Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar."— Presentationens avskrift:

1 Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013). Områden som redovisas är: demografisk utveckling, levnadsförhållanden, levnadsvanor, befolkningens hälsa, invånarnas syn på sjukvården, vårdkonsumtion och kostnader. Mål: En effektiv styrning av hälso- och sjukvården förutsätter beskrivningar och analyser av förhållanden som påverkar befolkningens behov av hälso- och sjukvård idag och i framtiden. Innehållet kan utgöra underlag för strategier och åtgärder inom särskilda områden och i synnerhet kopplas till inriktning, prioritering och beställning av vård. Vem: Rapportens målgrupp är i främsta hand politiker och tjänstemän inom Norrbottens läns landsting. Fullmäktigeutbildning 26 februari

2 Demografi Länet har vänt en nedåtgående befolkningstrend till en försiktigt positiv. Effekt av positivt utrikes inflyttningsnetto (förhöjd inrikes inflyttning och immigration). Källa: SCB

3 Demografi Beräknad befolkningsökning år 2013 ( invånare) – 2035 ( invånare) - 5 av 14 kommuner (Luleå, Piteå, Kiruna, Gällivare och Boden) förväntas ha en positiv befolkningsutveckling Övriga kommuner förväntas ha negativ befolkningsutveckling. - 2 av 14 kommuner förväntas ha ett positivt födelsenetto (Luleå och Kiruna). - Alla kommuner är beroende av immigrerade för en positiv befolkningsutveckling. - Lägre andel utlandsfödda än i riket. Fullmäktigeutbildning 26 februari

4 Demografi Länet har en högre andel äldre (22,4 procent över 65 år) än rikets genomsnitt (19,4 procent). Stora inom länsskillnader i andelen äldre – de demografiska skillnaderna är inte jämt fördelade mellan kommunerna och förväntas skiktas i än högre utsträckning i framtiden. - År 2013 – 13 procentenheters spridning mellan den kommun som har högst och lägst andel över 65 år (Luleå 19 procent, Överkalix och Pajala 32 procent) - År 2035 – 23 procentenheters spridning mellan den kommun som har högst och lägst andel över 65 år. (Kiruna 21 procent, Överkalix 44 procent) Prognosen visar på en åldersutmaning för kommunerna i Tornedalen, där nästan 20 procent av inflyttningen består av äldre människor - förväntas leda till högre behov av vård och omsorg. Fullmäktigeutbildning 26 februari

5 Levnadsförhållanden Färre låg- och högutbildade än i riket Högre andel förvärvsarbetande än i riket Medelinkomster i paritet med riket - ökad inkomstspridning – internationella näringar Lägre andel med låga inkomster än i riket Fördelning av upplevelser av tillit, socialt deltagande och socialt stöd – sämre resultat för östra Norrbotten Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar med låga inkomster har ökat En hög andel barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll

6 Levnadsförhållanden – En hög andel barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll (Källa: Folkhälsomyndigheten) KommunAntal barn 0-17 år Andel (%) barn med utländsk bakgrund Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund 2505 Arvidsjaur111912,645,46,911,738, Arjeplog48015,421,66,48,815, Jokkmokk77415,8329,212,822, Överkalix49321,342,94,412,638, Kalix295114,625,16,89,518, Övertorneå78844,324,46,414, Pajala105827,214,246,810, Gällivare ,74,46,514, Älvsbyn152415,440,66,511,734, Luleå ,625,24,58,220, Piteå78249,217,24,25, Boden503015,233,13,98,429, Haparanda181653,518,911,315,47, Kiruna446914,914,856,49,8 Fullmäktigeutbildning 26 februari

7 Levnadsvanor Rökning – minskar både i länet och riket Alkoholkonsumtion - som i riket Motionsvanor – ngt sämre än i riket Kostvanor – påtaglig riskfaktor för sjukdomsbörda i länet Haparanda – levnadsvanor, levnadsförhållanden eller hälsa - gränskommun som utmärker sig både ur ett läns- och ett riksperspektiv Fullmäktigeutbildning 26 februari

