Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Väder John Östh. Väder – varifrån får det sin kraft? Solen är motorn i vädersystemet. Vatten och vind rör sig som konsekvens av solens värme Andra viktiga.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Väder John Östh. Väder – varifrån får det sin kraft? Solen är motorn i vädersystemet. Vatten och vind rör sig som konsekvens av solens värme Andra viktiga."— Presentationens avskrift:

1 Väder John Östh

2 Väder – varifrån får det sin kraft? Solen är motorn i vädersystemet. Vatten och vind rör sig som konsekvens av solens värme Andra viktiga faktorer: –Olika platser får olika mängd solvärme –Olika platser kan behålla solvärmen olika bra –Det lokala vädret påverkar vädret i nästa led

3 Solen Ljusmängden på våra breddgrader varierar med årstiderna Ju flackare infallsvinkel desto mindre energi

4 Själva rörelsen Grundar sig i första hand på temperaturskillnader –Konvektiva rörelser Och i andra fall på konsekvenser av därav –Vindar, strömmar knuffar på eller drar till sig

5 Vad är konvektion?

6 Hur luftrörelserna uppkommer Ett grundbegrepp inom meteorologin är tryck. Ofta beskrivs tryck i hp (hektopascal). Normaltrycket är ungefär 1013 hp. Trycket beskriver ”vikten” ovanför våra huvuden. Denna vikt är ca 1kg vid havsytan. Om trycket är lågt (< 1013 hp) så är luftmängden ovanför oss mindre och omvänt vid högtryck Luftrörelserna är ett resultat av att naturen vill utjämna tryckskillnaderna. Ofta ses lågtryck som oväderstecken – detta är som regel sant eftersom omgivande väder sugs in till lågtrycket i en cirkelrörelse som ofta ger upphov till nederbörd. Alltså – om trycket lokalt är lägre än normalt så kommer omgivande luftmassor att strömma till Vatten rör sig på liknande sätt – med två viktiga undantag: –Kontinenter ligger i vägen –Vattnets salthalt inverkar

7 Men varför dessa tryckskillnader? Konvektiva krafter –När solen skiner på marken, bildas långvågigt ljus som studsar omkring och värmer luften. –Den varma luften stiger upp i atmosfären och bildar ett ”tomrum” (lågtryck) vid marken. –När luften (nu där uppe) kyls av adiabatiskt blir den tung och sjunker, då bildas ett högtryck vid marken.

8 Tryckregimer på jorden Vår planet kan delas in i olika lufttrycksregimer som ultimat är ett resultat av solens värme. 1.I tropiken regerar Hadleycellen 2.I polarregionerna regerar mäktiga högtryckssystem 3.Mellan dessa regimer finns en krigszon mellan hög- och lågtryck (Sverige)

9

10 Konvektiv nedebörd

11 Fronterna och Corioliskraften Detta lågtryck över Island flyttar sig motsols på jorden men snurrar medsols. Varför?

12 Hur bildas moln? Moln bildas av vatten som samlas kring mycket små partiklar (”smuts”) i luften –Därför bildas mer moln i förorenade områden! All luft innehåller vattenmolekyler Varm luft kan hålla mer fukt än kall luft. När luften inte längre kan hålla fukten, bildas nederbörd (då detta sker är det 100% luftfuktighet). Ofta sker detta uppe i molnen

13 Regn när luften stiger När luft stiger avkyls den adiabatiskt –Förenklat kan man säga att det följer en fysikalisk regel med ett naturligt förhållande mellan tryck, volym och temperatur. –Föreställ dig en luften som en disktrasa, ju kallare den blir desto mindre blir den (urkramad) –Först bidas moln av det ”utträngda” vattnet (eller dimma) men om vattenmängden blir stor, krockar dropparna med varandra, blir tunga och faller –Uppe bland molnen är vattnet oftast iskristaller (även i tropikerna)

14 Nederbörd från olika håll Nederbörd kan bildas på olika sätt: –Konvektivt, luft värms, stiger, kyls av, förlorar funkt, nederbörd –Orografiskt regn, luft tvingas över fysiskt hinder (ex berg) eller över tyngre luftmassa VarmfrontKallfront

15 Varmfront och kallfront Varmfronten –Framför/vid varmfronten bildas stratusmoln Kallfront –När kallfronten kommer blir det ofta korta häftiga skurar Dessa variationer hör ihop med tyngden på luften – förstår du hur det hänger ihop?

