Ekonomisk Geografi 15 Hp Klassisk och modern lokaliseringsteori HT 2009.

En presentation över ämnet: "Ekonomisk Geografi 15 Hp Klassisk och modern lokaliseringsteori HT 2009."— Presentationens avskrift:

1 Ekonomisk Geografi 15 Hp Klassisk och modern lokaliseringsteori HT 2009

2 Vad är lokaliseringsteori? Lokaliseringsteori är teorier och modeller som försöker förklara var vissa typer av verksamheter (typer av branscher, industrier) tenderar att lokalisera sig och varför (olika variabler som påverkar distans och förflyttningar). Från statiska till dynamiska teorier om lokalisering

3 Klassiska och moderna förklaringssätt –förändrad syn på lokalisering Tre klassiska (tyska) exempel: - Centralortsteorin (Christaller) - Mark- eller landanvändningsteori (von Thünen) - Industrilokaliseringsteori (Weber)

4 Centralortsteorin (Christaller) Centralortsteorins utgångs- punkt (frågeställningar): Varför finns det orter av olika storlek? Varför finns det få stora orter och många små? Varför är det långt mellan stora orter men kort mellan små?

5 Det enkla svaret… Olika varor/tjänster kräver olika stora marknadsområden …leder till att a) Varor/tjänster som kräver stora marknadsområden produceras bara på stora orter b) Varor/tjänster som inte kräver så stora marknadsområden produceras även på små orter

6 Men dessa svar leder till nya frågor: Varför är lönsam produktion av varor/tjänster beroende av en viss storlek på marknaden? Vad bestämmer hur stor marknad en viss vara/tjänst kräver? Hur ser kopplingen mellan marknadsområden och ortstruktur ut?

7 Centralortsteorins fundamentala antaganden Produktionen av varor och tjänster kräver vissa initiala investeringar (fixed cost) => Otillräcklig efterfrågan gör produktion olönsam Konsumenterna bor jämnt utspridda i rummet => Större marknadsområde = större efterfrågan Efterfrågan avståndskänslig, konsumenterna bär transportkostnaden => Konsumenter som bor långt bort efterfrågar mindre

8 Centralorsteorins nyckelbegrepp Centrala varor Varor av högre och lägre ordning Tröskelvärde Räckvidd

9 Konsumenten betalar pris plus transportkostnad Priskänslig efterfrågan gör att efterfrågad kvantitet sjunker med avstånd från produktionspunkten Räckvidd är den längsta sträcka en konsument är villig att åka för att köpa en specifik produkt/tjänst = Det avstånd för vilket efterfrågan sjunker till noll

10 Tröskelvärden Låga tröskelvärden, liten räckvidd = Low order goods Höga tröskelvärden, stor räckvidd = High order goods

11 Räckvidd och tröskelvärde Räckvidd Tröskelvärde

12 En bild av centralortssystemet

13 TypBefolkningsstorlek Storstäder223 000-1040 000 Regionala centra60 000-109 000 Primära centra25 000-60 000 Områdes centra11 000-25 000 Mindre centra4 000-11 000 Lokala centra1 000-4 000 Annan ort0-1 000

14 Centralortsteorin i sammanfattning Centralortsteorin förklarar ortsystemets struktur - Vad är det för skillnad mellan stora och små orter? - Vad kännetecknar enligt teorin små respektive stora orter? Vad beror dessa skillnader på? - Vissa varor/tjänster kräver ett stort marknadsområde för att ge lönsamhet… –Varor vars produktion kräver en stor initial investering –Varor där efterfrågan per ytenhet är mycket liten …för andra varot/tjänster räcker de med mindre marknadsområden –Varor vars produktion kräver en liten initial investering –Varor där efterfrågan per ytenhet är stor

15 Von Thünens markanvändningsmodell Teori om markanvändning (1826) Vilka skillnader finns det mellan verksamheter som ligger centralt resp. perifert? Ursprungligen: Olika inriktning på jordbruket (naturförutsättningar eller läge?) Nu: - Rumslig differentiering i städer - Globala lokaliseringsmönster (centrala och perifera verksamheter) 1783-1850

16 von Thünens huvudbudskap I centrum finns verksamheter som är beroende av närhet till marknaden. Dessa har en hög betalningsvilja för centrala lägen I periferin finns verksamheter som är mindre känsliga för ökande avstånd. Dessa har en lägre betalningsvilja för centrala lägen

17 Vad beror skillnaden på? Intensitet i markanvändning (d.v.s. avkastning per ytenhet) samt behov av närhet till marknaden (avståndskänslighet) Hur är modellen uppbyggd? - Fokus ligger på att härleda olika verksamheters betalningsvilja för centrala och perifera lägen

