Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Strandmøllen/ver. 2011/02 Välkommen till kurs 1 Dette kursus giver dig allmän kundskap om gaser. Kurset er et e-learningskursus, der giver dig mulighed.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Strandmøllen/ver. 2011/02 Välkommen till kurs 1 Dette kursus giver dig allmän kundskap om gaser. Kurset er et e-learningskursus, der giver dig mulighed."— Presentationens avskrift:

1

2 Strandmøllen/ver. 2011/02 Välkommen till kurs 1 Dette kursus giver dig allmän kundskap om gaser. Kurset er et e-learningskursus, der giver dig mulighed for at gennemføre kurset, når du har tid og i det tempo, der passer ind i din arbejdsdag. Kurset er inddelt i 4 kapitler. Hver kapitel kan læses separat. Når alle kapitler er gennemlæst, skal du gennemføre en test. Såfremt testen er besvaret korrekt, skal du indtaste dine data, samt adresse. Du vil herefter få tilsendt dit certificat pr. mail. God fornøjelse. Kurs 1, Allmän kunskap om gaser Start dit kursus

3 Strandmøllen/ver. 2011/02 KURS 1 KapitelKapitel 1: Allmän kunskap om gaserAllmän kunskap om gaser Kapitel 2: XXXXXXXXXXXX Kapitel 3: XXXXXXXXXXapXXXXXXXXXX

4 Strandmøllen/ver. 2011/02 Materias olika tillstånd I princip all materia vi känner kan uppträda tre olika former: •Fast •Flytande •Gasformig Tillståndet beror på tryck & temperatur, detta gäller inte minst för gaser

5 Strandmøllen/ver. 2011/02 Vad består atmosfärisk luft av? I huvudsak innehåller den atmosfäriska luften vi andas varje dag följande gaser: 78 % nitrogen (kväve) 21 % oxygen (syre) 1 % argon Gaserna i luften måste separeras för att kunna användas inom olika områden.

6 Strandmøllen/ver. 2011/02 Hur utvinner man gaserna från luften? För att kunna separera och utvinna luftens olika gaser använder man en luftgasanläggning. Råvarorna man behöver är atmosfärisk luft och elektricitet. > BILD FRÅN EJBY

7 Strandmøllen/ver. 2011/02 Hur går fungerar en luftgasanläggning? När du klickar på knappen nedan kommer du att få hur se hur en luftgasanläggning fungerar. KNAPP > ANIMATION

8 Strandmøllen/ver. 2011/02 Olika kokpunkter för olika gaser Nu har du sett hur en luftgasanläggning fungerar. Det är alltså tack vare att nitrogen, oxygen och argon har olika kokpunkter som de kan separeras från varandra. Med kokpunkt menas vid den temperatur då gasen övergår från gasform till flytande form.

9 Strandmøllen/ver. 2011/02 Kokpunkterna Nitrogen (kväve): - 195,9 °C Argon: - 185,9 °C Oxygen (syre): -183 °C

10 Strandmøllen/ver. 2011/02 Vad används de olika gaserna till? Nitrogen, oxygen och argon används inom många olika områden. I de kommande stegen kommer du att få reda på mer om de vanligaste användningsområdena för de olika gaserna, men det finns fler användningsområden än de som vi tar upp här.

11 Strandmøllen/ver. 2011/02 Nitrogen Nitrogen har nyttiga köldegenskaper, det används bland annat inom vården -vid kryobehandling, t ex när man tar bort vårtor genom att frysa dem -för att frysa och förvara prover, t ex vävnadsprover, blod, spermier med mera Fler exempel anges i nästa steg

12 Strandmøllen/ver. 2011/02 Nitrogen Nitrogen används också -för att snabbt frysa livsmedel som då behåller en högre kvalitet -krymppassning: när två delar av metall skall fogas samman utan bultar eller skruvar. Genom att frysa ner metallen krymper denna så att delarna kan fogas samman, när man sedan tinar upp den sammansatta enheten igen expanderar metallen och vi får en väldigt stark sammanfogning

13 Strandmøllen/ver. 2011/02 Oxygen Oxygen används bland annat inom sjukvården -som ett läkemedel för att behandla eller förebygga akut eller kronisk hypoxi -som drivgas vid nebulisation -som en del av färskgasflödet vid anestesi eller intensivvård -för att behandla dykarsjuka Fler användningsområden för oxygen i nästa steg

14 Strandmøllen/ver. 2011/02 Oxygen Oxygen används också -för att producera stål Genom att spruta in oxygen under tryck i det smälta järnet kommer den största delen av den oönskade kolet som finns i järnet att försvinna. Om man inte får bort det mesta av kolet skulle det järn man fått i princip vara obrukbart. Sådant orent järn innehåller cirka 4% kol och när det stelnar blir det poröst och går väldigt lätt sönder.

