Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Farligt Gods Gruppen ADR – Farligt Gods Yrkesförarkompetens Sparsam Körning Vägverkets Kravkurser Säkerhetsrådgivare www.farligtgodsgruppen.se.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Farligt Gods Gruppen ADR – Farligt Gods Yrkesförarkompetens Sparsam Körning Vägverkets Kravkurser Säkerhetsrådgivare www.farligtgodsgruppen.se."— Presentationens avskrift:

1 Farligt Gods Gruppen ADR – Farligt Gods Yrkesförarkompetens Sparsam Körning Vägverkets Kravkurser Säkerhetsrådgivare

2 •K änna till om Livsfarligt läge •Nollvisionen •Åtgärder vid trafik- olycka •Brandteori & praktik handbrandsläckare Målsättning Kunna omhänderta skadade:  andningsproblem  blödningar  cirkulationssvikt  brännskador  skallskador  nack-ryggskador &  psykiska reaktioner

3 NOLLVISIONEN I nollvisionen slås fast att det är oaccetabelt att vägtrafiken kräver människoliv, ger allvarliga skador eller men för livet

4 ÅTGÄRDER • Trafikljus • Cirkulationsplatser • Säkrare vägmiljöer • Kommuners möjlighet att sänka hastigheten till 30 km i timmen • 2+1 vägar med mittbarriär

5 HASTIGHETER • Skador vid påkörning • 30 km/tim. De allra flesta människor överlever • 50 km/tim. De flesta människor omkommer • Krocktest med en säker bil. (Euro NCAP) • km/tim. Vid en frontalkollision • km/tim vid en sidokollision • Klarar sig bra om man använder bilbälte

6 Riskerna i Trafiken och Olyckor • Arbetsrelaterade olyckor • Vanligaste skadorna • Statistik över olyckor

7 Arbetsrelaterade olyckor och de vanligaste skadorna • Exempel kursdeltagarnas, lantbruk och terminal

8 Truckskador Totalt 1800 skador per år, 280 inom transport Vanligaste • Påkörd av truck 9 % • Falla ur trucken 8 % • Foten i kläm 8 % Jajamensan! • Annat i kläm 8 % • Fallande lastpall 7%

9 Statistik över olyckor Sverige per år • Döda 350 – i singelolyckor, i möte, - 50 i viltolyckor • Svårt skadade • Lindrigt skadade

10 Lastbilsförare • 20 – 25 % av dödsolyckorna är lastbilar inblandade i • 5 – 10 lastbilsförare dör/år i trafikolyckor • Vanligaste olycksformen är mötesolyckor • Lastbilen sällan vållande

11 Tänk på ….. • ….. att inte köra drogpåverkad (40 % av alla som dör i trafiken är alkoholpåverkade) • ….. att använda säkerhetsbältet (endast ca 40 % av lastbilsförarna gör det!) • ….. att inte köra för fort!!!

12 Litteratur: Riskerna i trafiken & olyckor Viltolyckor: Historik olyckstyper: Truckolyckor: Vägtrafikskador, SIKAs rapport: Körkortonline:

13 Agerande vid trafikolycka • Försök bibehåll lugnet • Överblicka läget. • Larma 112. • Varna övriga trafikanter. • Ge första hjälpen. Hur närma sig ett fordon? Förberedelser & framifrån.

14 LABC- Omhändertagande av skadad Första hjälpen L = Livsfarligt läge A = Andning B = Blödning C = Cirkulationssvikt

15 Undersökning av skadad !!! • Kontroll av medvetande. • Kontroll av andning. • Kontroll av puls. • Övriga synliga skador

16 Andningsorganen •Hjärta, hjärna och lungor 4-6 minuter •Njurar, lever, tarmar mm minuter •Muskler, skelett och hud 4-6 timmar

17 20 % av de som dör i trafikolyckor dör inte primärt av sina skador utan på grund av ofria andningsvägar!

18 •Andningsbesvär •Oro och ångest •Kan ej tala •Spända halsmuskler, sk halsvenstas •Oregelbunden andning •Andningsstopp •Rosslande andning •Snarkande, pipande ljud •Cyanos på naglar, läppar och hud (sent tecken) •Hosta och heshet •Medvetslöshet Hinder i luftvägarna

19 Delvis luftvägsstopp Uppmana att hosta, lämna ej ensam Åtgärder vid blockerade luftvägar Totalt luftvägsstopp Ge upp till 5 ryggslag, ge upp till 5 buktryck Efter 2 omg. utan effekt, larma 112. Börja om. Totalt luftvägsstopp, liggande person Larma 112, ge upp till 30 kompressioner, öppna luftvägarna och kontrollera andningen, titta i munnen, prova 2 inblåsningar. Börja om med 30 kompressioner.

