Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

NÄR RINGER OBAMA? MÅNS ROSÉN SBU. Disposition: • Kraftfull satsning på kvalitetsregister • En del kritiska röster, men vad är sanning? • Vad är de egentliga.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "NÄR RINGER OBAMA? MÅNS ROSÉN SBU. Disposition: • Kraftfull satsning på kvalitetsregister • En del kritiska röster, men vad är sanning? • Vad är de egentliga."— Presentationens avskrift:

1 NÄR RINGER OBAMA? MÅNS ROSÉN SBU

2 Disposition: • Kraftfull satsning på kvalitetsregister • En del kritiska röster, men vad är sanning? • Vad är de egentliga problemen? • Hur kan registren användas? Några exempel • Förslag 2

3 HAR FÖRSLAGEN REALISERATS? ÖVERSYN AV DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN GULDGRUVAN I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN FÖRSLAG TILL GEMENSAM SATSNING

4 Kraftfull satsning på kvalitetsregister Vad har hänt? 4 • Kraftfull förstärkning av kvalitetsregistrens finansiering – 320 miljoner kr per år • Överenskommelse mellan stat, landsting/kommuner och industri om långsiktig finansiering (5 år) av kvalitetsregistrens infrastruktur. • Tydliga mål har formulerats och ska följas upp och utvärderas

5 Kraftfull satsning på kvalitetsregister Vad har hänt? 5 • Centralt kansli med tydligare roll och uppgifter • En nationell registerservice (SoS) har inrättats • Hälsodataregister för primärvården – förslag överlämnat till regeringen • Tydligt mål om att forskning är en viktig uppgift för kvalitetsregister

6 Kritiska röster är generellt bra, men de ska då hålla sig till problem som rör kvalitetsregister 6 • En del kritiska röster finns i primärvården och har även sammanfattats i Riksrevisionens rapport som dock helt saknar empiriskt underlag • IT systemens problem (in- och utloggning ur olika system, olika journalsystem och ej strukturerade journaler etc) är ett stort problem i vården • Användandet av kvalitetsindikatorer vid ekonomiska styrsystem i landstingen kan leda fel • Men, det är inte kvalitetsregistrens fel

7 Vad är de egentliga problemen? Men, mycket återstår att göra • IT måste lösa problemen med ”dubbelregistrering” (journaler + register), annars får vi inte in data vi behöver • Återföring av information till registrerande kliniker • Nationell analysfunktion saknas • Brist på forskare och biostatistiker med registerkompetens

8 Vad behövs för att utnyttja kvalitetsregister bättre? • Större engagemang från verksamhetschefer • Enkelt och säkert system för att utnyttja data från kombinationer av källor, t ex genom ett federerat system • Tydlig och klar lagstiftning • Generositet kring tillgängligheten på data avgör framtida framgång 8

9 Vad ska vara Sveriges nisch? • Studier av risker och biverkningar • Långsiktig uppföljning av läkemedel i användning

10 Metaanalys visar att observationsstudier är lika bra som RCT på att studera biverkningar (adverse effects) • ”The pooled ratio of odds ratios of RCTs compared to observational studies was estimated to be 1.03 (95% CI )” • ”No consistent difference between risk estimates” • Conclusion: ”Systematic reviews of adverse effects should not be restricted to specific study types” Su Golder et al. Meta-analyses of adverse effects data derived from randomised controlled trials as compared to observational studies; Methodological overview. PLoS Med 2011;8:1-13.

11 Exempel på registerstudier: • Ger vaccination för mässling, påssjuka och röda hund autism? • Vilket antipsykotiskt läkemedel till schizofrenipatienter minskar risken för självmord och död? • Underbehandlas patienter med blödande magsår? • Får lågutbildade eller personer med utländsk härkomst läkemedel på lika villkor? 11

12 Vaccination för mässling, påssjuka och röda hund och risken för autism • Kohortstudie av alla barn födda i Danmark 1991 – 1998, barn • barn vaccinerades and barn vaccinerades inte • Samkörning av flera register • Confounding control for många bakgrundsfaktorer hos barnen inklusive socio-economiska faktorer • Resultat: Relativ risk (RR)) för autism bland vaccinerade barn jämfört med ovaccinerade var 0.92 (0.68 – 1.24) Källa: Madsen KM et al. A pouplation-based study of measles, mumps and rubella vaccination and autism. NEJM 2002;347:

13 Fråga: Risk för självmord/självmordsförsök med klozapin jämfört med andra antipsykotiska läkemedel hos schizofrenipatienter • En randomiserad studie: Klozapin mot olanzapin HR = 0.76 (0.58 – 0.97) (2 års uppföljning) • FIN 11: Kohortstudie: Jämförelse av alla antipsykotiska läkemedel (11 års uppföljning) HR = 0.34 (0.20 – 0.57) • Kohortstudie av antipsykotiska läkemedel vid 1:a gångsinsjuknande i schizofreni OR = 0.29 (0.14 – 0.63) • Svensk registerstudie (SBU): Jämförelse av alla antipsykotiska läkemedel ( ~4 års uppföljning)

