Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ekologi Ekologi—Från grekiska oikos som betyder hus. Handlar om hur olika organismer samverkar med varandra och med sin icke-levande omgivning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ekologi Ekologi—Från grekiska oikos som betyder hus. Handlar om hur olika organismer samverkar med varandra och med sin icke-levande omgivning."— Presentationens avskrift:

1

2 Ekologi Ekologi—Från grekiska oikos som betyder hus. Handlar om hur olika organismer samverkar med varandra och med sin icke-levande omgivning.

3 Ekosystem - Uppbyggnad Organismer En levande varelse. Alla organismer är uppbyggda av celler Arter Grupper av organismer som liknar varandra i utseende, egenskaper och gener (=arvsanlag) Kan föröka sig (I minst två generationer) 1.5 miljoner arter kända. Det finns troligen miljoner Populationer Alla individer av en viss art inom ett ekologiskt system Samhällen Alla arter inom ett ekosystem Ekosystem Ett avgränsat område med olika arter som samverkar med varandra och med deras icke-levande omgivning (mark, vatten och luft) Biosfären Det tunna lager på jorden där liv förekommer. Allt levande på jorden Fig. 4.2, p. 66 Biosphere Biosfären Ekosystem Samhällen Populationer Organismer

4 Icke-levande system som livet behöver för att överleva Atmosfären Luft ozonskiktet Hydrosfären Jordens vatten i alla dess former Lithosfären Jordskorpan och jordens inre Atmosphere Vegetation and animals Soil Rock Biosphere Crust core Mantle Lithosphere Crust Lithosphere (crust, top of upper mantle) Hydrosphere (water) Atmosphere (air) Biosphere (Living and dead organisms) Crust (soil and rock)

5 Kretslopp… Energi från solen omvandlas till värme Kol, fosfor, kväve, vatten och syre rör sig i kretslopp (jorden är ett slutet system) Gravitation Får materian att röra sig nedåt Biosphere KolFosforKväveVattenSyre Värme i omgivningen värme

6 Ekosystem- delar och typer av samverkan Icke-levande Vatten, luft, temperatur, jord, ljus, nederbörd, salthalt Sätter gränser för vilka typer av populationer och samhällen som kan finnas Begränsar storleken på populationen av arter Levande Producenter, konsumenter, nedbrytare Växter, djur, bakterier, svampar Samverkar och påverkar varandra genom t.ex. Konkurrens, symbios, parasitism, rov/köttätande osv.

7 Begränsande faktorer på land och i vatten På land Solljus Temperatur Nederbörd Jordmån (typ av jord och näring) Eld – hur ofta? Wind Breddgrad Höjd (hur högt över havsytan) I vatten Ljus •Hur klart är vattnet •Hur mycket ljus släpps igenom Vattenströmmar Näringsrikedom (speciellt kväve, fosfor och järn) Syrekoncentration Salthalt

8 Jordens energikälla Energi från solljuset värmer planeten Energi för fotosyntesen Driver materians kretslopp Driver klimat och väder som sprider värme och vatten Solstrålning Energi in = Energi ut Reflekteras av atmosfären (34%) UV strålning Absorberas av ozon Absorbed by the earth Synligt ljus Ozonlager Värme Växthuseffekt Värmestrålning från atmosfären (66%) Jorden Värmestrålning från jorden

9 Producenter - fotosyntes Växterna använder energin i solljuset och koldioxid i luften för att bygga upp sina vävnader Energin lagras då I kemisk form i växten I ett ekosystem kallas de organismer som lagrar energi “producenter” (vanligen växter)

10 Kolcykeln

11 Vilka ekosystem är mest produktiva? Hur många kalorier energi lagras per kvadratmeter och år)Flodmynningar Träskmarker Träskmarker Tropisk regnskog Tempererad skog Taiga Taiga Savann Jordbruk Jordbruk Slätter med träd Slätter med träd Ängar Ängar Sjöar och floder Sjöar och floder Kontinentalsockeln Öppet hav Tundra Tundra Beväxt öken Extrem öken 8001,6002,4003,2004,0004,8005,6006,4007,2008,0008,8009,600 Genomsnittlig produktivitet (kcal/m 2 /yr)

