Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 H E M B Y G D E N JUNOSUANDO AV KARIN FORS - ROGER FREDRIKSSON.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 H E M B Y G D E N JUNOSUANDO AV KARIN FORS - ROGER FREDRIKSSON."— Presentationens avskrift:

1 1 H E M B Y G D E N JUNOSUANDO AV KARIN FORS - ROGER FREDRIKSSON

2 2 Innehållsförteckning •Inledning •Karta •Historia •Kultur •Natur •Fiske •Litteraturförteckning •Utvärdering

3 3 Inledning Detta arbete är gjort av Karin Fors och Roger Fredriksson under vår tid på Datorteket i Pajala under okt. - dec Först diskuterade vi vilken typ av projekt vi skulle arbeta med. När vi kom fram till det valde vi att ha ”Junosuando Hembygd” som vårt projektarbete. Vi har tagit upp en del av byns historia och natur. Information fick vi från böcker vilka vi har lånat från biblioteken i Junosuando och Pajala samt stadsbiblioteket i Umeå. Även haft kontakter med Pajala Turistbyrå. Vi sammanställde all fakta vi fick ihop och gjorde ett häfte över vårt område, Junosuando. Häftet innehåller en del information om vårt områdes historia, natur, kultur och fiske. Junosuando Anno 1959

4 4 Junosuando heter på finska Junosuvanto, på samiska Tjunosavo med kort u i första stavelsen. I norska finnmarken betyder det lapska tjuno: fin sand som lätt följer med vinden. Invid detta sel, suando sålunda flygsand vara till finnandes. År 1643 förekom Junosuando på Treks karta men heter då Junasva. Människorna De första människorna som bosatte sig i Junosuando var troligen jägare och fiskare. Enligt gammal sägnen var den första som bosatte sig här en björnjägare vid namnet Karkea. Han lär ha bott i ett rökpörte vid Torneälvens strand där nuvarande Eriksson bor. Karkea han spetsade björnar på sitt spjut och ibland hade han två björnar på samma gång i sin bod. Järnmalmsfyndigheter Kammarkollegiet i Torneå skriver år 1642 om en bonde vid namnet Lars Larsson Lasu ( ) från Junosuando By, tillhörande Övertorneå socken. Att han hade upptäckt en järnmalmsfyndighet i samband med att han var på jakt med sin pilbåge till Rautajoki nordväst om Junosuando. När han sköt efter en ekorre drogs hans järnskodda pil mot en bergvägg och fastnade där. Det var järnmalm han hade hittat där nuvarande Masugnsbyn ligger. Den gruvan kom att heta Junosuando gruva, och den första masugnen byggdes där år 1647, och var verksam med viss uppehåll till år År byggdes en masugn vid Tornefors, som ligger fem kilometer sydost om Junosuando. Junosuando Historia

5 5 Den flyttades år 1744 till Palokorva några kilometer efter älven och Palokorva masugn var verksam till år Från Junosuando gruva transporterades det s.k. ”galtarna” till Tornefors med renar efter Järnets Väg på Torneälven vintertid. Sommartiden transporterades ”galtarna” till Torneälven med häst och vagn efter de s.k. kavelbroarna som var byggda över alla myrar ned till älven. Sen fraktades de med båt till Tornefors. Lars larsson-Lasu som upptäckte den fyndigheten, blev rikt belönad. Han och hans söner blev befriad från att utskrivas som knektar till kriget. Han och hans familj blev även skattebefriade som belöning för sin upptäckt. Anno 1996 Än i galopp över forsar och fall än med sugande fart genom stråkor och strömdrag än med sävligt lugn genom sel och sjöar går Torneälvens färd mot havet. George Bergfors

