Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Svensken om svenskan: om synen på språket i Språket SFÖ-konferens, april 2013 Lars-Gunnar Andersson Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Svensken om svenskan: om synen på språket i Språket SFÖ-konferens, april 2013 Lars-Gunnar Andersson Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet."— Presentationens avskrift:

1 Svensken om svenskan: om synen på språket i Språket SFÖ-konferens, april 2013 Lars-Gunnar Andersson Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet

2 Mitt jobb: den frågebesvarande modulen • Det kommer brev per vecka till programmet. 52 veckor på ett år och programmet har gått i 13 år. Det ger åtminstone brev under åren. • Jag kopierar breven och sorterar dem i högar som stavning, uttal, ordbetydelse, modeord, ordböjning, etymologi, dialektord, ordföljd, grammatik i allmänhet, språkriktighet osv. (kategorierna är inte uteslutande). • Jag försöker samla tiotalet brev som hör till samma tema och som på något sätt ger struktur åt resonemangen (tanken är inte alltid så lätt att upptäcka). • Konsekvens: vi svarar på knappt 10 procent av de brev som kommer.

3 Grundläggande ideologi • I varje program ska det finnas något för min mamma (folkskola 6 år) och något för en språklärare. • Beskrivningar och förklaringar ska relateras till källa. Jag vill berätta hur jag vet det jag vet (ungefär som vi gör i vanlig undervisning på universitet). • Försök glömma att kolleger kan lyssna (terminologi, abstraktionsnivå, allt behöver inte sägas) • Reflektion: Jag trodde att frågorna skulle ta slut efter ett år eller så, men varje vecka kommer det frågor vi inte sett tidigare. • Reflektion: Skillnaden mellan språkvetenskap och molekylärbiologi. Vem är experten? Varför är det så tacksamt att tala om språket?

4 Trevliga brev, oemotståndliga • Har just kommit hem från en skräckseglats med mitt skämt till svåger vid rodret och nu undrar jag: vilken betydelse ger ni ordet snedseglare? (Irriterad svägerska i behov av genmäle). • Brevet speglar en förändring i språket, i det här fallet hur ett ord förändrat sin betydelse. SAOB (Svenska Akademiens ordbok ) är en fantastisk källa till språklig kunskap.

5 Den egna dialekten begrundas • ”Ända sedan jag lärde mig tala för snart 50 år sedan, har jag använt ordet vräkknut för två helt vanliga knutar i rad. Kärringknut är, om jag inte är felunderrättad, ett annat ord för samma sak. Så skrev jag ordet vräkknut i min ordbehandlare och fick en markering att det var felstavat. Försökte då hitta ordet i flera ordböcker utan att lyckas. Har också hört med min gamle språkintresserade far, för jag kan ju inte finna honom helt oskyldig till de språkliga skavanker jag åsamkats i barndomen. Min far blev mäkta förvånad över att jag miss- lyckats med att finna detta självklara ord, men hans letande i sina ordböcker gav samma klena resultat. Så min fars och min fråga blir: är ordet vräkknut en lokal företeelse i Skaraborg. • Rietz: Svenskt dialektlexikon 1867 (finns på nätet).

6 Brev om språkförändring. Kräver åtgärd. • När jag lyssnar på programmet slår det mig hur illa jag tycker om ordet aktörer. När man pratar om aktörer på marknaden, då formligen kryper det i mig. Usch! För mig är en aktör någon som agerar på en teaterscen och inte någon av alla våra ”skumma typer” inom näringslivet, som helt plötsligt blivit aktörer. Kan ni hjälpa mig att i etern fördöma detta språkbruk? A.S. • Språkbanken (Korp) har tidningstext från olika decennier (och en massa andra texter).

7 Det finns en del käpphästar. • Det gör mig väldigt upprörd när jag ser att många meningar i mina barns böcker börjar med ordet och. Jag har tjatat på dem att inte börja meningar med och, och då fick jag se att i böcker gör man så. Är detta verkligen rätt? A.J., Nacka • Åtgärd: titta i Språkriktighetsboken och sök på Språkrådets webbplats.

8 Variation i offentligt språkbruk kan väcka misstro (att ha öronen på sig). • Göteborgare säger ofta denna bilen och detta programmet i stället för den här bilen, det här programmet. I Språket sa programledaren: ”Kan man hantera språket på detta sättet?” Jag ställer mig själv den frågan. För mig som ursprungligen är norrlänning låter detta konstigt och stridande mot vad man en gång fick lära sig. H.C., Sollentuna • Hur dialektal eller hur vardaglig får man lov att vara? Finns inget givet svar, omöjligt att vara alla till lags.

9 Platonsk språkfilosofi (om variationen i det offentliga språket) • Visst heter det medan och inte medans, vilket man ofta hör både i radio och annars. Senast i går i väderleksrapporten: ”… medans det i Norrland blir mulet till halvklart”. • Gud eller Darwin? • Sedan när har språket börjat bli sämre? • En bra övning är att söka platonisten i sitt inre (ser vi förbättringar eller försämringar? Vem gillar væ:gen).

