Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Carina Örgård Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Psykisk traumatisering hos barn i familjehem vanligt -men missas.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Carina Örgård Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Psykisk traumatisering hos barn i familjehem vanligt -men missas."— Presentationens avskrift:

1 1 Carina Örgård Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Psykisk traumatisering hos barn i familjehem vanligt -men missas ofta

2 2 Barn som placerats utanför hemmet Barn placerade i familjehem har sämre fysisk och psykisk hälsa än barn som inte placerats De får kortare utbildning. Bland långvarigt placerade pojkar nådde endast hälften gymnasiebehörighet. Genomsnittet för andra ungdomar är omkring 90 procent De har högre användning av psykofarmaka Vanligt med psykiatrisk diagnos: Upp till var tredje familjehemsplacerad ungdom mellan 13 och 21 år har en psykiatrisk diagnos Vanligast var adhd och därefter ångest och depression Uppgift: Socialstyrelsen feb 2016

3 3 PTSD nämns inte?! Det finns studier som visar att ca 7% av en befolkning i ett land som Sverige någon gång under livet uppfyller kriterier för PTSD (som är kroniskt tillstånd om den inte behandlas) Hos familjehemsplacerade barn vet vi att frekvensen är mycket högre Det finns inga register över frekvensen av denna diagnos men det är känt att de flesta missas och får andra diagnoser istället

4 4 Vad är ett trauma? ” En extremt påfrestande händelse innehållande hot, våld, skräck, som varken kan undflys eller bekämpas av den drabbade och som kan orsaka skada.” (van der Kolk)

5 5 Enstaka trauma…. Enstaka olyckshändelser, katastrofer, sjukdomar, oförberedda svåra separationer… Kan ge upphov till traumareaktioner och symtom Signalerna klingar av i de flesta fall Socialt stöd och stabilitet viktigaste åtgärd

6 6 Komplex trauma… …när barnet vid upprepade tillfällen blir exponerad för traumatisk stress och barnet själv blir lämnad till att reglera rädslan själv då att omsorgsmiljön brister. (Dag Nordanger, 2014)

7 7 Fight, flight, freeze Ändamål: Hålla mig levande Hypervaksamhet Uppmärksamhetsfokus: HOT (inre/yttre) Informationsinhämtningen förvrängs till ”cues” som överrepresenterar fokus på överlevnad (Kevin Creeden Keeping the brain in mind)

8 8 PTSD, Posttraumatiskt stressyndrom Händelsen återupplevs gång på gång Ständigt undvikande av sådant som påminner om traumat Ihållande symtom på överspändhet (överdriven vaksamhet) Förändring i tanke och sinnesstämning ”Jag är rädd.. jag drömmer mardrömmar om män som vill mig illa.”

9 9 Att leva med våld i familjen kan ge PTSD 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit slagen av den andre (Annerbäck et al, 2010). 5 % av svenska barn uppger att det hänt ofta (SOU 2001:72). De flesta barn är med när det förekommer våld mellan de vuxna i familjen (Almqvist & Broberg, 2004). > 63 % av barnen i familjer där det förekommer våld mot en förälder utsätts för direkt misshandel (Almqvist & Broberg, 2004, Broberg et al, 2011)

10 10 Därför måste vi fråga om våld! Den våldförövande föräldern förnekar och döljer (Hydén, 2002) Framkommer att 30% av barn som är aktuella på BUP har upplevt våld i familjen men om frågan inte ställs identifieras bara 6% (Hultmann, 2009) Barn berättar ytterst sällen före tonåren om våld i hemmet (avsaknad av begrepp, rädsla, bristande tillit) (Georgsson m. fl., 2011) Personal i socialtjänst och hälso- och sjukvård är obenägna att fråga om våld (Broberg m. fl., 2011)

11 11 Vem som drabbas av PTSD efter skrämmande händelse beror på: Personlighet, ålder, utvecklingsnivå Grad av exponering Tolkning av egen roll Föräldrars stöd och reaktioner- före, under och efter Socialt stöd – före, under och efter

12 12 Typiska symptom Skolbarn Nedstämdhet, minskad lust, minskat intresse, håglöshet Ökad aggressivitet, trots Rädslor och fobier Regressivt beteende Koncentrationssvårigheter Kamratsvårigheter Sömnstörningar/mardrömmar Matproblem Psykosomatiska problem Påträngande minnesbilder, ”Som en film i huvudet” Tonåringar Depression Likgiltighet, ointresse för aktiviteter, apati, känsla av främlingskap Pessimism, hopplöshet Skuldkänslor, självkritik och självömkan Självdestruktivt beteende, sexuell promiskuitet, missbruk Självmordstankar och självmordsförsök Irritabilitet och aggressivitet. Hämnd- och hatkänslor. Konstanta konflikter Insomningssvårigheter Somatisering och nedsatt fysisk hälsa Rymningar och kriminella handlingar

