Svensk kapitalförsörjning

En presentation över ämnet: "Svensk kapitalförsörjning"— Presentationens avskrift:

1 Svensk kapitalförsörjning
- Mot ett effektivare innovations- och företagsstöd, av Roger Svensson

2 Svensk kapitalförsörjning
- Mot ett effektivare innovations- och företagsstöd? Fakta om rapporten: Författad av Roger Svensson, docent vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), på uppdrag av Entreprenörskapsforum Presenterades i april 2017 Fokus/huvudfrågeställningar: Går det att motivera att offentliga aktörer stöder entreprenörer och småföretag med finansiering eller andra instrument? Analysera de befintliga svenska offentliga stödsystemen för innovation i småföretag och utreda huruvida de är effektivt utformade Avgränsning: Fokus på investeringar som går till tidigare faser - innovationsstöd i form av ägarkapital och lån En stor del av det statliga FoU stödet utelämnas

3 Svensk kapitalförsörjning
Brist på privat kapital i Sverige? Olika undersökningar, bland annat Tillväxtverket 2011 och 2013, visar att extern finansiering i allmänhet inte utgör ett stort hinder för expansion för de flesta SMF Studier som har beräknat finansieringsgap på VC-kapital i tidiga skeden får kritik för att ha använt bristfälliga metoder: Bl a Tillväxtverkets Förhandsbedömning 2015 som utgår från toppåret 2007 Hänsyn tas ej till andra privata finansieringskällor som affärsänglar och institutionella placerare De fåtal privata aktörer som finns kvar i Sverige har valt att gå i senare skeden (tillväxt och expansion) och därmed minskat sina investeringar i tidiga faser Andelen av den totala investeringsvolymen som går till uppstart har minskat från 45 till tolv procent under perioden 70-85 procent av de statliga investeringarna de senaste åren har gått till tidig tillväxt och expansion Sådd och uppstart har således bara fått procent av de statliga investeringarna de senaste åren

4 Svensk kapitalförsörjning
Slutsatser och policyrekommendationer - Är tillväxten störst i antalet statliga stödprogram som tillkommit senaste decenniet? Volymerna på offentliga lån och venture kapital har ökat kraftigt och mer är på gång – risk för undanträngning av privat kapital Statligt lånekapital till SMF (Almi, Norrlandsfonden) har fördubblats senaste tio åren Staten har inte dragit ner på kapaciteten trots marknadsläget stabiliserats efter finanskrisen Efterfrågar utredning som påvisar det verkliga marknadsbehovet av statlig lånefinansiering till SMF Inget behov av statliga lånegarantier Almis och Norrlandsfondens krediter fungerar i praktiken som lånegarantier på marknaden 60-tal offentliga aktörer som ger ett 100-tal olika former av bidrag till Näringslivet i Sverige Överblicken över de offentliga bidragen och dess effekter är låg Målen med programmen är ofta vagt formulerade

5 Svensk kapitalförsörjning
Slutsatser och policyrekommendationer, forts. Avvecklingen av Inlandsinnovation och Fouriertransform välkomnas Investerat i alltför sena faser, med för stora belopp per portföljbolag och ibland inga krav på privat medfinansiering Branschmässiga och regionala restriktioner vilka sannolikt bidragit till ineffektiv fördelning av kapitalet ”rädda jobb i gamla företag snarare än att skapa jobb i nya företag” Statens fond-i-fond lösning (Saminvest) får beröm Den form av statliga investeringar som, enligt forskningen, haft bäst utveckling för portföljbolagen när det gäller exits och förmågan att locka till sig privat finansiering Dock bedöms de samhälleliga effekterna vara något större vid direktinvesterande statliga VC-bolag (jmf Almi Invest) Negativt att fonden ska investera relativt höga belopp per portföljbolag (5-50 mkr) gör att investeringarna kommer att hamna i senare faser där privat kapital redan existerar

6 Svensk kapitalförsörjning
Slutsatser och policyrekommendationer, forts. Tre nya EU-finansierade VC-fonder om totalt 2,5 Mdr i tidiga skeden Analysen av marknadsgapet som påvisar ett behov av Mkr årligen får kritik då regionalfonderna bara investerade i snitt 200 mkr per år Delar av de regionala fondernas kapital kommer att revolveras och öka kapitalutbudet ytterligare Almi Invests regionala fonder är enligt utredningen den statliga satsning som ligger mest rätt till i både inriktning och utformning, pga: Tidiga faser och maximalt investeringsbelopp om 10 mkr Krav på privat medfinansiering Relativt små investeringsbelopp och inga ägarandelar över 50% Almi Invest-upplägget får dock viss kritik: Finansieringen låst mellan regioner. Bättre om kapitalet kan investeras där efterfrågan är som störst, en nationell pool föreslås Icke-pari passu i såddfas anses inte optimalt, borde istället ställa högre krav på privat medfinansiering i sådd men med asymetrisk risk

7 Svensk kapitalförsörjning
Slutsatser och policyrekommendationer, forts. Kommentarer kring den Gröna fonden Positiv satsning med tanke på spillover-effekter i form av bättre miljö Storleken på fonden i undre gränsen för en effektiv förvaltning Negativt med höga investeringsbelopp per bolag (12-20 Mkr), men kan motiveras med högre osäkerhet och kapitaltunga investeringar inom miljöteknik Kommentarer kring Holdingfonden (Swedish Venture Initiative) Storleken på de privata fonderna i minsta laget för effektiv förvaltning Negativt med relativt stora investeringsbelopp per portföljbolag

8 Svensk kapitalförsörjning
Sammanfattning Idag finns fyra statliga VC-bolag som totalt förvaltar ca 10,2 Mdr kr Av dessa är 4,7 Mkr kr investerade (46 procent) Utredningen anser det svårt att tro att det råder brist på VC-finansiering med så stora kassor Oroväckande stor del av det statliga riskkapitalet som opererar i sena faser Utredningen anser att staten bör ta mer av ett systemperspektiv på sin kapitalförsörjning Stor risk för överlapp då flera aktörer kommer att investera i liknande projekt Utredningen föreslår istället en struktur med endast två offentliga VC-fonder i Sverige: En direktinvesterande fond för tidiga faser (sådd och uppstart), liknande Almi Invest En holdingfond som investerar i ett antal privat förvaltade fonder som fokuserar på lite senare faser (uppstart, tidig tillväxt och expansion). Inriktningen skulle kunna vara på sektorer med spillover-effekter såsom Clean Tech och Life science. Utredningen efterlyser förbättringar av marknadsklimatet eller införande av skatteincitament för privatpersoner

9 Svensk kapitalförsörjning
Generella kommentarer och reflektioner Rapporten belyser en aktuell och relevant frågeställning men bygger mycket av teorier och slutsatser på relativt gamla studier och rapporter Inga nya slutsatser, resonemanget bygger på det vi tidigare sett i samband med t ex Entreprenörskapsutredningen En väl teoretisk ansats med lite stöd i empirisk data Ny forskning med uppdaterad data på området välkomnas De venture kapital-projekt som Tillväxtverket förvaltar anses av utredningen vara de statliga insatser som ligger mest ”rätt” både i fas och inriktning, men med vissa förbehåll