Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bakgrund till Lgr 11?. SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan Särskild utredare Leif Davidsen: ”Dagens målsystem har haft många problem.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bakgrund till Lgr 11?. SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan Särskild utredare Leif Davidsen: ”Dagens målsystem har haft många problem."— Presentationens avskrift:

1 Bakgrund till Lgr 11?

2

3

4 SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan Särskild utredare Leif Davidsen: ”Dagens målsystem har haft många problem sedan starten. Ett av dem är att systemet inte har förståtts av dem som skall arbeta med det, dvs. lärare och skolledare.” ”Sambanden mellan målen i läroplanen och i kursplanerna är ofta oklara och så utformade att de ofta ”flyter ihop” och därför blir svåra att arbeta med.” ”Kursplanerna har inte förklarats eller motiverats och statens intentioner med kursplanerna har inte kommit lärarna till del.”

5 ”De nationella kursplanernas otydlighet och bristande styrning av ämnesinnehåll har enligt min bedömning lett till att skolan styrs mer av läroböcker och konsultprodukter än av kursplaner.” ”Min samlade bedömning kan – drastiskt uttryckt – sammanfattas så här: mål som rör normer och värden i Lpo 94 har fått genomslag i grundskolans undervisning, men det är kunskapsmålen från Lgr 80:s kursplaner eller tidigare läroplaner som i hög grad har påverkat kunskapsinnehållet i undervisningen.”

6 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverkets kunskapsöversikt 2009 Med relativt stor säkerhet kan det ändå slås fast att de genomsnittliga resultaten inom flera centrala ämnesområden har försämrats över tid. Skolverkets nationella utvärderingar (NU92 och NU03) och internationella studier ger i stora drag en samstämmig bild av att svenska elevers resultat inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse i grundskolans senare år, försämrats sedan början/mitten av 1990-talet. Skolverket förklarar de sjunkande resultaten med decentraliseringen (kommunaliseringen), segregation/differentiering och individualisering

7 Betygets värde - Jonas Vlachos Ökad konkurrens leder i allmänhet till att kundernas önskemål i allt högre grad tillfredställs. Detta är ofta själva syftet med konkurrensutsättning men i vissa sammanhang kan det få negativa konsekvenser. I det svenska utbildningssystemet är betygen ytterst betydelsefulla för den enskilde eleven. Det finns därför anledning att misstänka att den konkurrensutsättning som introducerats i den svenska skolan har bidragit till den betygsinflation som observerats under samma period.

8 Svaren för att komma åt dessa problem blev: En läroplan med kursplaner med tydligt centralt innehåll, tydliga förmågor som ska utvecklas och kunskapskrav i tydlig progression. Kommentarmaterial till kursplanerna Skolverket har gett ut ett planeringsunderlag där man trycker på lärarledd undervisning som en framgång Myndigheten för skolutveckling har lagts ner och skolinspektionen har fått stora resurser att kontrollera skolor och att de håller sig till det statligt formulerade uppdraget formulerat i skollagen, förordningar och styrdokument. Friskolor har samma uppdrag som övriga och inspekteras också av skolinspektionen

9 Bedömning är viktigt redan i förarbetet till Lgr 11 Bedömningen syftar till att identifiera elevers kunskaper för att beskriva starka och svaga sidor och ge ett bra underlag för att planera elevens fortsatta utveckling. Betygen ska visa i vilken utsträckning eleven har uppnått de nationellt uppställda kunskapskraven och även visa kvaliteten i kunskaperna. Nationella ämnesprov och andra prov är därvid en del av bedömningsunderlaget. Proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet Formativ bedömning Summativ bedömning med inslag av kvalitativ information

10 Så kommer Lgr 11 som börjar gälla 2011 för år åtta och mellanstadiet. Betyg sätts utifrån de nya kunskapskraven Ht 2011 i år 8 och Ht 2012 för år 6-9.