20 HLR • Slips. • Översta knappen. • Byxbälte. •2 inblåsningar/30 komp • Hur länge? • Löständer. • Rensa munhålan.

21 Stabilt sidoläge • Översta knappen. • Slips. • Byxbälte. • Klocka. • Plånbok. • Mobiltelefon. • Nycklar. • Glasögon.

22 Ca 7 % av den totala kroppsvikten utgörs av blod. Alltså; en 70 kg man har ca 5 liter blod En blodförlust på 30 % av den totala blodvolymen innebär ett livshotande tillstånd! Blödningar

23 Blodkärl i kroppen Artärer Från hjärtat Vener Till hjärtat Kapillärer Ytliga blodkärl

24 • Tryck • Högläge • Tryckförband Akut omhändertagande Genomblödning?? 70% av alla venösa blödningar kan stoppas av tryck och högläge

25 Åtgärder vid blödningar Vid alla blödningar gäller det att ta hänsyn till: •Vilken typ av blodkärl har skadats? •Var på kroppen finns skadan?

26 Skyddsförband Tryckförband Vilket förband när ??

27 Cirkulationssvikt/Chock Chock är otillräcklig syresättning i vävnaderna Orsak D en cirkulerande blodvolymen är för liten i förhållande till den tillgängliga blodbanans volym Chock är lika livshotande som sviktande andning! Chock leder till döden om inte tillståndet hävs!

28 Symptom cirkulationssvikt SymtomOrsak •Svag pulsSänkt blodtryck •Snabb pulsHjärtat ökar pumpförmågan •Gråblek, kallsvettig hudYtliga blodkärl stängs av •Blåfärgade läppar, naglar Syrefattigt blod ansamlas här och hud (Cyanos) •Oro och ångestSyrefattigt blod pumpas i kroppen, detta ger en kvävningskänsla •TörstKroppen känner av den minskade vätskemängden •Ökad andning •Sänkt medvetande •Medvetslöshet •Döden

29 Det är viktigt att förebygga chock! •Känna igen symtomen tidigt •Begränsa/stoppa blödningar •Försöka behålla syresättningen

30 Behandling • Stoppa synlig blödning • Smärtlindring • Ventilation • Vila • Värme • Varsamhet 2S 4V

31  Kemiska medel ex. syra & lut.  Direkt eld.  Heta vätskor.  Heta föremål.  El.  Solning.  Radioaktiv strålning Brännskador

32 Utbredningen mäts i procent Handflatan = 1% 9 9 4x HUD

33 Akuta åtgärder på skadeplats: •Kyl med vatten (ej för kallt) 10-15min •Larma 112 •Under väntan på ambulans, observera den skadade •Förebygg chock Brännskador

34 Skallskador delas in i Yttre skallskador •Ansiktsskador •Skallfrakturer (öppna eller slutna) Inre skallskador •Hjärnskakning •Blödningar av olika slag •Stöt- och krosskador på hjärnvävnaden •Sönderslitning av hjärnvävnaden

35 Åtgärder vid skallskada •Skapa och säkerställ fria luftvägar •Larma 112 •Placera den skadade plant, med något höjd huvudända •Ev. täckförband om det finns synliga skador •Varsamhet! •Observera tillståndet

36 Fallolyckor och trafikolyckor Är den skadade vid medvetande, fråga efter stickningar och domningar i händer, armar, fötter och ben Hur ska vi agera vid trafikolyckor med mc inblandade? Hjälm?

37 •48% genom påkörning bakifrån •33% vid frontalkollision •9% vid sidokollision •5% genom voltning •5% övrigt •Dragkrok på bilen ökar risken för whiplash skador med 20% •Airbag minskar risken för nackskador •Tillsammans med airbag kan bältessträckare minska risken för nackskador vid frontalkollision med upp till 60% •SAAB m.fl. har utvecklat ett aktivt system med nackkuddar som ska minska risken för whiplash skador Whiplashskador

38 Åtgärder vid nack- och ryggskador •Stabilisera nacken. Kotpelaren får aldrig böjas framåt! •Säkerställ fria andningsvägar •Larma 112 •Invänta räddningstjänst eller ambulans •Iakttag stor försiktighet •Flytta bara personen i nödfall – vid ett eventuellt Livsfarligt läge

39 Krisens fyra faser: 1.Chockfasen 2.Reaktionsfasen 3.Bearbetningsfasen 4.Nyorienteringsfasen De man möter på en olycks- plats befinner sig oftast i chockfasen.

