Demokrati Sveriges statsskick

En presentation över ämnet: "Demokrati Sveriges statsskick"— Presentationens avskrift:

1 Demokrati Sveriges statsskick
Dan Emilsson, Drottning Blankas gymnasiesk., Varberg –

2 Demokrati Numera det dominerande styrelseskicket i världen
Kommer av grekiskans demos – folk och kratos – styre, betyder alltså folkstyre Förutsättningar: politisk jämlikhet samt pluralism Två sätt att utöva makt, direkt och indirekt demokrati Direktdemokrati – folkomröstningar (Schweiz) Indirekt demokrati – kallas också för representativ demokrati, representanter för väljarnas åsikter

3 Demokratikriterier Regelbundna politiska val och fri partibildning. Det skall vara fritt att bilda partier och det ska finnas minst två partier att välja emellan. Allmän och lika rösträtt. Alla medborgare över en viss ålder skall ha rösträtt, det får inte förekomma några begränsningar i rösträtten på grund av kön, inkomst, etnisk tillhörighet etc. Valhemlighet. Alla ska kunna rösta utan att behöva avslöja vem eller vad de röstar på. Fri opinionsbildning. Det krävs fri åsikts- och opinionsbildning i landet för att alla ska kunna bilda sig en egen uppfattning. Tryck- och yttrandefrihet Majoritetsprincipen. Majoritetens förslag ska vinna över minoritetens. Rättssäkerhet. Ingen skall kunna fängslas eller straffas utan stöd i lagen. ”Inget brott utan lag, inget straff utan brott”.

4 Sverige Ett lands författning (konstitution) bestämmer hur ett land ska styras och vilka som har rätt att besluta i olika frågor Sveriges konstitution består i första hand av våra fyra grundlagar; Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen För att ändra en grundlag krävs att minst hälften av två riksdagar röstar ja. Måste vara val emellan besluten. Senaste ändringen: val var 4:e år

5 Regeringsformen (RF), 1974 Viktigast av de fyra
Behandlar vilka som har rätt att besluta i olika frågor Fastställer fem grundläggande principer för det svenska styrelsesättet Demokratin Det representativa statsskicket Parlamentarismen, dvs regeringen ansvarig inför riksdagen Det kommunala självstyret Den lagbundna maktutövningen

6 RF forts. RF tar också upp: Fri- och rättigheter
Riksdagen och dess arbete Statschefen Regeringen och dess arbete Lagar Finansmakten Förhållandet till andra stater Rättsskipning och förvaltning Kontrollmakten Krig och krigsfara

7 Tryckfrihetsförordningen, 1949
Sverige först i världen med tryckfrihet i grundlagen, första kom 1766 Innebär rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form Gäller dock under ansvar inför lagen, får ej förtala eller kränka Innehåller även offentlighetsprincipen, innebär att man har rätt att begära ut i stort sett alla myndigheters alla handlingar Sista delen handlar om meddelarfrihet, kallas också källskydd, journalister behöver inte avslöja sina källor

8 Yttrandefrihetsgrundlagen, 1991
Är väldigt lik TF men värnar om yttrandefriheten i andra medier än de tryckta Handlar om radio, TV och Internet

9 Successionsordningen, 1979
Behandlar tronföljden Kom till 1810 men ändrades 1979 pga kronprinsessans födelse till att även kvinnor kan ärva tronen Kungen eller drottningen har inte religionsfrihet Prinsar och prinsessor måste ha regeringens samtycke för att få gifta sig De får inte heller bli regenter i ett annat land utan kungens och riksdagens tillåtelse

10 Riksdag Sveriges riksdag har 349 ledamöter, skall ej kunna bli jämnt i omröstningar Utses genom val vart 4:e år Valet sker i valkretsar (länen), Stockholm består av 4 kretsar, Skåne 4 och Västra Götaland 5 Proportionell valmetod, 10% av rösterna = 10% av mandaten, dock minst 4% av rösterna i riket eller 12% i en valkrets 310 mandat är fasta, övriga 39 kallas utjämningsmandat, används för att valresultatet skall bli rättvist

11 Riksdag forts. Kandidaterna kommer in i riksdagen i den ordning de står på valsedeln Man kan dock kryssa en enskild kandidat ”personrösta”, krävs dock minst 8% av partiets röster i valkretsen för att komma in i riksdagen

12 Regering När valet är avgjort skall en regering bildas
Talmannen diskuterar med partiledarna, blir nästan alltid det största partiets ledare som blir statsminister Har ett parti mer än 175 eller fler av riksdagens ledamöter bildar det partiet regering ”enpartiregering” Dock vanligast med samarbete höger-vänster Två typer av regeringar, enpartiregeringar och koalitionsregeringar Minoritetsregering: behöver stöd av andra partier, socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet

13 Regering forts. Det är statsministern som utnämner ministrar
De flesta ministrar (statsråd) är också chefer för var sitt departement Regeringskansliet (departementen + statsministerns kansli/statsrådsberedningen) sysselsätter ca 1000 personer

14 Riksdagens arbete Enskilda riksdagsmän lämnar förslag, kallas för motioner En riksdagsgrupps förslag kallas gruppmotion Regeringens förslag kallas propositioner Vid lagändring så tillsätter regeringen en utredning Utredningen skickas sedan ut på remiss till förvaltningar och organisationer

15 Riksdagens arbete forts.
Riksdagen lämnar förslaget som en proposition till riksdagen ”Proppen” går ut till resp. utskott som skriver ett utskottsbetänkande Proppen diskuteras i kammaren Riksdagen fattar beslut och meddelar regeringen, KLART! Vi får ca 100 nya lagar varje år

16 Hur vet man vad man ska rösta på?
”Partipiskan viner” Partiets representant i utskottet som behandlar frågan talar om för de andra hur de ska rösta Detta behandlas under respektive riksdagsgrupps möten

17 Kommunen Vi har kommunalt självstyre i Sverige
Gäller allt utom försvars – och utrikespolitik Kommunfullmäktige är kommunens riksdag, kommunstyrelsen dess regering och nämnderna dess utskott Får sina pengar på 4 sätt, kommunalskatt, statsbidrag, kommunala avgifter samt lån

18 Landstingen Sammanfaller i stort sett med länen
Sköter om hälso – och sjukvård, 85% av utgifterna går dit Får sina pengar från landstingsskatten samt avgifter Styrs av landstingsfullmäktige, landstingsråd som är anställda politiker finns i alla landsting