11 Läroplanens uppbyggnad

12 Lgr 11 innebär inte att skolan fått ett nytt kunskapsuppdrag Skolans värdegrund och uppdrag bör vara oförändrade i de samlade läroplanerna. Prop 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan

13 Den nya samlade Läroplanen för grundskolan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Rektorns ansvar Kunskaper Kursplaner: Syfte med förmågor Centralt innehåll År 1-3 År 4-6 År 7-9 Kunskapskrav År 3 År 6 År 9

14 De övergripande målen

15 Läroplanerna ska innehålla övergripande mål och riktlinjer för utbildningen genom kursplaner. I de övergripande målen ska de normer och värden samt de generella kompetenser som alla elever bör ha utvecklat efter slutförd utbildning anges. De övergripande målen ska gälla i all undervisning. Prop 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan

16 I del 1 av läroplanen nämns fyra övergripande perspektiv som ska genomsyra all undervisning, Ett historiskt perspektiv Syfte med det detta perspektiv är att: • eleverna ska utveckla en förståelse för samtiden • utveckla en beredskap inför framtiden • utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.

17 Ett miljöperspektiv Syfte med det detta perspektiv är att: • eleverna ska få möjligheter att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka • eleverna ska få skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. • eleverna ska få belyst hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling.

18 Ett internationellt perspektiv Syfte med det detta perspektiv är att: • eleverna ska kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och att skapa internationell solidaritet • förbereda eleverna för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. • eleverna ska utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

19 Ett etiskt perspektiv Syfte med det detta perspektiv är att: • ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden

20 Dessa fyra perspektiv återkommer sedan på olika sätt i ämnenas kursplaner. Ur Centralt innehåll i kursplanen för Biologi: Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.

21 Ur kursplanen för Engelska • Syftesbeskrivning Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. • Centralt innehåll reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

22 Ur kursplanen i Svenska Syftesbeskrivning: Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

23 Ur kursplan Hem- och konsumentkunskap Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.

24 Entreprenöriellt lärande? •Centralt innehåll Samhällskunskap 7-9 Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader. • Kapitel 2 Skolans uppdrag En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

25 Entreprenöriellt lärande Undervisning ska alltså leda till att eleverna tränar och utvecklar: • kreativitet • nyfikenhet • självförtroende • våga prova nya idéer • vilja att lösa problem • initiativförmåga • förmåga att ta ansvar • förmåga att arbeta självständigt • förmåga att arbeta tillsammans med andra

26 Språket finns i kapitel 2.2 Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling

27 Så här inleds kursplanerna i svenska, svenska som andraspråk, engelska och moderna språk: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära

28 Kursplanen i Biologi: Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

29 Kursplanen i matematik Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.

30 Kursplanernas struktur

31

32 Syfte Syftet beskriver de förmågor som undervisningen ska utveckla hos eleverna Syftet beskriver undervisningens inriktning Centralt innehåll Det centrala innehållet beskriver de ämneskunskaper som undervisningen ska innehålla. Det centrala innehållet beskriver det innehåll som ska användas för att utveckla förmågorna. Kunskapskrav Kunskapskrav beskriver de kunskaper eleven ska kunna visa. Kunskapskraven beskriver utgångspunkterna för bedömning Kursplanernas tre områden som ska påverka den dagliga undervisningen

33 Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Syftestexten till fysik Kunskapsmål som innebär handling

34 Fysiken och vardagslivet Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. Centralt innehåll i fysik Inget handlande i det centrala innehållet

35 Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp. Ett kunskapskrav för A i fysik I kunskapskraven är handlingen tillbaka

36 Läraren måste alltså planera för elevernas görande i undervisning och bedömning. Som utgångspunkt ges det centrala innehållet

