Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kostnadseffektivitet får ta alltför stor plats i förhållande till patientnytta.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kostnadseffektivitet får ta alltför stor plats i förhållande till patientnytta."— Presentationens avskrift:

1 Kostnadseffektivitet får ta alltför stor plats i förhållande till patientnytta

2  Människovärdesprincipen (2§) alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. q Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2§) resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten.  Kostnadseffektivitetsprincipen (28 §, 3a§) Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. Denna princip är underordnad de båda andra etiska principerna Den etiska plattformen

3 Vad innebär det? En patient har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Den andra patienten har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder men ni bedömer dem som mer kostsamma. Vilken patient bör få hjälp i första hand? ____________________________________ _____________

4 Den ena patienten har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Den andra patienten har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. De förslag på åtgärder som finns är av moderat kostnad men bedöms ge en liten patientnytta. Vilken patient bör få hjälp i första hand?

5 Den ena patienten har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Den andra patienten har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. Det förslag på åtgärder som finns är av mycket hög kostnad men bedöms ge en stor patientnytta. Vilken patient bör få hjälp i första hand?

6

7 Vad är alternativet? Hepatit C-läkemedel – bot till hög kostnad Nyhet ökade utgifter för smittskydd i landstinget med 250 miljoner. De nya läkemedlen mot hepatit C är mycket effektiva och kan ge bot mot en livshotande sjukdom. Samtidigt är de så dyra att de hotar att slå undan andra behandlingar. Hanteringen sker nu med ett nationellt ordnat införande där det råder konsensus om att bara ge läkemedlen till de som är svårast leversjuka.

8 Eller ännu värre…. Mer resurser läggs på mindre hälsoproblem och/eller åtgärder som ger mindre patientnytta. Vad är mest etiskt?

9 Är instrumentet validerat?

10 Validitet avser att jag mäter det som är relevant i sammanhanget. Vid validering specificeras vad som är relevant. Relevant är att hänsyn tas till riksdagens riktlinjer och den etiska plattformen : - svårighetsgrad - patientnytta - kostnadseffektivitet - prioritering En kvalitativ bedömning – ej repeterbarhet och reproducerbarhet. Krävs dialog och långsiktighet! Beakta alternativet: Hur säkert tar jag då hänsyn till riksdagens riktlinjer? Är instrumentet validerat?

11 Vilken prioritet har självständighet? Inom flera proffessioner inom hälso- och sjukvård värderas patientens självständighet högt, och den individ som inte kan vara självständig anses ha stor ohälsa. Varken i HSL eller i riksdagens riktlinjer för prioritering nämns självständighet som ett mål för hälso- och sjukvårdsinsatser Individer med funktionsnedsättning kan i allra högsta grad uppleva hälsa trots att de aldrig kan fungera självständigt.

12 Mycket frågor och lite frustration över att materialet inte riktigt känns klart.

13 Hur skapa gemensam kunskap? samla in och sammanställa underlag

14 Skicka in eller spara? Lite rörigt om hur vi skulle göra med beslutsstöden som skulle in till HMC, skickas in(till vem?), sparas, journalföras. Lite förtydligande över hur ”vägen” för beslutsstödet är, vi skriver beslutstöd – skickar in (är det någon som sedan ska ”kontrollera” att beslutsstödet kommit in?) eller kan jag bara förskriva? Är det ”etiskt” att spara i journal nu när patienten själv kan läsa den på nätet?

15 Hur mycket ska vi skriva som insats? Kan vi skriva ”förskrivning” eftersom det begreppet ingår utprovning, uppföljning?

16 När skall man använda beslutsstödet ? Måste beslutsstödet göras vid förskrivning av större storlek av samma hjälpmedel, ej förändrat behov/ åtgärd? (Om man gjort beslutsstöd första gången?

17 Om närstående tycker olika än personen själv, ska vi ta någon hänsyn till det? Eller kommer det in i den professionella bedömningen?

18 Närståendes betydelse i bedömningen HSL 3 f § ”Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.” Lag om patientens ställning och rättigheter 6§ ”Om en patient som har uppnått myndighetsåldern på grund av mental störning eller psykisk utvecklingsstörning eller av någon annan orsak inte kan fatta beslut om vården eller behandlingen, skall hans lagliga företrädare, en nära anhörig eller någon annan närstående person höras före ett viktigt vårdbeslut i avsikt att utreda hurdan vård som bäst motsvarar patientens vilja. Om detta inte kan utredas, skall patienten vårdas på ett sätt som kan anses vara förenligt med hans bästa.”

19 19 Mycket stor/ mycket hög Stor/ Hög MåttligLiten/L åg Ingen/O känd 2a Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas 2b Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem 2c Framtida risk vid utebliven åtgärd 2d Problemets varaktighet om åtgärden inte utförs 2e Frekvens med vilken problemet uppstår 2fSammanvägd svårighetsgrad Svårighetsgrad före åtgärd Referens- ramar?

20 20 Mycket stor/ mycket hög Stor/ Hög MåttligLiten/L åg Ingen/O känd 2a Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas 2b Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem 2c Framtida risk vid utebliven åtgärd 2d Problemets varaktighet om åtgärden inte utförs 2e Frekvens med vilken problemet uppstår 2fSammanvägd svårighetsgrad Svårighetsgrad före åtgärd Framtida risk för personen..

21 21 Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög MåttligLiten/ Låg Ingen/ Okänd 3aÅtgärdens effekt på gruppnivå 3bÅtgärdens effekt på identifierade risker 3cÅtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner 3dÅtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer 3eÅtgärden kan utföras utan skaderisk 3fFörväntad varaktighet av effekt 3gFörväntad frekvens av effekt 3hSammanvägd förväntad effekt av åtgärd 3iSammanvägd förväntad patientnytta Effekt och patientnytta av åtgärd Kopplingen till 2 c? Personlig assistent?

22 Om beslutstödet säger nej men min bedömning säger ja – hur ska jag då agera?

23 Vi ser alltid till helheten. Svårt att göra ett beslutsstöd för varje specifikt problem.

24 Vi hamnar i en diskussion om VAD vi ska göra trots att det redan är bestämt. Utifrån det kommer vi inte vidare med HUR vi ska göra. VAD ? HUR

25 Vad kostar hjälpmedlen? Hur vet vi kostnaden? ska vi gissa? många gånger kanske det inte ens är klart exakt vilket hjälpmedel som är aktuellt, ex. när ett beslutstöd görs inför el-rullstol. Ska vi räkna på inköpspris även om personen får ett begagnat hjälpmedel? Är det ibland mer relevant att räkna med hyra under en viss period. Kostnad på hjälpmedel, går det att på något vis göra kostnaden mer tillgänglig för att slippa än mer administration?


Ladda ner ppt "Kostnadseffektivitet får ta alltför stor plats i förhållande till patientnytta."

Liknande presentationer


Google-annonser