15 Strandmøllen/ver. 2011/02 Argon Argon används bland annat inom -svetsning, där argon bidrar till att skapa en syrefri sköld, annars skulle den varma metallen reagerar med luftens syre -stålindustrin, argon används för att röra om i den smälta metallen då man tillverkar stål - belysning, argon används i våra glödlampor, i högenergilysrör och i fyrens ljuskälla

16 Strandmøllen/ver. 2011/02 Tekniska gaser Vi har nu studerat de gaser vi utvinner från den atmosfäriska luften – nitrogen, oxygen och argon. Gaser som istället framställs genom industriella processer kallas med ett samlingsnamn för tekniska gaser.

17 Strandmøllen/ver. 2011/02 Olika tekniska gaser Exempel på tekniska gaser är -Koldioxid -Acetylen -Propan -Helium -Hydrogen

18 Strandmøllen/ver. 2011/02 Koldioxid inom vården Koldioxid är en teknisk gas som används inom sjukvården vid kirurguiska ingrepp. Vid laparoskopiska ingrepp (titthålskirurgi) fyller man upp kroppens hålrum med koldioxid för att ge kirurgen bättre sikt och utrymme och därmed bättre kontroll under ingreppet. Koldioxid som används på det här sättet är klassad som en medicinteknisk produkt och skall vara CE-märkt.

19 Strandmøllen/ver. 2011/02 Gasernas relativa vikt Olika gaser väger olika mycket i relation till den vanliga atmosfäriska luften. Atmosfärisk luft är referenspunkt för gasens vikt och därmed ges värdet 1,0. En gas som är lättare än luften har ett värde under 1,0 medan en gas som är tyngre än atmosfärisk luft har ett värde över 1,0. En gas som är lättare än luft kommer att stiga (t ex helium i ballonger) medan en gas som är tyngre än luft kommer att sjunka (t ex koldioxid).

20 Strandmøllen/ver. 2011/02 Gasernas relativa vikt Tabell över gasers relativa vikt i förhållande till atmosfärisk luft vid konstant temperatur •Helium 0,14 •Acetylen 0,91 •Nitrogen 0,97 •Atmosfärisk luft 1,0 •Oxygen 1,11 •Argon 1,38 •Koldioxid 1,53

21 Strandmøllen/ver. 2011/02 Gasernas relativa vikt Relationen som anges i tabellen stämmer enbart om luft och gas har samma temperatur. Ju varmare en gas är, desto lättare är den Ju kallare en gas är, desto tyngre är den.

22 Strandmøllen/ver. 2011/02 Hur klassificeras gaserna? Gaser kan klassificeras på olika sätt, här tittar vi närmare på hur gaserna är klassificerade utifrån ett säkerhets-perspektiv där vi också anger vilka risker som finns när man hanterar de olika gaserna. Gaserna delas in i följande grupper •Inaktiva •Oxiderande •Brännbara •Giftiga •Frätande

23 Strandmøllen/ver. 2011/02 Gaserna i de olika grupperna Inaktiva: Argon, Nitrogen, Koldioxid Oxiderande: Oxygen, Lustgas (Dinitrogenoxid) Brännbara: Acetylen, Hydrogen, Propan Giftiga: Ammoniak Frätande: Ammoniak, Svaveldioxid

24 Strandmøllen/ver. 2011/02 Inaktiva gaser Inaktiva gaser: Argon, Nitrogen, Koldioxid Med en inaktiv (även kallad inert) gas menas att gasen är en ädelgas som inte ingår en kemisk förening med andra ämnen. RISK Risk för kvävning eftersom gasen kan tränga undan luften och därmed syret som vi människor måste ha för att kunna andas

25 Strandmøllen/ver. 2011/02 Oxiderande gaser Oxiderande gaser: Oxygen, Lustgas Med oxiderande gas avses en gas eller gasblandning som, vanligtvis genom att avge syre, kan förorsaka eller bidra till förbränning av andra ämnen i högre grad än vad luft kan göra. RISK Underhåller och understödjer förbränning. Material som i normala fall inte är brandfarliga blir brandfarliga om halten oxiderande gas i materialet ökar.