37 • Närvara på lektionerna (alla ämnen) • Kunna glosor (engelska) • Kunna glosor (moderna språk) • Springa fort (idrott) • Muntlig aktivitet (moderna språk) • Trä tråden i en symaskin (textil) • Att kunna multiplikationstabellerna (matematik) • Beskriva likheter mellan franska och ryska revolutionen (historia) • Muntlig aktivitet (biologi) • Förstå fotosyntesen (biologi) • Peka ut huvudstäderna i Europa (geografi) • Att vara snäll (alla ämnen) • Samarbete (alla ämnen) • Att tycka demokrati är bättre än diktatur (samhällskunskap) • Göra rent på bordet efter laborationen (kemi) • Veta att atomen består bland annat av elektroner, protoner och neutroner. (fysik) • Resonera om olika bilders innehåll och funktion (bild) Bedömningsgrund, medel eller inget av det?

38 Geografi Efter Steve Wretman

39 Geografi Efter Steve Wretman

40 Geografi Efter Steve Wretman

41

42 Kunskapskravens uppbyggnad

43 Efter Steve Wretman

44

45 Kunskapskravens progression • Tidigare var det en hierarkisk progression

46 Steve Wretman

47 Lpo 94 - Blooms taxonomi

48 Betyg i Lpo 94

49 Steve Wretman I Lgr 11 ska det inte göras skillnad på förmågorna - alltså ingen hierarkisk progression

50 Lgr 11: Skolverkets version av Blooms reviderade taxonomi

51 Principer för kunskapskraven

52 OkejBraBättre GrundläggandeGodaMycket goda Enkla Förhållandevis komplexa Komplexa Tydliga kriterier? Progressionuttrycken i Lgr 11

53 Vad kan man göra? Skolverket lägger ut bedömningsexempel på hemsidan Det finns kommentarmaterial till varje kursplan, där förklaras värdeorden De nationella proven blir i realiteten tolkare av kunskapskraven Sambedömning med kollegor

54 • Hur uttrycks förmågorna i kunskapskraven? • Hur uttrycks det centrala innehållet i kunskapskraven? • Vilka värdeord beskriver progressionen? Viktiga frågor att ställa till kunskapskraven

55

56 Att planera för bedömning

57 Ett tydligt samband mellan kursmål, undervisningsformer, examination och bedömning brukar i litteraturen kallas constructive alignment eller försvenskat röd tråd eller inre logik. Constructive alignment

58 Syfte Bedömning Undervisning Syftet formuleras först. Det ger underlag för att kunna formulera bedömningskriterier. Bedömningskriterier formuleras efter syftesformuleringen. Bedömningskriterierna ska formuleras så att de hjälper eleven att nå eller närma sig syftet. Sist formuleras undervisningens innehåll. Den måste planeras så att den hjälper eleverna att träna sig på syftesformuleringen och att de får möjlighet att visa sin kunskap utifrån bedömningskriterierna

59 Alignment Ämne/Förmåg a Centralt innehåll/Under visning UppgiftBedömningFeed Back Engelska Förmåga att formulera sig och kommunicera i tal Enkla presentationer (centralt innehåll) Eleverna läser andras presentationer Vi pluggar glosor som kan vara nödvändiga Vi testar att läsa och prata framför klassen Presentera sin hobby muntligt framför klassen Formulerar sig enkelt och begripligt med fraser och meningar Formulerar sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. Formulerar sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Kamraterna ger three stars and a wish direkt efter presentationen Idrott Förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang Rörelser till musik (centralt innehåll) Vi tränar in två danser under lektionstid. En till musik med lugnt tempo och en med högt tempo. I helklass dansa två danser inför föräldrarna på föräldramötet. En med lugn takt och en med högt tempo. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt och rytm. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser väl till takt och rytm Föreställningen spelas in med filmkamera och sedan sitter lärare och enskild elev och bedömer elevens insats tillsammans

60 Summativ bedömning och betygsättning

61 Betygsättningen är förtydligad genom att den införts i skollag 2010:800 Betygssättning 10 kapitlet 15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. 16 § Betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats, 17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. 18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet.

62 Skollag 2010: § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

63 Skollag 2010: § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. 22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren.

