Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ägande, drift och dess effekter för det lokala föreningslivet Josef Fahlén Pedagogiska institutionen Umeå Universitet Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ägande, drift och dess effekter för det lokala föreningslivet Josef Fahlén Pedagogiska institutionen Umeå Universitet Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?"— Presentationens avskrift:

1

2 Ägande, drift och dess effekter för det lokala föreningslivet Josef Fahlén Pedagogiska institutionen Umeå Universitet Vem ska äga och driva idrottsanläggningen? Stockholm, 26 november, 2009

3 Undersökningens bakgrund •Idrottens anläggningar pekas ofta ut som en av de viktigaste förutsättningarna för föreningsidrottens verksamhet och utveckling •Merparten av Sveriges idrottsanläggningar ägs och drivs av kommunerna men under de senaste decennierna har flera alternativa lösningar för ägande och drift utvecklats •Kommunerna har sett partnerskap med privata aktörer som nödvändiga för att kunna driva anläggningen vidare, privata aktörer har sett nya affärsmöjligheter och idrottsföreningarna å sin sida har sett partnerskap och/eller eget ägande/drift som ett sätt att säkerställa de anläggningar de behöver för sin verksamhet

4 Undersökningens syfte •Studien som den här presentationen handlar om har därför intresserat sig för på vilket sätt dessa förändringar i ägande- och driftsförhållanden påverkar tillgång och tillgänglighet till idrottsanläggningar •Studien ställer mer specifikt frågor om på vilket sätt enskilt föreningsägande påverkar tillgängligheten för andra föreningar och hur privat ägande påverkar tillgängligheten för såväl föreningslivet som allmänheten •Men frågar sig också om det finns andra aspekter kopplade till anläggningsfrågan som påverkar människors tillgänglighet till idrott och i slutändan ambitionen om idrott åt alla

5 Undersökningens tillvägagångssätt •Fallstudier i Umeå (med ishallen som exempel) och Norrtälje (med sportcentrum som exempel) där ägande- och driftsförhållanden nyligen ändrats •Resultaten bygger på analyser av: –Överlåtelsehandlingar –Lokala styrdokument för idrott och fritid –Kommunernas fördelning av bidrag och subventioner –Lokalpressens rapportering –Intervjuer med: •Fritidsnämndens politiker •Fritidskontorets tjänstemän •Nuvarande och tidigare ägare •Idrottsföreningar som hyr lokaltider

6 Undersökningens resultat •Kommunens företrädare ser, förutom rena ekonomiska fördelar, mervärden i föreningsägande/drift •Kommunens företrädare sätt också stor tillit till och lägger stort ansvar på idrottsföreningarna att förverkliga den lokala idrottspolitiken, vilket leder till en fokusering på anläggningar för tävlingsidrott •Idrottsföreningarna å sin sida saknar långsiktig kommunal planering, styrning och uppföljning •Men någon större trend mot andra ägande/driftsformer syns inte. Undantagen är ett fåtal elitklubbar och ett antal uppmärksammade privata arenainitiativ •Den oorganiserade allmänhetens behov anses tillgodoses av simhallar och motionsspår

7 Undersökningens resultat •Idrottsföreningarna är oroliga för det ekonomiska risktagandet •Privata aktörer är bekymrade att den politiska regleringen ska försvåra möjligheterna att göra vinst •Data visar heller att det inte blir billigare för kommunen eller mer fördelaktigt för de nya ägarna •Men i de fall ägande/driftsförhållandena har ändrats har också tillgängligheten påverkats •På grund av otydligt utformade kontrakt ges de nya ägarna/driftsansvariga utrymme att själva tolka och prioritera •Men samtidigt känner sig alla inblandade förfördelade av avtalens utformning

8 Undersökningens slutsatser •Ekonomin i att äga/driva idrottsanläggningar är inte god vilket leder till att frågan bollas mellan de inblandade aktörerna över tid •När idrottsintressena förskjuts blir det ännu svårare att erbjuda ett anläggningsbestånd som attraherar •Men viljan att skapa tillgänglighet till anläggningar aktiverar stor uppfinningsrikedom •En dålig lösning är bättre än ingen anläggning alls – men ingen hänsyn tas till alternativkostnaderna •Samsyn bland aktörerna om svårigheterna •Drömmen om den egna anläggningen ställer föreningar inför stora problem

9 Undersökningens slutsatser •Anläggningsfrågan är bara en delfråga i den större frågan om tillgänglighet och idrott åt alla •Frågan om ägande och drift har små möjligheter att faktiskt påverka det befintliga anläggningsutbudet •Anläggningspolitiken styrs inte av reell efterfrågan eftersom ingen sådan kunskap finns •Anläggningsfrågan blir en fråga för idrottsrörelsen snarare än för den kommunala ledningen •Den så kallade oorganiserade allmänhetens önskemål och behov kommer över huvud taget inte i spel •Istället blir det olika idrottsgrenars tradition, antal deltagare och lokala förankring som styr anläggningsutbudet •Vilket leder till att möjligheterna för idrott åt alla försvagas

10 Tack! För utförligare information om studien se: 28/ImageVaultHandler.aspx


Ladda ner ppt "Ägande, drift och dess effekter för det lokala föreningslivet Josef Fahlén Pedagogiska institutionen Umeå Universitet Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?"

Liknande presentationer


Google-annonser