6 6 Befolkningen Enligt kyrkobokföringen fanns i Junosuando år 1815, 304 personer, 33 hästar, 350 nötkreatur och 550 får. Gårdarna låg ganska tätt ihop på den tiden. Men år 1881 infördes storskifte och då måste en del bönder flytta, även husen flyttades. Skogsmarkerna skulle delas och beläggas med skatt. Bönderna blev uppmanade att ta skog även om man måste betala skatt för den. Bönderna gjorde det och avsatte en del skog till allänning och den åtgärden har varit till stor nytta. De mer framträdande personerna i Junosuando i början av talet var Lars Johansson-Mukka (Mukka-Lassi) och Henrik Johansson-Mukka (Riitari) två av nio bröder. Lars var en duktig smed, han smidde yxor, liar,knivar m.m. Henrik byggde hus på Mäkitörmä där det hade funnits ett rengärde. Han odlade upp jorden och hade kreatur. Han tog upp flera nybyggen och för det fick han en orden därvid namnet Riitari. (riddare). Den först skrivkunniga i Junosuando förmodas vara Isak Barsk född i Tärendö-trakterna, han var ingift med Riitaris äldsta dotter. Han fick hälften av Poromaa hemmet och fick namnet Poromaa därefter. Han var också smed och blev predikant efter omvändelsen på 1840 talet. På 1860-talet blev det svåra missväxtår. Människor fick svälta och många dog innan man fick hjälpsändningar av säd söderifrån. Isak han skötte om dessa sändningar också. Anno 1996 Håkan Fors Christina Fors Karin Fors

7 7 Jordbruk Under talet var jordbruk och boskapsskötsel tillsammans med jakt och fiske huvudnäringen. Man odlade korn och rovor, senare även potatis. Under järnbrukstiden gav kolning av träkol inkomster. Tjärbränning var allmänt förekommande. Tjärtunnorna bands ihop i flottar och längs Torne-älv flottades de till Torneå och sedemera till Haparanda där de såldes. Lite inkomster fick man vid försäljning av mjölkprodukter och tillverkning av pottaska. Pottaska fick man genom att bränna björkved. Den användes vid tvätt och luttillverkning. I slutet av 1800-talet började skogsavverkningarna och blev den dominerande näringen i Junosuando, och har varit det nästan till våra dagar Yngve och Anna KruukaAnno 1954 Tegelbruk Tegelbruket i Junosuando startades av bröderna Kangas år 1934, den byggdes på andra sidan älven i Seitamaa, (Seitens mark). Under lågvattenperioderna på våren brukade man ta upp lera ur älven. Johan och Alma Johdet och dottern Alvina tillverkade tegel manuellt och sålde till grannbyarna. När man rev ner arbetsstugans gamla bagarstuga 1986 så hade teglet Alma Johdets känneteckan. detta var på talet, kanske tidigare.

8 8 Skräddare Kajsa Kruukkka (Kujan-Kaisa) levde vid sekelskriftstiden. Hon var en mycket duktig och förståndig kvinna, men som de flesta i hennes ålder kunde hon inte läsa eller skriva. Kajsa var en framstående skräddare. Hon sydde den första rocken med slag och byxor med söm på sidan som kallades för takiit. Kajsa och hennes man Olli (Olov) hade ett kronobygge men fick lämna den efter mannens död eftersom hon hade blivit lurad och fråntagen tillståndsbeviset. Kajsa hade satt sitt bokmärke på ett köpebrev i stället. Hennes dotter Erika Aittamaa uppfann Lovikka-vanten. Vinterkrig Vintern var ur försvararns synpunkt krigets svåraste tid i Tornedalen. År 1716 lyckades lantvärnet förhindra ryssarna tränga ini Torneå stad, medan den omgivande landsbygden samt hela älvdalen upp till Pajala och Kolari plundrades. Byarna längst kustvägen blev svårt drabbade Många av dessa byar förstördes helt och det var den värsta plundringståg var , och i en nordlig by som Junosuando förstördes 16 av 33 gårdar. Kriget pågick i fyra år då ryssarna gjorde sina härjningståg. Sommargravar Man kan säga att många sommargravar är fornlämningar som är mycket vanligt hos nybyggarna. Tidigare var sommargravar och fångstplatser de fornlämning som uteslutande hittats i Norrbotten. Man använde dessa tillfälliga gravplatser under sommartid innan man på vinterföre kunde köra den döde till närmaste kyrkogård. Dessa upphörde i samband med att vägarna förbättrades i början av 1900-talet. Idag syns bara svaga försänkningar efter dessa gravgropar. men traditionerna om de som en gång begravde i dessa lever fortfarande kvar. I Junosuando förekom dessa typer av gravar ända tills vi fick en egen kyrkogård. Fornminnesinventering Junosuando - 28 L NO Mejsel tunn tväreggad skiffer. Funnen ca 1 km söder om Junosuando Kyrka. Rombyxa av tät skriffrig bergart. Funnen i åkerjord vid Junosuando Kyrkby. Mejsel av mörk bergart formad genom några kraftiga slag, Junosuando.