13 13 Kaptenen - Neocortex - Förnuftig, reflekterande, konsekvenstänkande Maskinisten - Paleocortex - Förmedlar energi från eldaren genom aktivering av känslor och anknytningsmönster Eldaren - Hjärnstammen - Energi i form av stresshormoner då det behövs Den tredelade hjärnan

14 14 Toleransfönstret Hyperaktivering Hypoaktivering Toleransfönstret Område av optimal aktivering (Efter D. Siegel, 1999) Aktivering

15 15 Vilka insatser behövs? Stödjande vardagsmiljöer Bas resurser Specialist resurser

16 16 Vilka insatser behövs? Stödjande vardagsmiljöer Bas resurser Specialist resurser

17 17 Traumamedveten omsorg (TMO) Traumaförståelse Trygghet Relation Reglering (Howard Bath)

18 18 Hur skapas traumamedveten omsorg i praktiken? Skapa förståelse för vad ligger bakom beteendet Toleransfönstret Söka efter och förstå ”triggers” Samreglera ”Time in” Vara en bra omsorgsperson

19 19 Exempel Anne En tjej i klassen kritiserar Annes utseende. (Trigger 1) Hon blir ursinnig och angriper den andre och vuxna i skolan får ingripa. Familjehemsmamman hämtar henne, hon säger i bilen att ”vi får snacka om det här lite senare”. (Trigger 2) Hemma, går Anne upp på sitt rum. Familjehemsmamman kommer efter en stund och frågar om hon har gjort sina läxor. Anne är upprörd och plötsligt reser hon sig upp och säger ”Du tror inte på mig, du vill bli av med mig, du vill att jag ska flytta, du hatar mig!” Familjehemsmamman säger strängt ”sätt dig ner, lugna dig”. (Trigger 3) Då attackerar Anne familjehemsmamman med en vas. Familjehemsmamman lägger ner Anne för att hon ska lugna sig. (Trigger 4) När hon släpper taget ger sig Anne på henne igen och kastar vasen mot henne. Familjehemsmamman lämnar rummet. Anne har upplevt svåra psykiska o fysiska kränkningar som ännu påverkar hennes mående. När hon nu blir triggad hamnade utanför sitt toleransfönster. Hon kunde inte längre kontrollera sig och handla medvetet. Anne vet, när hon är i sitt toleransfönster, att familjehemsföräldrarna är snälla och vill henne väl, men när temperaturen stiger i ”maskinrummet” förlorar ”kaptenen” kontrollen. Utmaningen är att hålla ”kaptenen kvar vid rodret”. Vad göra? Ge konsekvenser, men inte i form av straff utan i form av återupprättelse av värdighet (ej skam, skuld) Ex. ”Jag är ledsen för att jag inte förstod hur förtvivlad du var igår. Jag förstår att det som hände i skolan måste ha varit förfärligt för dig. Jag ska hjälpa dig att reda ut det…först hjälps vi åt att städa ditt rum” Förstå samband mellan beteende, känsla och kränkande traumatiska erfarenheter. Ju större förståelse, ju bättre förutsättningar att omsorgspersonen kan kontrollera sig själv För att reglera ner känsla behöver omsorgspersonen förmedla att barnets obehag, ledsenhet och upplevelse av att ha blivit kränkt är rimlig. Familjehemsmamman kan samreglera när hon hämtar Anne vid skolan genom att ex säga: ”Nu ser jag att du är väldigt upprörd Anne, berätta vad som har hänt”

20 20 Vilka insatser behövs? Stödjande vardagsmiljöer Bas resurser Specialist resurser

21 21 Vilka barn behöver behandling? Utvecklat egen problematik, funktionssänkning och lidande till följd av traumatiska påfrestningar När föräldrarnas förmåga sviktar När anknytningen skadats, brutits Barn placerade i jour- och familjehem (Anna Norlén, Erica stiftelsen 2014)

22 22 TF-KBT, CPP & EMDR Några evidensbaserade behandlingsmetoder finns men det finns få utbildade terapeuter och få som använder metoderna Trauma-fokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-CBT),(Cohen m. fl., 2006) Child - Parent Psychotherapy (Lieberman, Ippen & Van Horn, 2006) Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) (Shapiro, 2011)

23 23 Traumafokuserad behandling Bedömning av skydd och stabilitet situation, system och individ Stabilisering (nutidsfokus) psykoedukation om reaktioner, symtom och hur hantera dessa Traumabearbetning (dåtidsfokus) exponering rekonstruktion: berätta om, visa, leka… Skapa ett narrativ Konsolidering (framtidsfokus) Framtidsperspektiv, hopp, stärka nyutvecklade strukturer

24 24 Rädda Barnen verkar för spridning av traumakunskap Föreläser om trauma Ansvarar för TF-KBT nätverk Arrangerar i utbildningar för TF-KBT & TMO IOP med Göteborgs Stad Har kontakt med grundarna till TF-KBT, CPP & TMO

25 25 Film om hur trauma påverkar oss

26 26 Carina Örgård Tack!


Ladda ner ppt "1 Carina Örgård Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Psykisk traumatisering hos barn i familjehem vanligt -men missas."

Liknande presentationer


Google-annonser