40 Kroppskontakt Ljug inte! Lyssna Dela ej på familjer Förebygg cirkulationssvikt (2S - 4V)! Se till att personen kommer under läkarvård! Behandling

41 ”Den som först kommer till en olycksplats är skyldig att förvissa sig om hjälp behöver tillkallas” (Lagen om skydd mot olyckor, 2 kap 1§) ”Om ytterligare personer kan komma i fara i samband med olyckan skall han också om möjligt varna dessa” (Lagen om skydd mot olyckor, 2 kap 1§) ”En trafikant som med eller utan egen skuld haft del i en trafikolycka skall stanna kvar på platsen” (Trafikförordningen, TrF, 8§) Trafikolycka ”Ingen kan göra allt men alla kan göra något”

42 För att en brand ska kunna starta behövs tre villkor uppfyllas, 1) Brännbart material 2) Temperatur 3) Syre (O2) Lämpning - Ta bort det brinnande materialet Kvävning – Ta bort syret Kylning - Sänka temperaturen så att den kommer under antändningstemperaturen, Alla brandsläckare arbetar på olika sidor av brandtrekanten, kylande, kvävande eller inhibitorisk alternativt en mix av olika effekter beroende på släckmedlet. Alla släckmedlen har sina fördelar och nackdelar, för effektiv brandbekämpelse är det viktigt att känna till de olika släckmedlens använningsområden. BRANDTREKANTEN

43

44 Syre 21% i luften. Ökning med 3-4% fördubblar förbränningshastigheten. 40% syre ger 10 gånger högre förbränningshastighet.

45 Brännbart material Fasta ämnen: Gaser som brinner(trä,papper ca 200 grader, vissa plaster ca 100 grader). Det fasta ämnet glöder. Flytande ämnen: Lågor utan glöd. Gasformiga ämnen: Lågor utan glöd Var finns dessa ämnen?

46 •Brännbara vätskor •Gastuber •Elfel •Varmgång i lager •Varma bromsar •Katalysator Bilbrand ??? Brandrisker i trafiken

47 Värme •Öppen eld •Friktion •Elektricitet •Optiska fenomen

48 Gastuber

49 Stort brännbarhetsområde 1,5 – 82vol%. •Mycket brandfarligt. •Vitlökslukt. •Lättare än luft. •Saknar säkerhetsventil och måste skyddas mot slag, stötar och hög temperatur. Förvaring hemma? Acetylen

50 •Brännbarhetsområde 2-10 volym%. •Vätskefas i flaskan. •Luktfri(luktämnen tillsatt). •Transporteras & förvaras stående. •Tyngre än luft. •Säkerhetsventil. •Vid upphettning, kyl utan att släcka ev. brand. •Larma 112 vid brand. Förvaring hemma? Gasol

51 •Se upp med olja & fett. •Förhöjd förbränning. •Vid upphettad flaska kyl. •Larma 112. Syrgas

52 Kemiska ämnen • Vad är en atom...molekyl? • Vad är ett grundämne? • Varför reagerar ämnen med varandra? • Varför är en gas en gas och inte ett flytande ämne?

53 Atomen En atom består av en kärna – protoner och neutroner Runt kärnan cirkulerar elektroner i s.k. elektronskal Elektronskalen har olika antal elektroner (som max antal) 2 – 8 – 18 – 32 …o.s.v.

54 Elektronskal Om fullt skalstabilt ämne kallas ädla ämnen T.ex. Helium, Neon, Argon…Radon Kallas ädelgaser och reagerar inte med andra ämnen. Metaller som är ädla? Guld och Platina Finns att hitta ”rena” i naturen

55 Elektronskal, fortsättning Om nästan fullt skal eller instabilt ämne få elektroner i yttersta skalet Reagerar med andra ämnen för att nå stabilitet. Ex. Litium, Natrium, Kalium, Kalcium… en elektorn i yttersta skalet.

56 Ett ämnens tillstånd/fas Fast Flytande Gas TempTryck lågt högt hög låg

57 Brännbarhetsområde Mäts i volym% Exempelvis: Bensin 0,6-8 volym% Aceton 2-15 volym% Gasol 2-10 volym% Acetylen 1,5-82 volym% Flampunkt: Den lägsta temperatur när en brännbar vätska avger gaser i sådan koncentration att den kan antändas i luft

58 Klass 1: 21 grader eller lägre Klass 2a: mellan 21 och 30 Klass 2b: mellan 30 och 55 Klass 3: mellan 55 och 100 Klassificering

59 Klass 1: Bensin, Aceton, Spolarvätska o T-sprit. Klass 2a: Xylen Klass 2b: Fotogen o oljefärger. Klass 3: Diesel, eldningsolja o Tändvätskor. Klassificering, fortsättning

60


Ladda ner ppt "Farligt Gods Gruppen ADR – Farligt Gods Yrkesförarkompetens Sparsam Körning Vägverkets Kravkurser Säkerhetsrådgivare www.farligtgodsgruppen.se."

Liknande presentationer


Google-annonser