12 Produktion och några viktiga frågor… Eftersom producenterna är den ursprungliga källan till all mat, varför skördar vi inte bara växterna i världens träskmarker? Varför hugger vi inte ner regnskogen och planterar odlingar för människor i stället? Varför skördar vi inte från producenterna i världens stora hav? Ett citat (Vitousek): Människan använder, slösar bort eller förstör nu ungefär 27% av jordens totala produktion och 40% av produktionen från ekosystemen på land

13 Levande delar i ekosystem Värme Icke-levande ämnen (koldioxid, syre, kväve, mineraler) Producenter(växter)Nedbrytare (bakterier, svampar) Konsumenter(växtätare,rovdjur) Sol- energi Producenter Fotosyntes Ursprungskällan till all mat Konsumenter Syreandning (Anaerobisk andning Metan, H 2 S) Nedbrytare Återvinner materia… Frigör organiska ämnen I jorden så att de kan användas av producenter

14 Nivåer i näringskedjan Varje organism i ett ekosystem hör till en viss nivå i näringskedjan Producenter (Producenterna kan tillverka sin egen näring). Primärkonsumenter (växtätare) Sekundärkonsumenter (köttätare) Tredjehandskonsumenter Toppkonsumenter (äts inte av någon annan) Asätare (äter rester och döda kroppar) Nedbrytare Bryter ner organiska ämnen till näringsämnen som kan användas av producenter Återvinner materian

15 Näringskedja – exempel (svensk insjö) Näringskedja i en svensk insjö: (nedifrån) Alg, sötvattensmärla, löja, abbore, gädda, fiskgjuse Toppkonsument, äts inte av andra

16 Energiflöde och materians väg i ekosystem… Energi: kommer först från solen och förloras sedan i form av värme genom näringskedjans nivåer Materia: så gott som all materia återvinns, inget går förlorat – jorden är ett slutet system Värme Värme t Värme Nivå 1Nivå 2Nivå 3Nivå 4 Sol- energi Producenter (växter) Primär- konsumenter (växtätare) Tredjehand- konsumenter (toppkonsumenter) Secundär- konsumenter (köttätare) Nedbrytare och asätare

17 Näringskedjor blir Näringsväv Fig. 4.18, p. 77 Människan Blue whaleSperm whale säl kaskelot sjöelefant Leopard seal Adélie pingvin Petrel Fisk bläckfisk köttätande plankton räka växtplankton Växtätande djurplankton Kejsar- pingvin För det mesta är flera näringskedjor samman- flätade. Det kallas ett näringsväv. Bilden till höger visar näringsväven runt Antarktis (sydpolen)

18 Förluster i näringskedjor I varje nivå i en näringskedja förloras en viss del av energin till omgivningen i form av värme och andra förluster Ekologisk effektivitet: Ekologisk effektivitet betyder: den % av energi som förs vidare från en nivå i näringskedjan till nästa och lagras. I genomsnitt ligger det runt 10% Ju fler nivåer det finns I en näringskedja, ju större blir den totala energiförlusten innan högsta nivån uppnås. …

19 Pyramids of Energy and Matter Pyramid of Energy Flow Pyramid of Biomass Heat ,000 10,000 Usable energy Available at Each tropic level (in kilocalories) Producers(phytoplankton) Primary consumers (zooplankton) Secondary consumers (perch) Tertiary consumers (human) Decomposers

20 Ekologisk energipyramid

21 Frågor… Varför skulle jorden kunna försörja mer människor med mat om vi tog maten från lägre nivåer i näringskedjan? Varför blir näringskedjor sällan längre än fyra eller fem nivåer? Varför finns det så få toppkonsumenter/topprovdjur? Varför är det just dessa arter som normalt först blir lidande när ekosystemet under dem störs?


Ladda ner ppt "Ekologi Ekologi—Från grekiska oikos som betyder hus. Handlar om hur olika organismer samverkar med varandra och med sin icke-levande omgivning."

Liknande presentationer


Google-annonser