Vetenskap och kristen tro

En presentation över ämnet: "Vetenskap och kristen tro"— Presentationens avskrift:

1 Vetenskap och kristen tro
Mats Selander CredoAkademin

2 Konfliktparadigmet Historiskt sett aspirerade religionen på att förklara vår egen existens och beskaffenheten hos det universum som vi befinner oss i. I denna funktion har den nu helt förts åt sidan av vetenskapen… Richard Dawkins från Illusionen om Gud sid 365

3 Konfliktparadigmet Det går inte längre att rättfärdiga religionen. Tack vare teleskopet och mikroskopet förklarar den inte längre något av betydelse. Christopher Hitchens från ”Du store Gud?” sid

4 Konfliktparadigmet God vetenskap är, i motsats till vad som ibland påstås, oförenlig med de flesta religiösa föreställningar. Christer Sturmark från ”Tro och vetande ” sid 316

5 Konfliktparadigmet Varför tro på konfliktparadigmet?
Ett historiskt argument Ett filosofiskt argument

6 Konfliktparadigmet Ett historiskt argument:
Historiska konflikter mellan kristen tro och vetenskap som exempelvis Galileo och Darwin visar att kristen tro och vetenskap är principiellt oförenliga

7 Konfliktparadigmet Ett filosofiskt argument:
Vetenskapen är till sin natur ett naturalistiskt projekt eftersom vetenskapen endast räknar med naturliga förklaringar (vilket är det enda naturalismen tillåter). Därför är vetenskapen principiellt oförenlig med religion.

8 Kritik av konfliktparadigmet
Påståendet att det funnits en historisk konflikt mellan kristen tro och vetenskap är falskt och bygger på ett antal myter Vetenskapen är inte naturalistisk till sin natur. Teism och vetenskap harmonierar minst lika bra om inte bättre

9 Kritik av det historiska argumentet
Myt 1: Vetenskap och kristen tro har varit i ständig konflikt ”Den största myten i historien om förhållandet mellan vetenskap och religion är att de varit i ständigt konflikt med varandra.” Ronald Numbers Galileo Goes to Jail sid 1-2

10 Kritik av det historiska argumentet
Myt 1: Vetenskap och kristen tro har varit i ständig konflikt (forts) ”Trots att det utvecklats en samsyn bland forskare att vetenskap och kristen tro inte befunnit sig i krig, vägrar konfliktscenariot att dö.” Lindberg & Numbers i God and Nature sid 6

11 Kritik av det historiska argumentet
Myt 2: Den tidiga kyrkan hindrade vetenskaplighet och rationalitet. ”Ingen institution eller kulturell kraft under den patristiska tiden [dvs kyrkofädernas tid] erbjöd mer uppmuntran till att undersöka naturen än den kristna kyrkan …

12 … Dåtidens icke-kristna kultur var inte mer vänligt inställd till oegennyttiga spekulationer om kosmos än den kristna kulturen. Därav följer att den kristna kyrkans närvaro snarare förbättrade än skadade den naturvetenskapliga utvecklingen.” David Lindberg, “That the Rise of Christianity was Responsible for the Demise of Ancient Science”, i Ronald Numbers, Galileo Goes to Jail and Other Myths about Science and Religion, s 17.

13 Kritik av det historiska argumentet
Myt 3: Den medeltida kyrkan hindrande vetenskapens utveckling. ”I motsats till den populära uppfattningen, journalisters jargong och felunderrättade historiker har senare forskning visat att medeltiden var en period med enorma framsteg inom vetenskap, teknologi och kultur….

14 … Kompassen, papperet, tryckpressen, stigbyglarna och krutet kom till Västeuropa mellan 500 och 1500 e Kr. Det är sant att dessa uppfinningar härstammade från Fjärran Östern, men européer utvecklade dem till en långt högre nivå än någon annan hade gjort.”

15 ”Det viktigaste var att medeltiden lade grunden för den västerländska civilisationens största bedrift, nämligen modern vetenskap. Det är helt enkelt inte sant att påstå att det inte fanns någon vetenskap före ’renässansen’.” James Hannam, The Genesis of Science: How The Christian Middle Ages Launched the Scientific Revolution. sid xvii och xxviii.

16 Kritik av det historiska argumentet
Myt 4: På grund av sin vetenskaplighet torterades och fängslades Galilei av den medeltida kyrkan

17 ”Inkvisitionen fördömde till sist Galilei och tvingade honom att ta tillbaka sin åsikt. Trots att han dömdes till livslång husarrest, levde han bekvämt i sin villa utanför Florens. Han blev varken torterad eller fängslad utan bara tystad. …

18 ”… Galilei-affären var en mångfasetterad händelse
”… Galilei-affären var en mångfasetterad händelse. Helt klart skapade den allvarliga frågor om relationen mellan förnuft och uppenbarelse och det rätta sättet att förena lärdomar om naturen med Skriften….

19 …. Ändå var det inte fråga om att kristen tro låg i krig med vetenskapen. Alla deltagare i konflikten kallade sig nämligen kristna, och alla erkände Bibelns auktoritet. I stället var det en kamp mellan motstridande teorier om bibeltolkning – en konservativ teori som utgick från konciliet i Trent gentemot Galileis mer liberala alternativ, som båda var väl företrädda i kyrkans historia. …

20 … Personliga och politiska faktorer spelade också in, då Galilei hade en förmåga att skaffa sig fiender på höga positioner.” David Lindbergs och Ronald Numbers artikel "Beyond War and Peace: A Reappraisal of the Encounter between Christianity and Science" finns att läsa på internet:

21 Kritik av det historiska argumentet
På flera olika sätt var kristen tro avgörande för uppkomsten av modern vetenskap:

22 ”I rättvisans namn måste det sägas att påståendet att kristendomen gav upphov till modern vetenskap fångar något sant och viktigt. Generationer av historiker och sociologer har upptäckt många sätt på vilka kristna, kristna övertygelser och kristna institutioner har spelat avgörande roller i formandet av de grundsatser, metoder och institutioner som med tiden kom att bli modern vetenskap …

23 … Även om man är oense om nyanser, så är i stort sett alla historiker i dag överens om att kristendomen (både den katolska och den protestantiska) fick många moderna intellektuella föregångsmän att börja studera naturen på ett systematiskt sätt.…

24 … Historiker har funnit att föreställningar som hämtats från kristen tro letade sig in i vetenskapen med förträffliga resultat som följd. Själva föreställningen om naturens lagbundenhet menar vissa forskare är hämtad från kristen teologi.” Noah Efron, ”That Christianity Gave Birth to Modern Science”, i Ronald Numbers, Galileo Goes to Jail, s 80–81.

25 32 st(ca 60%) uppvisade en ”innerlig” (devout) kristen tro
Sociologen Rodney Stark listar de 52 mest framstående vetenskapsmännen under den ”den vetenskapliga revolutionen” ( ). 32 st(ca 60%) uppvisade en ”innerlig” (devout) kristen tro 18 st(35%) var mer konventionellt kristna 2 st(3,8%) var icke-kristna Rodney Stark, For the Glory of God: How Monotheism led to Reformations, Science, Witch-hunt, and the End of Slavery. Princeton, N J: Princeton University Press 2003, s 160–163.

26 Kritik av det historiska argumentet
Majoriteten av den moderna vetenskapens pionjärer var gudstroende och kristna. Detta är mycket märkligt om nu kristen tro och vetenskap är principiellt oförenliga.

27 Sammanfattning så långt …
Påståendet att det rått en ständig konflikt mellan kristen tro och vetenskap är falskt Varken den tidiga eller medeltida kyrkan hindrade vetenskapen utan gynnade den.

28 Galileis konflikt med den medeltida kyrkan är inget exempel på att kristen tro och vetenskap står i konflikt Kristen tro var avgörande för uppkomsten av modern vetenskap Nästan alla av den moderna vetenskapens pionjärer var kristna och en majoritet var starkt troende och personligt överlåtna kristna

29 Kritik av det filosofiska argumentet
Det filosofiska argumentet: Vetenskapen är till sin natur ett naturalistiskt projekt eftersom vetenskapen endast räknar med naturliga förklaringar (vilket är det enda naturalismen tillåter) Därför är vetenskapen principiellt oförenlig med religion.

30 Kritik av det filosofiska argumentet
Och jag svarade: Vetenskapen är inte naturalistisk till sin natur. Teism och vetenskap harmonierar minst lika bra om inte bättre Men varför tro det?