10 Tre typer av frågor (allt sett ur ett språkvårdsperspektiv) • 1. Säg mig vad som är rätt och fel: policy i plural, ju-ju eller ju-desto som gäller, vår nya/nye utrikesminister, större än jag/mig, • 2. Jag vet vad som är rätt och fel men andra tycks inte veta det (speciellt inte journalister): ”I ekonomiekot eller något liknande är det en kvinna som talar om t.ex. New York-buschen (börsen). Det låter nästan störande när det blir många ’buscher’ i samma program.” • 3. Frågor om språkets natur och struktur: ”Förr förekom ju mycket konjunktiv i svenskan. Hur kan hela den språkbiten ha fallit bort.”

11 Frågor vi inte fått: Lyssnaren uppmärksammar en förändring i språket och uttrycker sitt gillande. • ”Jag har märkt att allt fler börjat säga och skriva det kommer bli bra i stället för det gamla det kommer att bli bra, som jag använde i skolan en gång i tiden. Det är så roligt att kommer att nu blivit det riktiga hjälpverbet kommer som mer liknar våra andra svenska hjälpverb. Hur kommer sådana här förbättringar till stånd?”

12 Varför förändrar vi språket när alla tycks vara emot språkförändring? ”Angående nya ord som ni tog upp i det senaste programmet har jag en tanke om ett ord som ofta förekommer i såväl radio som TV. När man beskriver en strid o.s.v. använder man ordet häftig, t.ex. en häftig strid. Häftig låter för mig positivt. I mitt tycke får det mera kraft om man säger en kraftig strid eller en massiv attack. Rätt eller fel?”

13 Varför …? Vi deltar alla i språkförändringen och, som regel, utan att veta om det. Vi vet ofta inte vad vi gör. • Talar ni eller pratar ni? • Tar ni beslut eller fattar ni beslut? • Vidtar ni åtgärder eller gör ni åtgärder? • Har företaget vuxit eller har det växt? (givit/gett) • Säger ni intressant eller intressangt, finans eller finangs? • Är 15-åringar flickor och pojkar eller tjejer och killar? • Diskuterar ni hur ska ni göra eller diskuterar ni hur ni ska göra?

14 Allmänna t endenser (om förändringar i språkmiljön) • Utjämning. Den dialektala variationen i landet minskar (mobilitet, utbildning och massmedier). Från kodbyte till kodglidning. • Demokratisering. Skriftspråket är allas egendom, och alla kan publicera sig på nätet. Fler normgivare idag; den bildade elitens auktoritet är inte lika självklar längre. • Intimisering. Ett vardagligare och informellare tilltal. Artighetsstrategierna förändras (hej, du, tant/farbror). • Internationalisering. Språket anglifieras och språkmiljön diversifieras (hundratalet språk talas i storstäderna). • Teknifiering. Telefonsvarare, dator, e-post, chatt, sms, etc. • Visualisering. Från skrivmaskin till textmaskin (bilder, tabeller, diagram).

15 Alla med dator och Internet kan publicera sig offentligt, vilket leder till ökad variation. • Att bero på häst. Jag undrar om jag kan få ta några fina bilder… Att bero på tidigt tal. Min dotter sa idag… Att bero på den där tjejfesten….Som säkert sagt tidigare är jag utbildad Make Up artist… Att bero på bikinis…så har jag bestämt mig att i år blir det Missonibikini Att bero på fylle-SMS… • Det stavas inte ”att bero på”. Apropå! Man är väl inte mer än människa, är nog det ända jag kan säga. En människa med många uteblivna svenskalektioner.

16 Mobiler och datorer möjliggör skriftspråklig dialog. Vi ”pratar” på nätet. Tal – skrift. • Prosodiska drag i skrift: Det var SÅÅÅ kul! Smileys. • ”Dialogenkelt” skriftspråk: håller med, jäpp, varför?, e du dum eller osv. • Vardagliga drag i skriftspråk: medans, nån, nåt, sån, sånt, eran, våran osv. • Dialektala drag i skriftspråket: görenkelt, dörra, osv. • SMS skrivna på dialekt – nya möjligheter.

17 Leder vardagliga, skriftspråkliga dialoger till skriftspråkliga dialekter, där isoglosserna finns på nätet snarare än i geografin? • Hej alla, Är det bara jag som reagerar på att fler och fler stavar JU med ett H på slutet: JUH ? Verkar smittsamt om ni frågar mig...” • Har inte tid att vara sjuk juh. • haha, det fungerade juh..! • Hemma igen, o det känns juh bra *suck*... Men tyvärr så tickar juh klockan på i en vidrig takt i detta land...

18 Tre pedagogiska alternativ • Utrotningspedagogik. Kategoriska svar: använd aldrig! (Erik Wellander: Riktig svenska 1939) Tvåspråkighetspedagogik. Å ena sidan…, å andra sidan…, villkorliga svar. Språkriktighetsboken Nollpedagogik. Allt är lika bra, vilket också är ett kategoriskt svar.

19 • Tack ska ni ha!


Ladda ner ppt "Svensken om svenskan: om synen på språket i Språket SFÖ-konferens, april 2013 Lars-Gunnar Andersson Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser