Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi."— Presentationens avskrift:

1 Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi

2 Föreskriften från 2005 reviderades Innefattar numera även hantering av blod och kroppsvätskor. AFS 2012:17 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

3 1.Riskklasser och riskbedömning 2. Skyddsåtgärder 3. Anmälan/tillstånd 4. Genetisk modifierade mikroorganismer (GMM) Innehåll

4 Biologiska agens /påverkande faktorer av följande slag: a) mikroorganismer, dvs. mikrobiologiska enheter, som kan föröka sig eller överföra genetiskt material, b) cellkulturer av flercelliga organismer, c) lägre förökningsbara enheter, däribland virus och prioner, d) humana invärtesparasiter samt e) beståndsdelar av eller substanser produceradeav agens enligt a) till d) när de förekommer i anslutning till dessa agens. Arbetsmiljöverkets definition:

5 Riskklass 1 •Till riskklass 1 hör biologiska agens som normalt inte orsakar infektioner hos människa och icke- patogena stammar av sjukdomsalstrande biologiska agens. • •Till riskklass 1 hänförs också biologiska agens som inte orsakar infektion, men som kan orsaka annan ohälsa som överkänslighet eller toxinpåverkan, som inte har samband med infektioner. Exempel: Escherichia coli

6 Riskklass 2 •Till riskklass 2 hör biologiska agens som kan orsaka infektioner som kan ge upphov till sjukdomar av olika allvarlighetsgrad, som antingen går att bota eller förebygga eller som normalt självläker utan några allvarliga men. •Till riskklass 2 räknas virus som isolerats från människor, och som inte tillhör någon högre riskklass. • •Till riskklass 2 räknas också biologiska agens som misstänks kunna orsaka cancer hos människa, men där sannolikheten för att exponering leder till cancer är mycket liten t.ex. därför att det krävs många samverkande faktorer. Exempel: Streptococcus pyogenes, Campylobacter-arter

7 Riskklass 3 •Till riskklass 3 hör smittämnen med risk för allvarliga konsekvenser vid exponering. Det kan t.ex. vara en allvarlig sjukdom där antingen möjligheterna att bota eller förebygga är begränsade eller som är mycket smittsam. •Biologiska agens som kan ge upphov till cancer och där sannolikheten är stor att exponeringen leder till cancer hos människa, hänförs till riskklass 3. Exempel: Mycobacterium tuberculosis

8 Riskklass 4 •Till riskklass 4 hör smittämnen med risk för mycket allvarliga konsekvenser vid exponering. Det kan vara en kombination av allvarlig, eventuellt dödlig, sjukdom som det finns ingen eller liten möjlighet att bota eller förebygga, risk för epidemisk spridning och hög smittsamhet. Exempel: Ebolavirus •Skulle ett biologiskt agens kunna ge upphov till cancer hos människa utan samverkande faktorer, hänförs det till riskklass 4.

9 På smittskyddsinstitutet (SMI) finns Nordens enda säkerhetslaboratorium för arbete med riskklass 4 mikroorganismer =skyddsnivå 4. Även riskklass 3 kräver speciella laboratorier med sluss, mm. Båda kräver tillstånd från AV.

10 Riskbedömning, dokumentation •Arbetsgivarens roll är att bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall. •Vid skadlig exponering ska art, grad, omfattning och varaktighet av exponeringen fastställas så långt möjligt. •Riskbedömningen görs för att identifiera mikrobiologiska arbetsmiljörisker och bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas. •Det ska finnas tillgång till den kompetens som behövs för att göra riskbedömningen. •Skriftlig dokumentation ska finnas tillgänglig. •Riskbedömningen skall förnyas regelbundet.

11 Exempel på faktorer som påverkar riskbedömningen  Smittämnets egenskaper: infektionsdos, luftburen smitta, går det att vaccinera eller behandla, ev toxiska eller allergirisker.  Speciellt riskfyllda arbetsmoment: risk för aerosolbildning, spill.  Lokalernas utformning.  Personalen kunskaper.

12 Skyddsåtgärder Fyra skyddsnivåer finns beskrivna och vilken som ska tillämpas beror på riskklass för biologiskt agens och riskbedömningen. God mikrobiologisk praxis ska tillämpas: Renlighet och ordning. Tvätta och/eller desinficera händerna efter avslutat arbete. Inga smycken på händer eller löst hängande hår. Inte äta, dricka eller arbeta så att något hamnar i munnen. Undvika spill, stänk och aerosolbildning. Undvika användning av vassa föremål. Använda slutna kärl för kulturer. Skyddskläder.

13 Skyddsnivå 1 Lägsta nivå för riskklass 1 Anordning för handtvätt ska finnas. Bänkytor ska tåla desinfektionsmedel. Skyddskläder ska i allmänhet användas. Biologiskt agens ska förvaras säkert beroende på riskbedömning. Beroende på riskbedömning så ska rutiner finnas för åtgärder vid olyckshändelser, kontroll av aerosolbildning och dekontaminering av disk och avfall.

14 Skyddsnivå 2 Skyltar med varselmärkning skall finnas vid ingångar till lokaler eller arbetsområden med användning av smittämnen. Skyltar skall vara utformade som skylt för biologisk fara. Uppgift om riskklass eller skyddsnivå, texten ”Smittrisk” samt den övriga tilläggsinformation som behövs ska finnas. Biologiska agens ska förvaras på säkert sätt.

15 Skyddsnivå 2 Lokaler, inredning och utrustning. Lokalerna ska vara avgränsade. Avgränsning innebär normalt att laboratoriet är fysiskt avgränsat mot annan verksamhet med dörrar och väggar. Tillträdet till lokalerna ska vara begränsat, t ex passerkort för behörig personal. Handtvätt med möjlighet att manövrera utan att vidröra med händer och med handdesinfektion. Bänkar och golv ska tåla olika desinfektionsmedel. Skydd mot skadedjur.

16 Skyddsnivå 2 Autoklav ska finnas tillgänglig. Autoklaver bör inte vara på alltför stort avstånd från de verksamheter där organismerna används. Det innebär normalt att autoklaven finns inom samma byggnad eller byggnadskomplex. Om infekterat material behöver förflyttas längre sträckor inom en byggnad, är det viktigt att det sker på ett säkert sätt. Det kan innebära att man använder speciella transportkärl med tydlig märkning och instruktioner till diskpersonal och andra berörda. Det är viktigt att infekterat material inte lämnas i korridorer eller liknande utrymmen, utan förflyttas till autoklaven så snart det lämnar arbetsområdet.

17 Skyddsnivå 2 Om arbetet innebär risk för luftburen smitta eller aerosolbildning ska mikrobiologisk säkerhetsbänk med HEPA-filtrerad frånluft användas. Larmsystem för funktionsbortfall ska finnas och bänken ska regelbundet kontrolleras.

18 Skyddskläder skall användas vid arbete som kan medföra exponering för smittämnen och i övrigt när det behövs. Skyddskläder skall förvaras åtskilda från andra kläder. Skyddskläder och annan personlig skyddsutrustning skall tas av när arbetsområdet lämnas. De skall hanteras så att spridning av biologiska agens hindras. Skyddshandskar skall användas vid arbete som medför risk för hudkontakt med biologiska agens, om de kan medföra ohälsa vid hudkontakt. Andningsskydd skall användas vid arbete som medför risk för inandning av biologiska agens, om tekniska åtgärder inte är tillräckliga för att hindra att sådan luftförorening orsakar ohälsa. Skyddsnivå 2 Personlig skyddsutrustning

19 Skyddsnivå 2 Dekontaminering och avfallshantering Dekontaminering skall utföras i den omfattning som behövs för att förebygga att biologiska agens orsakar ohälsa. Dekontaminering skall normalt ske så tidigt som möjligt med medel och metoder som är anpassade efter behovet. De metoder som används skall vara utformade så att mikrobiologiska luftföroreningar och andra hälsorisker undviks. Autoklavering Alkohol Virkon Jod- eller klorföreningar, t ex klorhexidin

20 Skyddsnivå 2 Dekontaminering och avfallshantering Hantering och överlämnande av avfall och annat kontaminerat material, skall ske enligt på förhand uppgjorda rutiner för att undvika hälsorisker. Den som transporterar eller omhändertar sådant material, skall i förväg få nödvändig information om materialet samt om riskerna med dess hantering och behovet av skyddsåtgärder. Det är viktigt att förpackningar är så täta och hållbara att biologiska agens inte sprids. Avfallet måste märkas med innehåll. Disk ska dekontamineras (autoklaveras) innan det diskas. Mikrobiologiskt avfall kan i vissa fall skickas till förbränning i riskavfallskartonger utan att autoklaveras.

21 14 § Arbetsgivaren skall se till att den som leder arbetet och alla arbetstagare som kan komma att utsättas för mikrobiologiska arbetsmiljörisker har lämplig utbildning och tillräckliga kunskaper om de biologiska agens som förekommer i verksamheten. Alla som utför arbete som kan medföra risker orsakade av biologiska agens på arbetsplatsen skall få tillräcklig information om dessa risker och hur man skall undvika dem. 15 § Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna har fått skriftliga hanterings och skyddsinstruktioner om hur arbetet skall kunna utföras med betryggande säkerhet. Arbetsgivaren skall försäkra sig om att instruktionerna uppfattats på ett riktigt sätt av alla berörda och att de följs. Information och instruktioner

22 Om olyckan är framme….. Arbetsgivaren skyldig att ha rutiner för: – rapportering och dokumentation av oönskade händelser och ev. ohälsa – åtgärder för att begränsa följderna vid oönskade händelser – samverkan med berörda för att utreda orsakerna till oönskade händelser eller ohälsa samt – åtgärder för att undvika att oönskade händelser eller ohälsa upprepas.

23 Anmälan och tillstånd 28 § En arbetsgivare som avser att för första gången använda smittämnen i riskklass 2 skall anmäla detta till Arbetsmiljöverket senast 30 dagar innan arbetet påbörjas. Väsentliga förändringar som kan påverka risken skall anmälas till Arbetsmiljöverket senast en månad efter det att förändringen genomförts. 29 § Följande verksamhet får bedrivas endast efter tillstånd från Arbetsmiljöverket. 1. Verksamhet med användning av smittämnen i riskklass 2 med mer än 500 liter sammanlagd kulturvolym. 2. Verksamhet med användning av smittämnen i riskklasserna 3 eller 4 eller förvaring av sådana.

24 Kontaktuppgifter • Arbetsmiljöverket • Distriktet i Göteborg • (Västra Götalands • och Hallands län) • Rosenlundsgatan 8, Box 2555, • Göteborg. • Tel • Telefax • e-post: •

25 Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) AFS 2011:2 Innesluten användning: då man genetiskt modifierar organismer eller odlar, förvarar, transporterar, destruerar, gör sig kvitt eller på annat sätt hanterar sådana genetiskt modifierade organismer och använder specifika inneslutningsåtgärder för att begränsa dessa organismers kontakt med allmänheten. GMM: en mikroorganism vars genetiska material har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination.

26 Föreskrifterna om GMM bygger på de om mikrobiologiska arbetsmiljörisker men har utökats. Förutom skadliga effekter som kan ge sjukdom hos människan ska även beaktas: risker för sjukdomar hos djur och växter risker till följd av etablering i eller spridning i miljön risker som en följd av naturlig överföring av infört genetiskt material till andra organismer Genteknik finns även reglerat i miljöbalken. GMM

27 F-verksamhet Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer med försumbar eller ingen risk för skador på människors hälsa eller miljön. L-verksamhet Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer med låg risk för skador på människors hälsa eller miljön. Anmäls till arbetsmiljöverket. Ändring från tidigare då tillstånd för L-verksamhet krävdes. GMM

28 Tillstånd krävs! R-verksamhet Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer med måttlig eller hög risk för skador på människors hälsa eller miljön. GMM

29 Riskbedömning Exempel på bedömningskriterier. Vilken typ av genetiskt material har förts in? Vilka egenskaper har mottagarorganismen? Förändras mottagarorganismens egenskaper? Vilka är riskerna om GMM kommer ut i naturen? GMM

30 Skyddsnivåer är i princip samma som för biologiska agens men valet av skyddsåtgärder kräver noggrannare utredning. Speciella krav på GMM i växtverksamhet. AV föreslår att det ska finnas biosäkerhetskommitté men någon sådan finns inte på GU.

31 Referenser och användbara sidor •WHO Biorisk management: Laboratory biosecurity guidance (2006)WHO Biorisk management: Laboratory biosecurity guidance •WHO Laboratory biosafety manual (2004)WHO Laboratory biosafety manual •CWA Laboratory biorisk management standard (2008)CWA Laboratory biorisk management standard •EU-direktiv 2000/54/EC (2000) Skydd för arbetstagare mot risker vid exp. f biologiska agensEU-direktiv 2000/54/EC •www.gmo.nuwww.gmo.nu Gentekniklagstiftningen i Sverige med länkar till olika myndigheter.


Ladda ner ppt "Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01 Ingrid Bölin Avd f mikrobiologi och immunologi."

Liknande presentationer


Google-annonser