9 9 Seitamaa Så länge som människor har funnits har de längtat och haft heliga platser. På östra stranden av Torneälven ca 4 km ovanför Junosuando finns en plats med namnet ”Seitamaa”. Samerna reste upp en ”seit” och hade den som deras offerplats ända tills kristendomen kom och skingrade hedendomens mörker, och slog sönder avguden och sade ”Emme tarviste kahta jumalaa”, vi behöver inte två gudar. Långt var det även till kyrkan från dess trakter. Traditionen förtäljer och ortnamnen intygar att i våra socken långt tillbaka i tiden har funnits många heliga samiska platser. Den seit som givit Seitamaa dess namn uppges ha varit av lera, och till den påstås forntida samer ha offrat på sina årliga vandringar. Enligt sägnerna var seiten av lera, för vid Seitamaa finns nämligen en lerförekomst som i vårt sekel utgjorde grunden för Seitamaa tegelbruk. Vilket tordes ha varit landets nordligaste Kirkkonmella På Torneälvens östra strand ligger Kirkkonmella 1 mil ovanför Junosuando kyrkby,där fanns en kyrkkåta. Dit kom präster någon gång då och då och predikade. En gammal man trodde att det var präster från Torneå, som besökte dessa trakter. En gammal begravningsplats lär ha funnits där också. Samerna ville ha dit en kyrka, men de som bodde högre upp mot fjällen ville ha kyrkan närmare sina hemtrakter. Tvisten avgjordes på ett egendomligt sätt. Sägnen berättar : ”En ren spändes för en pulka här i Junosuando, ett barnlik packades ner i pulkan och renen släpptes lös. Renen sprang förbi Kirkkonmella, förbi Vittangi och stannade ej förrän den fastnade på ett ställe där nuvarande Jukkasjärvi kyrka står”. Den byggdes på 1600-talet.

10 10 Karta över heliga samiska kulturplatser

11 11 Naturlandskapet Landskapet i och omkring Junosuando är en mycket flack moräntäckt urbergsslätt med enstaka bergshöjder. Myrmarkerna har en stor utbredning och de stora myrslätterna hittar man på nivåer, cirka meter över havet. Bergen är upp till 300 meter över havet. I väster omkring ”Lappmarksgränsen” hittar man höjder på 500 meter över havet. Tornedalen utgörs av ett mer utpräglat lågland än någon av de övriga älvdalarna i Norrland. Älvdalens sandiga sedimentjordar är mycket lämpliga för jordbruk, och de årligen översvämmande strandängarna har blivit mycket berömda för sin frodighet. Islossningen och vårfloden ställer till mycket problem, då stränderna är mycket flacka och då bebyggelsen koncentrerar sig alldeles intill älvstranden.

12 12 Landskapsutveckling För att kunna förstå människornas bosättningsmönster är det viktigt att lära känna landskapsutvecklingen. Exempelvis markens användbarhet för jakt, jordbruk och material som sten eller metall som alltid haft betydelse för människan. I vår kommun bildades berggrunden för ca 2 miljarder år sedan. Från början var bergen spetsiga och höga, men under alla dess årmiljoners lopp har nedvittringen och istider successivt mejslat ut landskapet till det vi har idag. Morän är den vanligaste jordarten i Norrland och kännetecknas av att materialet ligger blandat i olika storlekar, alltifrån stora stenblock till finaste partiklar. Kustområden i Norr- och Västerbotten var de sista landområden som blev befriad från inlandsisens enorma tryck. Där isen var som tjockats, beräknats landet ha tryckt ned omkring ca 600 meter under sin ursprungliga nivå. Därför är landhöjningen också störst i Norr- och Västerbottens kustlandskap.

