alkaner är en grupp av kolväten.

17  Alkaner med 1 – 4 kolatomer är gaser. De heter metan, etan, propan och butan.  Gasolgas består av propan och butan. MetanCH 4 EtanC 2 H 6 PropanC 3 H 8 ButanC 4 H 10

18  Alkaner med 5 – 16 kolatomer är vätskor, som bensin.  Alkaner med mer än 16 kolatomer är fasta, som asfalt och paraffin. PentanC 5 H 12 HexanC 6 H 14 HeptanC 7 H 16 OktanC 8 H 18 NonanC 9 H 20 DekanC 10 H 22

19  Kolkedjan i kolväten kan vara rak eller grenad.  Molekyler som har lika många atomer men olika form kallas isomerer. Båda har molekylformeln C 4 H 10

20  Två kolatomer kan sitta ihop med två eller tre bindningar.  Det kallas dubbel- eller trippelbindning. Detta är etyn Detta är eten

21  Kolväten med en dubbelbindning kallas alkener.  Alkenernas namn slutar på –en, till exempel eten.

22  Kolväten med en trippelbindning kallas alkyner.  Alkynernas namn slutar på –yn, till exempel etyn.

23  Eten och etyn är gaser som används som råvaror till plast.  Etyn används också vid svetsning.  Då kallas den för acetylen.

24  Alkaner är mättade kolväten.  Alkener och alkyner är omättade kolväten.  Omättade kolväten kan reagera med andra ämnen, ta till sig nya atomer och på så sätt bli mättade.

25  De flesta kolväten som vi använder kommer från fossila bränslen – naturgas, stenkol och råolja.  Är egentligen döda växter och djur som under stort tryck och avsaknad av syre har ombildats till olja, kol och naturgas.

26  Stenkol är en blandning av amorft kol och omättade kolväten.  Det används främst för att skapa elektricitet i kolkraftverk.

27  Råolja är det fossila bränsle som används mest.  Det är en blandning av olika kolväten, de flesta mättade.

28  I ett oljeraffinaderi delas råolja upp i olika kolvätegrupper (fraktioner).  De är asfalt och paraffin, smörjolja och eldningsolja, dieselolja, fotogen, bensin samt gasformiga kolväten (gasol).

29  För att få mer bensin ur råoljan kan man slå sönder större kolväten till bensinkolväten.  Metoden kallas krackning.

30  I en alkoholmolekyl är en väteatom i kolvätet utbytt mot en OH-grupp.  Alkoholens namn slutar på –ol.

31  Metanol kallas också träsprit och är mycket giftig.  Den som dricker metanol kan bli blind eller dö.

32  Alkoholen i vin eller öl heter etanol.  Etanol bildas när jästsvampar omvandlar socker.

33  Metanol och etanol är miljövänliga bränslen.  De tar inte slut eftersom vi kan tillverka dem av växter.

34  Glykol ser ut som etan, fast med två OH- grupper.  Den är mycket giftig och används för att hindra att kylarvätskan i bilar fryser.

35  Glycerol har tre OH-grupper.  Den ingår i fetter och hudkrämer.  Glycerol har egenskapen att den kan binda fukt, därför används den i fuktkrämer.

36  Organiska syror innehåller syragruppen – COOH

37  De enklaste organiska syrorna är metansyra (myrsyra) och etansyra (ättiksyra).  Myrsyra finns i myror och nässlor.  Ättiksyra används till mat och som råvara i plast.

38  Syror med minst sex kolatomer är fasta ämnen.  Ett exempel är stearinsyra som finns i stearin.  Den har 18 kolatomer. C 17 H 35 COOH

39  Om en syra och en alkohol reagerar bildas en ester.  Estrar doftat och smakar ofta som någon frukt.  De finns i frukter och som smakämnen i godis och läsk.

40  Sprängämnet nitroglycerin är en ester.  Det ingår i dynamit men används även som hjärtmedicin.


Ladda ner ppt "Växternas Ämnesomsättning På dagen så tar växten upp koldioxid och vatten och sedan med solens hjälp omvandlar det till Kolhydrater och syre. På natten."

Liknande presentationer


Google-annonser