26 Strandmøllen/ver. 2011/02 Brännbara gaser Brännbara gaser: Acetylen, Hydrogen, Propan Med en brännbar gas menas att gasen har ett högt energiinnehåll och lämpar sig väl till förbränning då man vill åstadkomma en hög temperatur (t ex inom svetsning) RISK Risk för explosion, risk för kvävning

27 Strandmøllen/ver. 2011/02 Giftiga gaser Giftiga gaser: Ammoniak Med en giftig gas menas en gas som kan ge skador på kroppen vid inandning RISK Risk vid inandning

28 Strandmøllen/ver. 2011/02 Frätande gaser Frätande gaser: Ammoniak, Svaveldioxid Med en frätande gas menas en gas som kan ge frätskador på huden RISK Risk vid kontakt med en frätande gas

29 Strandmøllen/ver. 2011/02 Förpackningar & leveranssätt Gaser förpackas i huvudsak på tre olika sätt 1. I en tank eller kärl, gäller flytande gas 2. I en gasflaska - komprimerad, alltså gasformig - kondenserad, gas i vätskeform 3. I fast form, t ex torr-is

30 Strandmøllen/ver. 2011/02 Förpackning av flytande gas De flytande gaserna förvaras i tankar av olika storlekar eller i mindre, portabla kärl Fördelen med att paketera och leverera gasen i flytande form är att den tar mycket mindre plats än om man skulle förpacka motsvarande mängd gas i gasform. 1 liter flytande gas motsvarar cirka 840 liter gas i gasform (beroende på vilken gas det gäller)

31 Strandmøllen/ver. 2011/02 Förpackning av flytande gas Oxygen till sjukhuset kommer oftast i flytande form Den syrgas du får från uttaget i väggen på ditt sjukhus, den kommer oftast ifrån en tank med flytande oxygen som är uppställd någonstans på sjukhusområdet. Flytande oxygen omvandlas till gasformig oxygen genom så kallade förgasare, där nedkyld, flytande oxygen värms upp igen och övergår till gasform. Oxygen i gasform kan sedan distribueras i rörledningar till din avdelning.

32 Strandmøllen/ver. 2011/02 Förpackning av flytande gas En del gaser i flytande form paketeras i gasflaskor Det tydligaste exemplet på detta är lustgas som fylls på flaskor. Vätskan i flaskan kondenserar och övergår i gasform. Det är i gasform som patienten kommer i kontakt med lustgas, t ex under en förlossning. Har du en gasolgrill hemma fungerar det på samma sätt. Gasolen kondenserar till gasform.

33 Strandmøllen/ver. 2011/02 Förpackning av komprimerad gas Den vanligaste förpackningen är gasflaskan Gas fylls ofta på gasflaskor. För att få plats med så mycket gas som möjligt fylls flaskan under tryck, gasen komprimeras. Det vanligaste trycket är 200 bar. Det faktiska innehållet i flaskan (antal liter gas) får man genom att multiplicera flaskans storlek i liter med trycket i bar. Exempel: En full flaska med oxygen - flaskans volym är 5 liter och trycket är 200 bar - innehåller 1000 liter gas. Uträkning: 5 x 200 = 1000

34 Strandmøllen/ver. 2011/02 Förpackning av gas i fast form En del gaser är i fast form Det bästa exemplet på detta är torr-is. Torr-is är koldioxid i fast form med en temperatur på -78°C. Den används bland annat till att tillfälligt förvara och transportera värmekänsliga prover inom eller mellan sjukhus. Torr-is går att få i form av block eller pellets. Hur förpackas den?? Hur lagras den??

35 Strandmøllen/ver. 2011/02 Leveranssätt Gaserna transporteras på olika sätt Flytande gaser transporteras via tankbilar eller tanktrailers, mindre kärl på lastbilar Gasflaskor skickas på lastbilar med flak.Medi-cinska gaser måste alltid transporteras på en täckt lastbil. Gasflaskorna måste alltid vara väl förankrade på lastbilen. Torr-is levereras ???????

36 Strandmøllen/ver. 2011/ Test kurs 1 Allmän kunskap om gaser Instruktioner till kursdeltagaren KNAPP - Starta testet Strandmöllen Academy


Ladda ner ppt "Strandmøllen/ver. 2011/02 Välkommen till kurs 1 Dette kursus giver dig allmän kundskap om gaser. Kurset er et e-learningskursus, der giver dig mulighed."

Liknande presentationer


Google-annonser