16 Att beskriva väder Dagens väder

17 Källa SMHI

18

19

20 Att beskriva väder Meteorologerna använder sig av en åttagradig skala för att beskriva vädret – kan du och skolbarnen beskriva dagens väder?

21 Olika typer av moln Molnen delas in i fyra olika grupper A.Höga moln (Cirrus) B.Mellanhöga moln (altostratus) C.Låga moln (Stratus) D.Vertikala moln (cumulus) Molnnamnen bygger på grupptillhörighet samt olika tillägg för att beskriva molnegenskaper ex, Nimbus

22 Cirrusmoln

23 Altostratus

24 Stratus

25 Cumulus

26 Vad är det här?

27

28 Nederbörd Regn, snö och hagel –Nästan all nederbörd börjar som is i molnen –På vägen ner värms nederbörden och smälter –Hagel bildas då kraftiga vertikala rörelser tvingar en luftmassa upp och ner, vilket bygger flera islager på en kärna av is. Denna iskärna kan bli så stor att den inte hinner tina då den slutligen når marken

29 Annat väder Åska –Elektriska laddningar skapas då molnmassor gnids mot varandra, Åska sker i konvektiva nederbördsmiljöer – därför är de vanligast i tropikerna och på sommarn i Sverige. De flesta blixtarna sker mellan moln! Regnbåge –Ljuset bryts (som prisma) genom de vattendroppar som finns i luften efter/under regn

30 Annat väder Norrsken –Sker i Jonosfären (mellan mesosfären och termosfären), partiklar från solvinden som fångas in av jordens magnetfält

31 Annat väder Blå himmel och rosa solnedgång, är resultat av ljusets brytning genom olika tjocklek med luft. Blått = kort sträcka, rosa = lång)

32 Årstiderna Höst och vår är det när dygnsmedeltemperaturen ligger mellan 0-10 grader Vinter är det när dygnsmedeltemperaturen ligger under 0 grader Sommar är det när dygnsmedeltemperaturen ligger över 10 grader På vintern betyder högtryck kallt väder, på sommarn varmt

33 Årstiderna i världen Motsatsförhållande gäller på de olika jordhalvorna I tropikerna finns inga årstider, men regn- eller torrperioder I polarregionerna finns nästan bara vinter och sommar

34 Hösten

35 Det lokala vädret Sjöbris/landbris Väster om berg? Nära hav eller mitt i landet Lä eller blåsigt Höjd över havet I staden eller på landet Vid en park eller en parkeringsplats Ljust eller mörkt

36 Jordens klimat Tropiska klimatzonen (över 18 grader) Subtropiska klimatzonen (alltid över 6 grader) Tempererade klimatzonen Arktiska klimatzonen (understiger 10 grader) –(alla temperaturer anger månatligt medel)

37

38 Klimat och växtlighet Polar Tundra Taiga Stepp Savann Regnskog Monsun Öken

39

40

41

42 Havsströmmarna

43 Atmosfärens olika lager Troposfären ( km). Troposfären når i medeltal 11 km över jordytan, 7 km vid polerna och 17 km vid ekvatorn och innehåller omkring 80% av atmosfärens gaser. Temperaturen minskar med höjden. I troposfären blandas luften livligt vertikalt på grund av att varm luft stiger uppåt där temperaturen är lägre, däremot blandas luften mycket lite mellan norra och södra halvklotet. Blandningen mellan troposfären och stratosfären är också liten. Allt väder äger rum i troposfären. Stratosfären ( km). Temperaturen ökar med höjden. Detta beror på att ozonlagret i övre delen av stratosfären absorberar ultraviolett ljus. Luften blandas mycket mindre vertikalt i stratosfären eftersom det inte finns någon stigande varmluft. Mesosfären ( km). Temperaturen minskar med höjden; detta är den kallaste delen av atmosfären. Termosfären ( km). Temperaturen ökar med höjden på grund av solens joniserande strålning.

44 Atmosfärens olika delar –Notera temperatur


Ladda ner ppt "Väder John Östh. Väder – varifrån får det sin kraft? Solen är motorn i vädersystemet. Vatten och vind rör sig som konsekvens av solens värme Andra viktiga."

Liknande presentationer


Google-annonser