Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Illustration: Maria Nilsson, Ritverk U teklassrum s ÅNNARNA | Lärarmaterial | Månhornsbaggen - en inkörsport till de sandiga markerna... Det här arbetsmaterialet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Illustration: Maria Nilsson, Ritverk U teklassrum s ÅNNARNA | Lärarmaterial | Månhornsbaggen - en inkörsport till de sandiga markerna... Det här arbetsmaterialet."— Presentationens avskrift:

1 Illustration: Maria Nilsson, Ritverk U teklassrum s ÅNNARNA | Lärarmaterial | Månhornsbaggen - en inkörsport till de sandiga markerna... Det här arbetsmaterialet är tänkt som en ingång till att uppleva, upptäcka och undersöka de sandiga markerna och komma insikt om dess biologiska och kulturhistoriska värden. Den övergripande målsättningen är att elever och pedagoger ska få en inblick i och fascineras av månhornsbaggen spännande liv på sandiga markerna. Därefter kan vi knyta an till de naturgivna och kulturella processer som format och formar det unika landskapet; till sånnarnas speciella djur- och växtliv; till historia och nutid och till hot och lösningar för sånnarnas värden. Arbetsmaterialet består av en kortfattad faktadel samt exempel på hur ett upplägg kan se ut med frågeställningar och kreativa undersökningar. Arbetet om månhornsbaggen genomförs förslagsvis både på skolan och i dess närmiljö samt vid uteklassrum Sånnarna. Målsättningen med det här arbetsområdet är att elever och pedagoger ska......bli nyfikna på och väcka intresset för de sandiga markerna och Sånnarna...få en inblick i och utveckla kunskap om månhornsbaggens liv...upptäcka och undersöka småkrypslivet på Sånnarna, och särskilt månhornsbaggen och andra spillningslevande småkryp

2 En kräsen liten bagge... M ånga känner nog till att så kallade pillerbaggar eller scarabéer finns på den Afrikanska savannen och rullar spillningskulor från elefant- eller noshörningsspillning. Men visste ni att vi har en egen liten pillerbagge här i Sverige?! Månhornsbaggen är en krävande krabat som ställer speciella krav på sin omgivning för att trivas. Den vill ha en lång, varm och torr sommar, sandig mark, öppna sandblottor på markytan och inte minst spillning från t ex kor, hästar eller får. Månhornsbaggen tillhör gruppen spillningslevande bladhorningar dit också tordyvlar och dyngbaggar hör. Det latinska namnet för familjen bladhorningar är Scarabaeidae – pillerbaggar. Läs mer om ”heliga” pillerbaggar i arbetsbladet Människan och de sandiga markerna. Komockor och hästspillning En komocka eller lite hästspillning är månhornsbaggens favoritplats! När det är dags för månhornsbaggarna att para sig någon gång i maj, fungerar spillningshögarna som en fest- och mötesplats! Efter parningen gräver de tillsammans en tunnel under eller bredvid spillningshögen. I änden av gången gör de en liten kammare. Baggarna drar ner lite spillning i kammaren där de formar dem till spillningskulor som är något större än de vuxna månhornsbaggarna. Honan lägger ett ägg på varje kula. När larven kläcks lever den av spillningen, som också alstrar värme vid nedbrytningsprocessen. Honan eller båda föräldrarna stannar kvar hos sin avkomma och vaktar dem mot fiender, t ex rovlevande skalbaggar, ända tills de ca 3 månader senare lämnar hålan som färdiga skalbaggar. Båda honor och hanar kan övervintra och reproducera sig en andra gång följande vår. I de sandiga, torra markerna trivs inte daggmaskar så bra. Därför har månhornsbaggen, tillsammans med andra spillningslevande skalbaggar, ofta stor betydelse för nedbrytningen av organiska ämnen. Sandig och öppen mark För att kunna gräva sina gångar och yngelkammare under spillningshögarna, behöver månhornsbaggarna ha tillgång till sandig jord. Sanden gör marken lättgrävd samtidigt som den är väldränerad, dvs vatten från nederbörd rinner snabbt igenom marken, utan att samlas i gångar och kammare. Månhornsbaggarna tycker inte om när gräset växer för tätt på marken. För att kunna gräva sig ner i marken behöver den öppna ytor där sanden ligger bar. Sådana sandblottor bildas till exempel när marken bearbetas vid odling, kreaturstramp, av grävande kaniner eller slitage på grund av friluftsliv. Sol och värme Utvecklingen från larv till färdig bagge tar alltså tre månader! Och då gäller det att medeltemperaturen är minst 20 grader, annars dröjer det ännu längre. Det här betyder att månhornsbaggen behöver ha en lång, varm och solig sommar för att hinna bli färdiga skalbaggar. I skyddade miljöer, t ex vid grustag, kring stängselstolpar, stenrösen, sanddyner, kaninhål, låga buskar och annan växtlighet kan det skapas ett gynnsamt sk mikroklimat med hög temperatur och ganska vindstilla förhållanden. Så även om vi kan uppleva en sommar som ganska kylig och blåsig, kan det vid markytan i det mosaikartade landskapet finnas lämpliga miljöer för bland andra månhornsbaggen att utvecklas Mer om månhornsbaggens liv finns i resursbanken: Ill. Ritverk Foto: Sam Peterson