8 Befolkningens syn på sjukvården Trendspaning – NLL nord minst nöjd med tillgången till sjukvård Förtroende för hälso- och sjukvården – som i riket Lika villkor för hela befolkningen – något lägre än riket Norrbottningarna är alltmer positiva till hälsofrämjande insatser Färre klagomål till patientnämnden Fullmäktigeutbildning 26 februari

9 Befolkningens hälsa Stora variationer i medellivslängd för män i länet Ohälsotalet – högre än i riket Stora skillnader i andel sjuk- och aktivitetsersatta i länet Självskattade hälsan förbättrad, men sämre än rikets Långvarigt sjuka med nedsatt arbetsförmåga – fler än i riket Fler med övervikt- varannan man och var tredje kvinna Fullmäktigeutbildning 26 februari

10 Befolkningens hälsa Förekomst av och dödlighet i folksjukdomar: Hög incidens hjärtinfarkter Högre hjärtkärldödlighet jämfört med riket Högre dödlighet bland män i ålder år jmf med riket Låg incidens av cancer – men cancerdödlighet jämförbar med riksnivån Fler operationer av höfter och lår jämfört med riket Sammanfattande sjuklighet/sämre hälsa koncentrerad till östra Norrbotten: Övertorneå, Överkalix, Pajala och Haparanda. Kiruna, Luleå och Jokkmokk har genomgående en lägre sjuklighet/bättre hälsa än övriga länsdelar. De två procent sjukaste delarna av befolkningen, baserat på vårdtyngd de senaste 18 månaderna finns i: Haparanda, Övertorneå, Pajala, Jokkmokk Fullmäktigeutbildning 26 februari

11 Kostnader och konsumtion av hälso- och sjukvård Kostnaden för hälso- och sjukvård per invånare - högst i riket Läkemedelskostnader per invånare - högst i riket Öppenvård – färre besök per invånare jämfört med riksgenomsnittet – med några undantag Små skillnader i konsumtion av öppenvård mellan länets kommuner Slutenvård - fler vårdtillfällen per invånare jämfört med riksgenomsnittet Både antalet vårdtillfällen och öppenvårdsbesök ökar markant inom psykiatrin Ojämn vårdkonsumtion av slutenvård mellan länets kommuner Fullmäktigeutbildning 26 februari

12 Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Rapporten indikerar inom vilka områden som det finns behov (vilka kan vara tillgodosedda, delvis tillgodosedda respektive inte tillgodosedda) av hälso- och sjukvård, liksom hur länets demografiska bild förväntas påverka behovsbilden ur ett geografiskt perspektiv framgent. Demografi Stora inom läns skillnader i andelen äldre – de demografiska skillnaderna är inte jämt fördelade mellan kommunerna och förväntas skiktas i än högre utsträckning i framtiden. Detsamma gäller inkomster, och utveckling av olika lokala arbetsmarknader. Sjuklighet/hälsa/dödlighet Sammanfattande sjuklighet/sämre hälsa koncentrerad till östra Norrbotten: Övertorneå, Överkalix, Pajala och Haparanda. Kiruna, Luleå och Jokkmokk har genomgående en lägre sjuklighet/bättre hälsa än övriga länsdelar. De två procent sjukaste delarna av befolkningen, baserat på vårdtyngd de senaste 18 månaderna finns i: Haparanda, Övertorneå, Pajala, Jokkmokk Fullmäktigeutbildning 26 februari