18 von Thünen-modellens antaganden Marknaden koncentrerad till en punkt Marknadspriserna för olika varor är exogent givna Producenten får marknadspriset minus transportkostnaden - Bruttointäkten minskar med ökande avstånd, producenterna (bönderna) står för transportkostnaden som är direkt proportionell mot transportavståndet - Varor med höga transportkostnader är mest känsliga för ökande avstånd d.v.s. lokaliseras nära - Varor med låga transportkostnader är mindre känsliga för ökande avstånd d.v.s. lokaliseras längre bort En isolerad stat Aktörerna är vinstmaximerande

19 Markanvändningsmodellens resultat Verksamheter med hög avkastning (i ton) per hektar lokaliseras nära marknaden

20 Hur koncentrerad är marknaden och hur stor är betalningsförmågan per ytenhet för olika verksamheter? Sushibar Caffelatte- försäljare Datorservice Advokatbyrå Golfbana Bryggeri Kylskåpsförsäljare Flygplats Julgranar Vodka Älgkött Börsmäklare Godisförsäljare Internetkonsult

21 Webers industrilokaliseringsteori Teori om industrilokalisering (produktion) (1909, översatt 1929) -Produktion i en punkt (=Christaller) -Marknad i en punkt (=Von Thünen) -Insatsvaror (råvaror) i en eller flera punkter (”heterogent rum”) Alfred Weber (1868-1958)

22 Webers tes Produktionen lokaliseras till den plats där transportkostnaderna blir lägst = Råvarukällan om materialindex för lokaliserad råvara är > 1 (t.ex. skogsindustrin) = Marknaden om materialindex för lokaliserad råvara är < 1, t ex om en stor del av den färdiga varans vikt utgörs av ubiquitous raw materials, jmf läskedrycker = Footloose om materialindex är exakt 1

23 Webers lokalisering: I vilken punkt kommer produktionen att ske?

24 Webers relevans Av mindre intresse idag Billiga bulktransporter har gjort råvarulokalisering ointressant i många fall, jmf utvecklingen av Japans stålindustri Ska Weber förvisas till soptippen? Det grundläggande felet ligger i definitionen av avståndskostnader Med ny definition av avståndskostnad kan Weber räddas Har man någon nytta av Weber? Ja, som en hjälp för systematisk lokaliseringsanalys: Vilka är de största kostnadsposterna? Hur påverkas dessa om man ändrar lokaliseringen?

25 Har man någon nytta av dessa modeller? NäringslivetOffentlig sektorChristaller Lokalisering av butiker m mLok. avskolor, vård m m OrtspolitikVon Thünen Lokalisering av kontor, lager, golfbanor, m mStadsplaner/trafikplanering Varuuppställning i butikerWeber Lokalisering av Inte direkt Tillverkningsindustri

26 Från klassisk till modern lokaliseringsteori Från… …produktions- och transportkostnad samt den lokala marknadens storlek Till… …innovationsförmåga i rumsligt förankrade system av företag Nyckelbegrepp Kunskap Lärande Innovation

27 Ny syn på konkurrenskraft och lokalisering Innovationsförmåga är viktigare än kostnadseffektivitet Innovationer är mer än high-tech (även ’low-tech’) Innovationer uppstår i samspel inom industriella system (kluster, nätverk…) Närhet är viktig i detta samspel Lokala kunskaper är viktigare än lokala råvaror

28 1990-talet: Renässans för Ekonomisk geografi ”About a year ago I […] realized that I spent my whole professional life as an international economist thinking and writing about economic geography, without being aware of it” (Paul Krugman, 1991 [Nobelpris i ekonomi 2008]) Michael E. Porter – poängterar den lokala omgivningens betydelse för företags konkurrens- och utvecklingskraft.

29 Renässans för klassiska ekonomisk- geografiska frågeställningar Hur påverkas företags konkurrenskraft av den plats/region där de är lokaliserade? Vilka egenskaper gör en plats/region ekonomiskt livskraftig? Varför agglomereras likartade/relaterade verksamheter till vissa platser/regioner? Hur uppstår och reproduceras regional specialisering?