3 Uppstart Månhornsbaggen har ett fantasieggande utseende! Har du möjlighet så börja med att visa en riktig månhornsbagge. Släktingen tordyveln har kanske inte ett riktigt lika spännande utseende, men är ofta lätt att hitta och mycket vacker med sitt skimrande blåvioletta färg. En annan bladhorning, noshornsbaggen, är också hornförsedd och kan fånga uppmärksamheten hos eleverna. Berätta om och gestalta månhornsbaggens liv och vad den behöver för att trivas. Använd gärna de fina illustrationerna som du kan ladda ner från hemsidan, samt lite rekvisita, t ex sand, spillning, mossa, lavar, örter och kanske några små leksaks-kor! Om ni är modiga kanske ni provar att rulla egna spillningskulor av lite lite lagom fuktig kospillning – jättekul! I den lilla filmenTordyveln Tore får vi följa en riktig tordyvels vardagliga bestyr på ett lättsamt men informativt sätt. Uppmärksamma likheter med släktingen månhornsbaggen, t ex att båda är beroende av spillning och använder spillning som mat till sina larver. För att tydligaöra månhornsbaggens fascinerande liv, kan ni använda de vackra illustrationerna som ni finner sist i det här arbetsmaterialet. Illustrationerna är gjorda av Maria Nilsson, Ritverk. Fånga även upp och diskutera elevernas frågor som dyker upp! Varför heter månhornsbaggen just månhornsbagge...? Vad har den hornet till? Hur och varför kan de leva i och äta bajs? Hur och vad gör de när de tar hand om sina ”barn”? Länkar: ∙ Här finns bland annat en resursbank om ni vill fördjupa er i t ex månhornsbaggens liv.www.buf.kristianstad.se/kick/not/uteklassrum/sannarna ∙ Här hittar ni filmen om Tordyveln Torewww.avmediaskane.se Leta baggar i komockor I maj och juni är det läge att spana efter månhornsbaggarnas nedgångshål runt komockorna ute på Sånnarna. Oftast upptäcker man först den lilla högen av sand som baggen skyfflat upp med sina kraftiga ben. Själva hålet är ungefär stort som en tumme. För att inte störa månhornsbaggen i sina husbyggarbestyr får man inte gräva i jorden vid ett nedgångshål. Men har ni tur kanske ni hittar en månhornsbagge just i färd med att skotta sand! Fundera, Upptäck & Undersök! Månhornsbaggens kompisar Många andra småkryp gillar också komockor precis som månhornsbaggen, till exempel dyngbaggar och dyngflugor och andra småkryp och växter tycker också om sol, värme och sand som till exempel olika sorters sandbin, och fjärilar, grusviva och hedblomster. Upptäck, undersök och arbeta vidare med växter och djur med hjälp av följande arbetsmaterial: ∙ Sånnarnas växt- och djurliv Väddsandbi Ill. Ritverk Dyngfluga Ill. Ritverk Backtimjan Ill. Ritverk Grusviva Foto: Sam Peterson Uppskyfflad sandKomockaNedgångshål

4 Månhornsbaggen och andra insekter och örter behöver ytor med bar sand. Gräs, mossor och lavar bildar dock ganska snabbt en tät matta även på sandiga och magra marker. Hur kan öppna ytor med bar sand skapas och bibehållas? Fundera och gå ut och undersök runt skolan eller vid Sånnarna! Arbeta vidare med hjälp av följande arbetsmaterial: ∙ Människan och de sandiga markerna ∙ Sand, sol, vind och vatten ∙ Sånnarnas växt- och djurliv Sol, vind och vatten Månhornsbaggen kräver långa, varma somrar för att hinna utvecklas till färdiga skalbaggar innan hösten kommer. Vad är det som gör klimatet så gynnsamt för månhornsbaggen och många andra djur och växter här i östra Skåne? Utforska Sånnarnas väder och klimat med hjälp av arbetsmaterialet Sand, sol, vind och vatten Foto: Sam Peterson Var kommer all sanden ifrån? Månhornsbaggen trivs bara i sandig mark. Men var kommer sanden ifrån och varför finns det så mycket sand just här i Åhustrakten? Upptäck, undersök och arbeta med de här frågorna med hjälp av arbetsmaterialet Sand, sol, vind och vatten Foto: Sam Peterson Hur blir det öppna sandytor? Bilden hämtad från utställningsskärmarna för utemuseum Sånnarna

5 Hona ILLUSTRATION: MARIA NILSSON/RITVERK Parning ILLUSTRATION: MARIA NILSSON/RITVERK Dyngboll ILLUSTRATION: MARIA NILSSON/RITVERK Månhornsbaggar


Ladda ner ppt "Illustration: Maria Nilsson, Ritverk U teklassrum s ÅNNARNA | Lärarmaterial | Månhornsbaggen - en inkörsport till de sandiga markerna... Det här arbetsmaterialet."

Liknande presentationer


Google-annonser