13 13 Klimatet i Tornedalen är milt i förhållandet till det geografiskt nordliga läget: Norrland har ända upp till nordligaste delarna, en mängd fruktbara dalar i vilket nästan en tropisk växlighet råder. T ex : Tornedalen som man kan kalla ”Sveriges Nildal”. Under juli månad är medeltemperaturen ganska lika i Norrbottens kustområden och i Skåne, trots att hela 12 breddgrader skiljer dessa områden åt. Däremot är vintrarna kalla och torra. Detta beror på att Tornedalen ligger inom ett gränsområde, mellan ett maritimt klimatområde med golfströmmen i väster och ett kontinentalt i öster. Eftersom vi ej har några större bergskedjor i öst, kan de artiska luftmassorna fritt sprida sig över den Tornedalska dalgången. Den vegetation vi har i kommunen är typisk norrländsk med stora myrar och barrskogar. På torra moränhjordar och sandiga områden växer huvudsakligen tall. Men den växer även glest på grövre material. Vår markvegation präglas i tallskog av bärris. Granen invarderade sent och kom först 1000 före Kristus. Våra stora barrskogar avbryts av olika lövträd, speciellt vid sjöar och vattendrag. Här trivs videarter, björk, rönn och asp. I de fuktiga delarna växer det mossa samt örter och gräs. Klimatet

14 14 Bifurkationen En av det stora märkvärdighetern i Junosuando är bifurkationen. Tärendö- älv, en är världens näst största bifurkation, naturfenomenet bifurkation betyder att älven saknar eget källflöde och att den inte mynnar ut havet som en vanlig älv.Istället ”stjäl” den vatten från Torne- älven och för det till Kalix-älv. I genomsnitt tar Tärendö-älven med sig 56% av Torne-älvens vatten vid utbrytningen strax norr om Junosuando. Själva älven är 52km lång och sträcker sig mellan Junosuando och Tärendö byar. För en älv är det en kort sträcka, men som bifurkation är det en världssensation. Bara floden Casiquiare som samman binder floderna Rio negro och Orinoco i Sydamerika är större. Det troliga är att bifurkationen bildades genom att en jättelik ispropp i Torne-älv. Vattenmassorna bröt då igenom en sandås på södra sidan, och fann en ny väg. Älven börjar vid en numera efter erosion stabil moräntröskel, varför den om inga ingrepp görs kommer att existera under lång tid. Det är oklart i vilken utsträckning arbeten i samband med flottningen har påverkat vattenföringen i Tärendö-älven. Enligt vissa bedömare har spänningar vid utloppet ur Torne-älv ganska nyligen medfört att Tärendö-älvens vattenmängd ökat.

15 15 Fiske Fisket hade mycket stor betydelse för människornas utkomstmöjlighet i gamla tider. Det rika fisket med stora mängder av främst sik, harr, öring, gädda, abborre, id, mört, och en del lax bidrog till att folk bosatte sig vid selet. Nät och not var de fiskeredskap som användes mest, ljustring var också en fiskemetod som användes mycket under mörka vindstilla höstnätter. Notdragning Notdragning bedrevs på vissa utvalda platser, dessa varpställen kallades för ”apajia”. Sådana ”apajia fanns det bl.a. i Leveävuopio och Anttinkenttä. Den fisk som fångades i noten var främst sik, harr, abborre, gädda, mört och id. Nätfiske Nät hade man ute hela sommarn för anhålla sig med färsk fisk eftersom den inte gick att lagra så länge i värmen. Den enda konserveringsmetod som fanns på den tiden var ju bara salt. Sommarfisk med hemgjord fil (happanouta pimää) fanns alltid med när folk skulle ut på slåtter eller lövtäckt. Flytnät Ett av det gamla sätten att fiska har varit flytnät, det är en fiskemetod som används än idag. Den kan bara dras på vissa speciella ställen i älven, det är noga att bottnarna är ganska släta och fria från stenar annars fastnar näten och blir förlorade. Att fiska med flytnät går till på följande sätt, man åker ut med båt till släppställena där sätts ett utter liknande redskap i ena ändan av nätet. Sen släpps nätet ut, båten och nätet får sedan driva med strömmen tills nätet förhoppningsvis blir full med fisk. Junosuando fiskevårdsområde Fiskevårdsområdet bildades redan och var en av det första i kommunen. Då påbörjades även ett stort projekt med rotenon behandling av ett tiotal sjöar. Det har gjorts stora inplanteringar av ädelfisk i dessa sjöar, kvantitativt har det satts in mellan fiskar. Fiskarterna som harr, regnbågsöring, bröding, kröding, bäcköring, och röding har inplanterats. Det flesta av dessa sjöar har numera återgått till ursprungsskick och har idag återigen abborre och gädda. Idag är det endast en sjö som det satsas på nämligen Pilojärvi. Dit har inplanterats regnbågsöring och röding varje år, den är idag en av kommunens bästa ädelfisksjöar.

