Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Høgskolen i Oslo Meteorolgiska undersökningar i skolan Högskolan Dalarna, Falun 07.10.2008 Pål J. Kirkeby Hansen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Høgskolen i Oslo Meteorolgiska undersökningar i skolan Högskolan Dalarna, Falun 07.10.2008 Pål J. Kirkeby Hansen."— Presentationens avskrift:

1 Høgskolen i Oslo Meteorolgiska undersökningar i skolan Högskolan Dalarna, Falun Pål J. Kirkeby Hansen

2 The Earth seen from Apollo 17 ( ) (Wikipedia)

3 Aktuelt: Det hydrologiska året tar sin början l Under hösten tar det hydrologiska året sin början. Växterna vissnar, markens fukt ökar, regnet fyller snabbt på grundvattnet och ger hög vattenföring. l I Sverige räknas det hydrologiska året från första oktober till sista september. (http://www.smhi.se) Kretslopp: Vatten/Sjö/Hav Damp/Luft Moln/Dimma Regn/Snö Mark/Is

4 Nye radar- og satellittbilder

5 yr.no Nye radar-, satellittbilder og værkart

6 Väder och klimat i KURSINFO 2008-/09 (Skolverket): Meteorolgiska undersökningar i skolan: l Slutet av det femte skolåret: Eleven skall –ha insikt i grundläggande meteorologiska fenomen och sammanhang (fysik) –ha egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment (fysik) –ha kunskap om begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning, kondensering och stelning (kemi) –genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden (geografi)

7 l Slutet av det nionde skolåret: Eleven skall – ha kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former (fysik) –kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas (fysik) –ha kunskap om de viktigaste kretsloppen i naturen samt kunna beskriva några spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark (kemi) –... känna till huvuddragen vad gäller klimat- och vegetationszonerna i världen (geografi)

8 Tema 1: Moln Observera moln (skyer) – NÅ! –Skyatlas: –Skydekke og skyhøyde: –Varför observera moln (skyer)? –tabell 4.1*, figur 4.1 Vad är moln? Varför blir det moln? –aktivitet figur 13.4 –orografi (f.4.3) - ustabilitet (f.4.4) - fronter (k.9) –aktivitet figur 13.8 og 13.9 *alle fra Hansen 1999; ”La oss snakke om været!” Værbok for lærere i grunnskolen.

9 Moln- /Skytyper Bobleform oppbrutt Andre strukturer Få karakt. Flate/heldekk Høy 5-8km Mellom- høy 2-5km Lav <2km Lav nedbørglobe.gov CcCi Cs Ac As Cu Sc St CbNs Fra GLOBE Cloud Exploration

10

11 Luftfuktighet • Hvor kommer den fra? • Hvor blir den av? • Fysiske prosesser? • Energi? Eksperimenter:

12

13

14 Tema 2: Regn och snö l Varför blir det regn eller snö från moln? –Hvordan kan noen skydråper 0,001mm (1µ) vokse til regndråper 1,0mm? l... från all moln? –se skyatlaset! –Nedbør: orografi - ustabilitet (byger) – fronter –Vilhelm Bjerknes, Bergensskolen –Tor Bergeron –figur 4.2, figur 6.1 og figur 6.3 l Vatnets kretslopp (tas til slutt hvis tid) –aktivitet tabell 13.3

15 1. Orografi

16 Perlemorskyer og Hva er det? Hvorfor?

17 2. Ustabil luft

18 l l Matematiker, fysiker og (teoretisk) meteorolog –Professor Stockholm , Oslo , Leipzig , Bergen , Oslo l grunnla moderne værvarsling (Bergensskolen) –Innførte begrepet luftmasser og fronter på værkartet –Så at regn og snø falt ved frontene –Brukte værkartet til prognoser, inntil to dager Vilhelm Bjerknes/Bergensskolen kaldfront okkludert front (sammenslått) varmfront

19 3. Fronter Forenklet fig. etter original av Tor Bergeron

20 Tor Bergeron ( ) l Svensk meteorolog og professor l Arbeidet i Norge i lange perioder bl.a. hos Vilhelm Bjerknes l Satte fram ny teori om danning av nedbør i skyer på 1930-tallet. –I skyer som inneholder både underkjølte vanndråper og iskrystaller blir mesteparten av nedbøren dannet ved at vann fordamper fra små underkjølte vanndråper og sublimerer (kondenserer) på iskrystallene. De blir tunge og kolliderer og faller som snø eller smelter og faller som regn. –Se Bergeronprosessen og

21

22 Tema 3: Vanntes kretsløp

23 Rollespill Vannets kretsløp* • Bruk terning. • Vær 3-4 elever (H 2 O- molekyler) på lag. • Flest starter i Hav Noen i Isbre (hvorfor?) • Spill ti runder, noter oppholdssteder • Lag klassestatistikk HVORFOR rollespill til vannets kretsløp? *oversatt fra Project Atmosphere (AMS)

24

25 Opplegg som er prøvet og fungerer: l Innslag på en sportsdag, feltkurs, ekskursjon, … a)Dagen før: notere prognoser for Dagen. Bruk b)På dagen, ute: Väderet lokalt – observationer, mätningar av meteorologiska fenomen, temperatur, nedbør, vind, moln,... Ta egne bilder av moln. c)På dagen, inne: Stemte prognosen? Se og lagre satellittbilder, radarbilder og værkart for dagen l Unerdvisning senere a)Hent frem og diskutér observationer, mätningar, bilder fra Dagen. b)Forsøk å forklare meteorologiska fenomen fra Dagen - Teori c)Diskutér: »Hvor gode var prognosene? »Var ”vår” sky en del av et større værsystem eller lokalt fenomen d)Teori (f.eks. tema: Moln og nedbør, Værsystemer, Vind...) e)Väder prognoser: Bli kjent på

26 Observationer och mätningar av meteorologiska fenomen A.Bruka B.Mäta nedbör (regn/snö) C.Mäta temperatur D.Observera moln (skyer) –Skyatlas: –Skydekke og skyhøyde: –Tips: Bruk digitalt kamera og ta egne skybilder E. Observera vind (Beaufortskalaen som PDF til nedlasting) – Forenklet Beaufort skala: – Beaufort skala :


Ladda ner ppt "Høgskolen i Oslo Meteorolgiska undersökningar i skolan Högskolan Dalarna, Falun 07.10.2008 Pål J. Kirkeby Hansen."

Liknande presentationer


Google-annonser