Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kemi är vetskapen om ämnen Inför NP i kemi. Arbetsområden i kemi  Grundläggande kemi  Ämnena omkring oss  Kemiska föreningar  Syror och baser  Kolföreningar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kemi är vetskapen om ämnen Inför NP i kemi. Arbetsområden i kemi  Grundläggande kemi  Ämnena omkring oss  Kemiska föreningar  Syror och baser  Kolföreningar."— Presentationens avskrift:

1 Kemi är vetskapen om ämnen Inför NP i kemi

2 Arbetsområden i kemi  Grundläggande kemi  Ämnena omkring oss  Kemiska föreningar  Syror och baser  Kolföreningar  Näringslära  Vardagskemi  Periodiska systemet  Metaller och elkemi

3 Var finns kemi  Matlagning  Läkemedel  Tvål  Plast  Kläder  osv

4 Eld och brand • För att det ska brinna behövs tre saker: Syre Värme Brännbart ämne • Om ett saknas eller tas bort kan det inte brinna • När man släcker en eld använder man oftast vatten. • Ska man släcka brännande olja ska man täcka över elden. OBS! Släck absolut inte med vatten.

5 Ämnens egenskaper  Alla ämnen kan vara i tre aggregationsformer Fast - flytande - gas  När ett ämne är fast står atomerna nästan still.  När ett ämne är flytande far atomerna runt i ämnet.  När ett ämne är i gas form lättar atomerna från ämnet.

6 Ämnen  Grundämnen är ämnen som bara består av en slags atomer.  Kemiska föreningar är ämnen som består av två eller flera olika slags atomer.  En molekyl består av två eller flera atomer.  Vissa ämnen är tyngre än andra. För att kunna jämföra behövs det lika mycket av varje ämne tex 1cm 3.  Detta kallas för densitet. Vill man räkna på detta är formeln massan/volymen.  Ex. Om man jämför lika mycket guld med lika mycket vatten har guld högre densitet.

7 Blandningar LösningUtspäddOmättadKoncentreradMättadslamningemulsionAreosolLegeringGaslösning

8 Lösningar  En blandning där ämnena som ingår, har delas upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig. De lösta partiklarna håller sig svävande i vätskan. T.ex. vatten och salt i pastavattnet.  Om man tillsätter för mycket salt blir lösningen mättad. Det går inte lösa allt så lite salt blir kvar på botten.  För att lösa mer kan man värma blandningen.  Gaslösning – En blandning av flera gaser som är lösta i varandra, t.ex. luft. Gaser kan också lösa sig i vätskor, t.ex. kolsyrat vatten.  ”Lika löser lika”. En minnesregel som berättar att ämnena i en lösning har vissa kemiska likheter som gör att de löser sig. T.ex. så kan oljebaserad färg späddas med lacknafta.

9 Andra blandningar  Slamning – En slamning är grumlig. Det är en blandning av fasta partiklar och en vätska. Partiklarna löser sig inte, utan de faller till botten (sedimentera) eller stiger upp till ytan. T.ex. lerigt vatten.  Emulsion – En blandning av två vätskor som inte kan lösa sig i varandra. Små droppar av den ena vätskan håller sig svävande i den andra vätskan i form av små droppar. Ofta är den ena en ”fet” vätska och den andra vattenliknande. T.ex. vatten och olja.  Aerosol – Små droppar av en vätska eller små korn av ett fast ämne som är blandade med en gas. T.ex. sprayfärg.  Legering – En fast blandning av olika metaller som har smälts samman för att få andra egenskaper än vad metallerna har var för sig. T.ex. koppar + tenn = brons

10 Olika sätt att skilja ämnen åt  Sedimentering – Skiljer slamningar  Filtrering – Skiljer slamningar  Indunstning – Skiljer lösta ämnen, T.ex. salt från havsvatten  Destillering – Skiljer lösta ämnen, T.ex. bensin från råolja  Kromatografi – Skiljer olika molekyler i en blandning från varandra.

11 Atomen  Atomen består av protoner, elektroner och neutroner.  När en atom avger eller tar upp elektroner bildas joner.  Joner är laddade. De är antingen positiva eller negativa.

12 Reagens  För att se om ett provrör innehåller vätgas kan man tända på och då låter det pang eller pjupp.  För att se om en behållare innehåller syrgas sätter man ner en glödande trästicka. Börjar stickan brinna innehåller behållaren syrgas.  För att se om något innehåller koldioxid leder man ner det i kalkvatten som då blir grumligt vitt.

13 Syror  Syror är ämnen som har ett pH-värde mellan lägre än 7  Syror smakar surt och är frätande.  De tre starka syrorna är saltsyra, svavelsyra och salpetersyra.  Andra exempel är mjölksyra, ättiksyra och äppelsyra.  Utspädda syror är utblandade med vatten och är inte lika frätande.  SIV – syra i vatten. (spädning)  Regn är ofta surt. Det blir det pga alla föroreningar och utsläpp av industrin.

14 Baser  Baser är ämnen som har ett pH-värde större än 7.  Baser är frätande och löser fett.  Några baser är natriumhydroxid och ammoniak.  Baser ingår i många rengöringsmedel.  Hjälper mot stressade (sura) magar.