13 Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Norrbotten utmärker sig i ett riksperspektiv med avseende på en högre hjärtkärldödlighet - accentuerad i östra Norrbotten: Män i Pajala, Haparanda, Övertorneå, Överkalix, samt Arvidsjaur avviker negativt från resten av länet. Norrbotten utmärker sig i ett riksperspektiv med högsta incidens hjärtinfarkt: Pajala, Överkalix, (Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Arvidsjaur, Arjeplog). När det gäller dödlighet i åldersgruppen år, utmärker sig män i Gällivare, Överkalix, Pajala och Haparanda med avsevärt högre dödlighet jämfört med män i riket. Hög andel sjuk- och aktivitetsersatta och högt antal ohälsodagar: Kvinnor i Piteå/Älvsbyn (SA och ohälsodagar) och befolkningen i Haparanda (SA). Haparanda utmärker sig negativt ur folkhälsosynpunkt, har högst antal lågutbildade i länet, lägst antal förvärvsarbetande, lägsta inkomster och högst andel låginkomsttagare, samt en hög andel med riskfyllda levandsvanor. Resultaten är i enlighet med tidigare undersökningar och understryker gränskommuners särskilda förhållanden. Det är angeläget att framhålla att Haparanda inte bara utmärker sig i en norrbottnisk kontext utan i ett riksperspektiv, t.ex. har kommunen den näst högsta andelen utrikesfödda i befolkningen, tillhör kommunerna med lägst inkomster och har den näst lägsta förväntade medellivslängden bland pojkar.

14 Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Levnadsvanor och levnadsförhållanden Kostvanor – påtaglig riskfaktor för sjukdomsbörda ibland män i de norra och östra delarna av länet. (44 procent av männen i länet har för lågt intag av frukt och grönt, att jämföra med 34 procent i riket. 22 procent kvinnor att jämföra med 17 procent i riket.) Fler med övervikt i länet än i riket, varannan man och var tredje kvinna. Mer uttalat i mindre orter. Levnadsförhållanden/socioekonomiska förutsättningar är sämre i de östra delarna av länet (förhållanden som på aggregerad nivå har ett klart samband med hälsa/sjuklighet/dödlighet). En hög andel barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll (23,4 procent jämfört med 5 procent). Mest uttalat i Övertorneå, Överkalix, Älvsbyn, Boden, Arvidsjaur. Fullmäktigeutbildning 26 februari

15 Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Vårdkonsumtion Små skillnader i konsumtion av öppenvård i länet. Besöksfrekvens invånare Övertorneå 5,8 ggr/år, invånare Pajala och Luleå 4,8 ggr per år. De små skillnaderna vad gäller antal besök per invånare i öppenvård totalt, kan ge uttryck för att länsinvånarna överlag har en god tillgång till öppenvård i länet. Glesbygdskommuner har lägre besöksfrekvens inom psykiatri och högre i primärvård, i större orter är förhållandet det omvända. Tendensen är densamma för somatik. Ojämn konsumtion av slutenvård mellan länets kommuner. Små kommuner konsumerar totalt mer slutenvård än stora, vilket främst förklaras av ålder. Psykiatrivård konsumeras mer i större kommuner med yngre befolkning, primärvård i mindre kommuner med äldre befolkning. Somatik konsumeras normalfördelat, dvs. ingen enskild grupp på kommunnivå. Skillnader i vårdkonsumtion inom somatik (från vårdtillfällen per 1000 invånare) är sannolikt en effekt av t.ex. vårdutbud på olika orter, vårdprocesser, vårdens organisering, uppdragsfördelning för läns- respektive närsjukvård. Fullmäktigeutbildning 26 februari

16 Sammanfattning: Befolkningens behov av hälso- och sjukvård Syn på vården Norrbottningarna alltmer positiva till preventiva insatser. Det förebyggande arbetet med fokus på levnadsvanor (kan utjämna en del av kostnader för vården) samt minska hälsoskillnader. Boende i norra delarna av länet är väsentligt mindre nöjda med tillgången till hälso- och sjukvård än övriga länsinvånare. Fullmäktigeutbildning 26 februari


Ladda ner ppt "Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar."

Liknande presentationer


Google-annonser