64 Betygsättning

65 65 Kanes broar (Kane, Crooks & Cohen, 1999) PRESTATION NIVÅBESKRIVNING GENERALISERAD FÖRMÅGA - RELIABILITET VALIDITET PRESTATION

66 Kunskapskrav 1 ————— ——— Formativ Bedömning 1:1Formativ bedömning 1:2Formativ bedömning 1:3Formativ bedömning 2:1Formativ bedömning 2:2Formativ bedömning 2:3Formativ bedömning 3:1Formativ bedömning 3:2Formativ bedömning 3:3 Uppgift 1Uppgift 2 Formativ bedömning 1:2:1Formativ Bedömning 1:2:2Formativ bedömning 1:2:3Formativ bedömning 2:2:1Formativ bedömning 2:2:2Formativ bedömning 2:2:3Formativ bedömning 3:2:1Formativ bedömning 3:2:2Formativ bedömning 3:2:3 Summativ Bedömning mål 1 Summativ Bedömning mål 2 SummativBedömning mål 3 Betyg En elev ska helst få visa samma kunskapskrav vid flera tillfällen innan betyg sätts Kunskapskrav 2——— —— ——— Kunskapskrav3 ————— ———

67 Formulerade kunskapskrav i kursplanerna Formulerade kunskapskrav i kursplanerna Formulerade kunskapskrav i kursplanerna Har inte visat tillräckliga kunskaper Finns inte underlag att sätta betyg på Betygskalan

68 Skolförordningen 2011:185 6 kap 2 § Kunskapskrav ska finnas för betygen A–E. Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda.

69 Kunskapskrav i samhällskunskapsämnet Kunskapskrav för E Kunskapskrav för C Kunskapskrav för A Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. GrundläggandeGodaMycket goda Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Enkla samband Förhållandevis komplexa samband Komplexa samband I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt på ett relativt väl fungerande sätt på ett i huvudsak fungerande sätt Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. för enkla resonemang beskriver enkla samband för relativt väl utvecklade resonemang beskriver förhållandevis komplexa samband för välutvecklade och nyanserade resonemang beskriver komplexa samband Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med och underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra resonemang om demokratiska rättig- heter och skyldigheter... samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

70 Förmåga Kunskapsk rav för E Kunskaps krav för C Kunskaps krav för A Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med och underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra resonemang om demokratiska rättig- heter och skyldigheter... samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget E

71 Förmåga Kunskapsk rav för E Kunskaps krav för C Kunskaps krav för A Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med och underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra resonemang om demokratiska rättig- heter och skyldigheter... samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget D

72 Förmåga Kunskapsk rav för E Kunskaps krav för C Kunskaps krav för A Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med och underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra resonemang om demokratiska rättig- heter och skyldigheter... samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget C

73 Förmåga Kunskapsk rav för E Kunskaps krav för C Kunskaps krav för A Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med och underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra resonemang om demokratiska rättig- heter och skyldigheter... samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget B

74 Förmåga Kunskapsk rav för E Kunskaps krav för C Kunskaps krav för A Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med och underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra resonemang om demokratiska rättig- heter och skyldigheter... samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget A

75 Övningar!

76 Förmåga Kunskapsk rav för E Kunskaps krav för C Kunskaps krav för A Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med och underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra resonemang om demokratiska rättig- heter och skyldigheter... samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget B

77 Förmåga Kunskapsk rav för E Kunskaps krav för C Kunskaps krav för A Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med och underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra resonemang om demokratiska rättig- heter och skyldigheter... samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget D

78 Förmåga Kunskapsk rav för E Kunskaps krav för C Kunskaps krav för A Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med och underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra resonemang om demokratiska rättig- heter och skyldigheter... samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget F


Ladda ner ppt "Bakgrund till Lgr 11?. SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan Särskild utredare Leif Davidsen: ”Dagens målsystem har haft många problem."

Liknande presentationer


Google-annonser