31 Kritik av det filosofiska argumentet
Kristna övertygelser överlappar med den moderna vetenskapens filosofiska övertygelser, exempelvis: Naturens enhet Naturens lagbundenhet Naturens matematiska beskrivbarhet Naturens kontingenta ordning (som kräver empiri)

32 Kritik av det filosofiska argumentet
Naturens enhet och monoteism ”När jag försöker urskilja upphovet till denna övertygelse, tycks den gå tillbaka till en grundtanke som upptäcktes för två-tre tusen år sedan och först formulerades i västvärlden av de gamla hebréerna. …

33 … Denna grundtanke var att universum styrs av en ensam Gud och inte är en produkt av en massa nyckfulla gudar som var för sig styr sin egen provins i enlighet med sina lagar. Detta monoteistiska synsätt tycks utgöra den historiska grunden för modern vetenskap.” Melvin Calvin, Chemical Evolution sid 258

34 Naturens lagbundenhet och en förnuftig Gud
”De tidiga vetenskapsmännen menade inte att världen var lagbundet ordnad och att det därför måste finnas en förnuftig Gud. I stället menade man att det finns en förnuftig Gud och att världen därför måste vara lagbundet ordnad.” Nancy Pearcy & Charles Thaxton, The Soul of Science sid 26-27

35 Naturens matematiska beskrivbarhet:
Naturvetenskapen förutsätter inte bara att naturen är ordnad utan också att denna ordning kan beskrivas på ett matematiskt exakt sätt. Denna övertygelse har historiker spårat tillbaka till Bibelns lära om skapelsen. Min sammanfattning av Pearcy & Thaxton, The Soul of Science, sid 27-28

36 Naturens kontingenta ordning (som kräver empiri) ”En av den voluntaristiska teologins viktigaste konsekvenser för vetenskapen var att den hjälpte till att inspirera och rättfärdiga den experimentella metodologin. …

37 … För om Gud har skapat fritt i motsats till logiskt nödvändigt, så kan vi inte få kunskap om skapelsen genom logisk deduktion … Istället måste vi gå ut och se efter genom observation och experiment.” Pearcy & Thaxton, The Soul of Science, sid 32.

38 ”Du, vår Herre och Gud, är värdig att ta emot pris, ära och makt, ty du har skapat allt. Genom din vilja kom det till och blev skapat.” Upp 4:11

39 “Vad de stora personligheterna i 15- och 1600-talens vetenskapliga blommande – Descartes, Galileo, Newton och Kepler – faktiskt bekände sig till så var det en absolut tro på en skapargud vars skapelse inbegrep rationella regler som väntade på att bli upptäckta....

40 Vetenskapen uppkomst var inte en utväxt av klassiskt [grekisk] kunskap
... Vetenskapen uppkomst var inte en utväxt av klassiskt [grekisk] kunskap. Det var den naturliga följden av kristna läror: Naturen existerar därför att Gud skapat den. För att älska och ära Gud är det nödvändigt att till fullo uppskatt hans förunderliga skapelseverk. Eftersom Gud är perfekt kommer hans skapelseverk fungera i enlighet med oföränderliga principer. ...

41 ... och genom att till fullo använda sig av våra gudagivna förmågor för rationalitet och observation borde det vara möjligt att upptäcka dessa principer. Detta var avgörande idéer som förklarar varför vetenskapen uppstod i det kristna Europa och ingen annanstans.” Rodney Stark, The Victory of Reason – How Christianity led to Freedom, Capitalism and Western Success, sid

42 Kritik av det filosofiska argumentet
Inte nog med att kristen tro är filosofiskt förenlig med och även tycks nödvändig för den moderna vetenskapens uppkomst … Vi har dessutom flera skäl för att naturalismen inte kan utgöra grunden för vetenskapen …

43 Naturalismen ger ingen grund för tron på ett ordnat universum (slumpen kan inte utgör grund för ordning) 2. Naturalismen ger ingen grund för rationalitet – varför tro på ett förnuft som är resultatet av en a-rationell process som inte haft förnuftighet som avsikt?

44 3. Naturalismen står för en scientistisk vetenskapssyn
3. Naturalismen står för en scientistisk vetenskapssyn. Men scientismen är självförgörande (Påståendet “tro bara på det vetenskapligt bevisade” är inte vetenskapligt bevisad)

45 Slutsatser Vetenskap och kristen tro har en lång historia av harmoni bakom sig. Vetenskap och kristen tro överlappar varandra när det gäller den moderna vetenskapens egna filosofiska förutsättningar Naturalismen är en livsåskådning som bygger på vetenskap men som inte lyckas ge en rationell grund för vetenskapen