15 Neutralt  Om pH-värdet är neutralt har det värdet 7.  Rent vatten är neutralt.  Om man blandar en bas och en syra med varandra kan det bli neutralt.

16 Salter  Salter består av positiva och negativa joner.  Den positiva jonen är ofta en metall.  Ex på salter är: koksalt (NaCl) Kopparsulfat (CuSO 4 )

17 Luft  Luft består till största del, 78 %, av kvävgas.  Syre är ungefär 21 % av luften.  Syrgas har beteckningen O 2  Ozon finns högt uppe i atmosfären, O 3  Ozon hindrar UV-strålningen att nå jorden.  I luften finns också en liten mängd koldioxid, CO 2  Koldioxiden påverkar växthuseffekten. När vi använder fossila bränslen bildas koldioxid. För mycket koldioxid gör att strålningen har svårt att ta sig ut ur atmosfären. Det blir varmare på jorden.  Kolmonoxid har samma effekt och bildas när bensinen brinner i bilar. Kolmonoxid är däremot giftigt, det blockar de röda blodkropparna från att ta upp syre.

18 Vatten, H 2 O  Allt liv innehåller vatten.  Vatten är som tyngst vid +4 °C (temperaturen på botten)  Is flyter, har lägre densitet än vatten  Vatten har ytspänning. Det gör tex att skräddare kan gå på vatten.  Ytspänningen kan brytas med tex diskmedel.  Det behövs mycket energi för att värma upp vatten. När det väl är uppvärmt så håller det värmen länge.  Vattnets kretslopp drivs av solen.

19 Hållbar utveckling  Miljöpåverkan kan vara snabb eller långsam  Försiktighetsprincipen – Inga ingrepp i naturen innan man gjort en bedömning om hur det kan påverka.  Storleksordning - Hur mycket det finns av ett ämne  Försurning (utsläpp i luften av svaveldioxid och kvävedioxid)  Växthuseffekt (utsläpp av koldioxid och metan)  Kretslopp – vatten, kol  Övergödning (hamnar i vattendrag, sjöar och hav).

20 Kolets kemi  Vad har plast, olja och trä gemensamt? Jo, de innehåller kol.  Kol finns rent i tre former i naturen. Diamant, Grafit och Fullerener.  Kolväten består av kol och väte. Ex: Metan, Etan, Propan  Fossila bränslen är ämnen som kommer från växter och djur som levde för flera miljarder år sedan. (Råolja, stenkol, naturgas)  Råoljan raffineras och fraktioneras och blir många olika kolväten. (t.ex. bensin, fotogen, asfalt)

21 Alkoholer  Exempel på alkoholer är metanol, etanol, glykol och glycerol  Alkoholer är ofärgade, ofta giftiga och lösliga i vatten och brännbara  De har en OH-grupp (syre – väte)  Metanol kallas också träsprit och är mycket giftigt  Etanol finns som bränsle i bilar men också som rusningsdryck.  Glykol används i bilar så kylarvätskan inte ska frysa  Glycerol finns i tvålar och ger fukt åt huden.

22 Organiska syror och estrar  Organiska syror är tex mjölksyra, ättiksyra, citronsyra.  En ester är när en alkohol och syra har reagerat med varandra.  Estrar används för att smak och lukt sätta läsk och godis. Det finns också i nitroglycerin som är ett sprängämne.

23 Näringsämnen  De tre viktigaste näringsämnena är Kolhydrater – minsta delen kallas druvsocker och det är den som kroppen kan ta upp. Ger oss energi Proteiner – minsta delen kallas aminosyror. Bygger upp kroppen Fetter – de minsta delarna är glycerol och fettsyror. Ger oss energi.

24 Plaster  Alla plaster innehåller kol och väte.  Plast har fått namnet efter att det är formbart (plastiskt) när det tillverkas.  Härdplast är hård. Bindningarna är så hårda att värme inte klarar av att bryta de. Ex. elkontakter  Termoplaster är mjuk och kan smälta om de blir för varma. Plastkassar är tillverkade av termoplast.  PVC - innehåller även klor. Det finns i stuprör, avloppsrör, bilklädslar.  PET – Den är stark i längdriktningen och svag i tvärriktningen. Två lager på varandra åt olika håll ger en bra stabilitet. Används i läskflaskor.  Teflon – är vattenavvisande och består av kol och klor. Används i kläder och stekpannor.

25 Kompositmaterial  Tex kevlar och woodplasticcomposite  Då använder man de bästa egenskaperna hos olika material för att skapa ett fantastiskt material.  Glasfiberarmerad plast – många båtar är tillverkade av det.  Kevlar är en form av nylon. Finns i skottsäkra västar, hjälmar  Woodplasticcomposite är sågspån och plast. Finns i bryggor, räcken, altaner


Ladda ner ppt "Kemi är vetskapen om ämnen Inför NP i kemi. Arbetsområden i kemi  Grundläggande kemi  Ämnena omkring oss  Kemiska föreningar  Syror och baser  Kolföreningar."

Liknande presentationer


Google-annonser