30 Systemansatser Kluster Innovationssystem Utvecklingsblock Kompetensblock Nätverkteori Agglomerationsteori / urbanization economies

31 Klusterbegreppet kan delas in tre olika betydelser Industriellt system (funktionellt kluster) Geografisk agglomeration (territoriellt kluster) Närings- och regionalpolitiska projekt (“klusterinitiativ”, skapade kluster)…klusterpolitik – ett omstritt område…

32 Vad är ett kluster (enligt Porter)? ”Cluster are geographic concentrations of interconnected companies, specialized suppliers and service providers, firms in related industries, and associated institutions (e.g. universities, agencies, and trade associations) in particular fields that compete but also cooperate. Such clusters are a striking feature of virtually every economy, especially those of more economically advanced areas” (Porter, 2000).

33 Porters ’Diamantmodell’ Staten Slump

34 Aktörer i ett industriellt kluster

35 Hypoteser om den geografiska närhetens betydelse för klusterdynamik: Företagsinnovations-, lärande- och konkurrensförmåga stärks av: Lokala samarbeten Sofistikerad efterfrågan från lokala kunder Rivalitet mellan lokala företag Ökad rörlighet Lokala kunskapsflöden

36 Kluster- och systembegreppen har.. …bidragit till att utmana ett antal ”falska dikotomier” Små och stora företag Varu- och tjänsteproduktion Hög och låg teknologisk nivå Mogna och nya branscher Privat och offentlig verksamhet Marknad och hierarki (det vill säga vad som sker mellan respektive inom företag)

37 Klusterinspirerad näringspolitik: Fokuserar det näringsliv (och de kompetenser) som existerar Skapar arenor för samverkan Värnar rivalitet Agerar kompetent kund, reglerare och sättare av spelregler ”Förstorar” regioner Vidmakthåller omvandlingstryck Maximerar öppenhet för inflöde av företag, idéer, människor (attraktiv livsmiljö)

38 Kritik mot klusterbegreppet Både forskning och policy fokuserar på ”framgångssagor” Är kluster ett funktionellt eller geografiskt begrepp? → vilket får konsekvenser för forskning såväl som policyarbete Risk för inlåsningseffekter (lock-in)

39 Den sociala aspekten av lokala miljöer och kunskapsöverföring (lärande) Social embeddedness (Granovetter 1985) – ekonomiska verksamheter, handlingar och beteenden är förankrade i sociala nätverksrelationer. Tre grundantaganden: Ekonomiskt handlande är en form av socialt handlande (ej endast rationella och vinstmaximerande) Ekonomiskt handlande är socialt förankrat (ej endast individuella motiv, utan förankrade i sociala nätverksrelationer) Ekonomiska institutioner (formella som informella) är sociala konstruktioner

40 Traded interdependencies vs. Untraded interdependencies (Storper 1997) Traded interdependencies är t.ex. formella regelverk, lagar och formella köp-/sälj-avtal. Untraded interdependencies avser ”conventions, informal rules and habits that coordinate economic actors under conditions of uncertainty”. Det kan vara arbetsmarknader, institutioner och nationellt eller lokalt skapade seder och bruk, förståelser och värderingar...och dess betydelse för lokala miljöer/regioner är ”These assets are a central form of scarcity in contemporary capitalism, and hence a central form of geographical differentiation in what is done, [and] how it is done…”.

41 Codified and tacit knowledge Kodifierad kunskap = möjlig att skriva ned och lära ut (även på distans). T.ex. en teknisk manual. Tyst kunskap = omöjlig att sätta på pränt och svår (eller omöjlig) att lära ut över distans. T.ex. att cykla eller simma. Polanyi (1967) ”we can know more than we can tell” Transaktionskostnader (Scott 1983, 1988)

42 F2F-contacts F2F = Ansikte mot ansikte Överföring av kunskap sker lättast genom rumsligt nära och personlig interaktion mellan aktörer som redan delar grundläggande faktorer som gemensamt språk, koder, värderingar och normer.

43 Local buzz Buzz = ryktesspridning, skvaller etc Informationsinhämtning som sker mer eller mindre medvetet genom att vistas i en miljö med en viss typ av information/kunskap. Att vistas i en specifik lokal miljö kan ge upphov till informella och spontana möten, vilket i sin tur underlättar observation eller ’scanning’ av det som sker.

44 Communities of practice …processes of social learning …shared socio-cultural practices that emerge and evolve when people who have common goals interact as they strive towards those goals Denna teori motsäger till viss del idén om att en viss typ (tacit) av kunskap endast kan spridas i lokala miljöer med täta F2F-kontakter.

45 Varför är närhet betydelsefullt för kunskap, lärande och innovation? “Closeness is used here both in the literal sense, as allowing more frequent, effective, often unplanned interaction, and more broadly, to encompass common language, modes of communication, customs, conventions, and social norms. Such relationships are said to be particularly important in the case of innovations” (Gertler 1995).