16 16 Bifurkationskort Junosuando och Tärendö fiskevårdsområden gick samman för ett gemensamt fiskekort för Tärendö-älven redan år Det är något som är ganska unikt att fiskevårdsområden har ett sådant samarbete. Fisket idag Älvsfisket bedrivs numera med stående nät, flugsläp, kastspö och flugspö. Flugspöfisket blir allt mer och mer populärare förr varje år som går. Flugfisket inriktas främst på harr och sik, den senare håller på att ta över allt mer, det därför att selet norr om byn är ca 15 km långt och hyser mycket stora mängder av sik. Flugfisket efter sik är en stor utmaning även för den skickligaste fiskaren. Den är väldigt skör i munnen och därför mycket svår drillad för fiskaren. En annan egenskap hos siken är att dess extrema misstänksamhet, den tar sällan mer än en gång på samma fluga. Fiskevatten Fiskevatten finns det gott om i våra trakter, Torne-älv har vi ca 15 km av älvsträcka att fiska på. Tärendö-älv ca 5 km, sedan finns det flera bäckar på en sammanlagd sträck av 20 km. Sjöar har vi ca 25 st, de flesta hyser bestånd av abborre och gädda. Anno 1996 Peter Fors Zicko Roger Fredriksson

17 17 Utvärdering och sammanfattning Målformuleringen var att göra en presentation över vår ”Hemby Junosuando”. Vi anser att målet nåddes i huvudsak. Arbetet blev större än vi hade tänkt oss, och tog nästan för mycket tid från det övriga uppgifterna inom datan. Ideèrna fullföljdes i stort utom på en punkt, fågellivet i Junosuando fanns det för lite fakta om. Ingen visste något och det fanns ingen dokumentation att tillgå, utom enbart uppräkning av olika fågelarter. Gruppens storlek var lagom och har fungerat bra, samarbetet gick mycket fint och fördelningen av arbetet gick också tillfredställande. Vi hade våra roliga uppgifter och löste dem väl. Utformningen av projektet från vår sida hade varit att vi hade önskat göra den mer större, än det vi sammanställt. För det finns mycket mer om att ta upp om en byns historia, men tiden var för kort. ´Därvid har vi gjort en så kort sammanförfattning som det är möjligt. Anno 1970

18 18 Litteraturförteckning Snell, William, Liv och arbeten i Norrbottens finnbygdert (Tornedalica ; 1970:10) Groth, Östen, Nordkalotten konung Faravids land Boström,Ulf, ”Norrbotten värt en resa” (Länsstyrelsen i Norrbottens län : plan- eringsavdelningens rapportserie ; 1994:3) Algotsson, Åsa & Sturk, Bror-Tommy, Kulturmiljövårdsplan för Pajala kommun Luleå : Norrbottens Museum, 1992 Kruukka, Astrid, Junosuando en by i Tornedalen Norrland i Ord och bild. – 1929 Fotoägare till Seppälästatyn: Rickard Rehnlund Junosuando.


Ladda ner ppt "1 H E M B Y G D E N JUNOSUANDO AV KARIN FORS - ROGER FREDRIKSSON."

Liknande presentationer


Google-annonser