14 Svensk registerstudie, individer med schizofreni, fall- kontroll, ~4 års uppföljning LäkemedelSjälvmordsförsökOR Klozapin (0.28 – 0.70) Olanzapin (0.41 – 0.91) … Perphenazin (0.66 – 1.61) Haloperidol (ref)361.0 Source: Ringbäck et al. Pharmacoepidemiol Drug Safety 2014;DOI: /pds.3567

15 Svensk registerstudie, individer med schizofreni, fall- kontroll, ~4 års uppföljning LäkemedelÅterinläggning på sjukhus HR Klozapin (0.59 – 0.90) Olanzapin (0.71 – 1.03) … Quetiapin (1.11 – 1.76) Haloperidol (ref) Source: Ringbäck et al. Pharmacoepidemiol Drug Safety 2014;DOI: /pds.3567

16 Nytta-risk: Självmordsförsök kontra agranulocytos Registerstudie SBU • Bland alla som behandlats för schizofreni mellan i Sverige så fanns – 1 dödsfall och 23 vårdade i agranulocytos – 222 självmord – 831 självmordsförsök • Jämförelse mellan klozapin och klassiska läkemedel – Användning av klozapin istället för första generationens läkemedel skulle ha kunnat förebygga 95 fall av självmordsförsök (OR=2.14)

17 Blödande magsår (SBU rapport 2011) – registerstudie (patient- och läkemedelsregistret) • H. pylori-eradikering efter en episod med blödande magsår minskar risken för förnyad blödning • Resultat 1: Endast 43 % av alla patienter med blödande magsår har fått h.pylori-eradikering inom 3 månader efter vårdtillfället • Resultat 2: Risk att dö vid uppföljning 3 månader – 1år – Fått h.pylori-eradikering : 7,5 % – Ej fått h.pylori-eradikering: 13,4 % RR= 1,71 (1,44-2,03) • Slutsats: Underbehandling

18 Läkemedel på lika villkor? LäkemedelUtbildningsnivå : Låg Utbildningsnivå : Medel Utbildningsnivå : Hög AntipsykotiskaM 2.0 Kv 1.9 M 1.4 Kv 1.4 M 1.0 Kv 1.0 ÖstrogenKv 0.64Kv 0.87Kv 1.0 Viagra m.m.M 0.64M 0.87M 1.0 Källa: Ringbäck G, Rosén M, Ericsson Ö, Ljung R. Education and drug use in Sweden – a nationwide register-based study. Pharmacoepidemiol Drug Safety 2008 Studie A: De som föddes utanför Sverige hade drygt 20 % mindre chans att få prioriterade läkemedel (ASA, b-blockers) efter hjärtinfarkt jämfört med de som föddes i Sverige Källa: Ringbäck Weitoft G et al. Equal access to treatment? Eur J Clin Pharmacol 2008;64: Studie B:

19 Möjliga studieupplägg: • Hälsodataregister + befolkningsregister • Kvalitetsregister • Hälsodata + kvalitetsregister • Uppföljning av kliniska studier med hjälp av hälsodata- och kvalitetsregister • RCT inom register (pragmatiska RCT) 19

20 Möjliga analysmetoder: • Samkörningar av flera register nästan alltid nödvändiga • Multivariata regressionsmodeller med kontroll för bakgrundsfaktorer • Propensity score – Skapa likvärdiga grupper med undantag av att en del får läkemedel A och andra inte – Skapa försöks-/kontrollgrupp i register som är likvärdig med data från kliniska försök och se hur det går i verkligheten • Pragmatiska RCT (Uppskattad kostnad i TASTE-studien 3 milj kr) • Följa upp hur det går för patienterna i kliniska försök på lång sikt 20

21 Förslag : Registerforskning – en myndighetsgemensam resurs som även stödja industrin med analyser • Flera myndigheter har ett behov av registeranalyser – Läkemedelsverket – risker med läkemedel – TLV – uppföljning av subventioneringsbeslut – SBU – utvärderderingskomplement – hur går det i verkligheten? – FHM - folkhälsorapportering – SoS – uppföljning m.m. – Landstingen/SKL • Läkemedelsindustrin behöver data: ”Private questions – public answers” • Förslag: Skapa en gemensam resurs för registeranalyser som finns på SoS

22 Utred hur en sådan myndighetsgemensam resurs kan se ut! • Organisation? • Finansiering? (statliga medel + avgifter från industrin?) • För varje projekt bildas en projektgrupp med involverade parter, dvs frågeställaren, eventuellt inblandat kvalitetsregister, SoS registeranalysfunktion etc. • Tydliga prioriteringsregler • Utveckling av statistikmoduler och ett federerat system • Öppen publicering av alla analyser 22

23 From: Mans, Tell the Swedes: Just fix it and I will come! Barack


Ladda ner ppt "NÄR RINGER OBAMA? MÅNS ROSÉN SBU. Disposition: • Kraftfull satsning på kvalitetsregister • En del kritiska röster, men vad är sanning? • Vad är de egentliga."

Liknande presentationer


Google-annonser