Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

MODERN PERSISK PROSA ادبیات داستانی در ایران Forogh Hashabeiky Uppsala Universitet Vt. 2010.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "MODERN PERSISK PROSA ادبیات داستانی در ایران Forogh Hashabeiky Uppsala Universitet Vt. 2010."— Presentationens avskrift:

1 MODERN PERSISK PROSA ادبیات داستانی در ایران Forogh Hashabeiky Uppsala Universitet Vt. 2010

2 Historisk bakgrund 1.Inför den konstitutionella Revolutionen ( ) ; Första världskriget Reza Shah Mohammad Reza Shah Mohammad Reza Shah efter 1953 kuppen Snabb modernisering; Siāhkal Efter Revolutionen

3 Några termer Fiction ادبیات داستانی - Roman رمان - Novell داستان کوتاه

4 Faktorer som bidrog till uppkomsten av modern persisk prosa: romaner och noveller Mötet med den västerländska kulturen Modernisering; Qajar dynastin 1800-talet Dar al-Fonun, Amir Kabir (1851) Naser al-Din Shah ( ) Studenter utomlands Boktryckarkonsten: boktryckarkonsten introducerades i Iran på 1800-talet (Prins Abbas Mirza 1811) Översättning av europeisk litteratur till persiska Alexander Dumas Tre Musketörerna och Greven av Monte Christo som översattes av Taher Mirzā. Journalistiken

5 Kāghaz-e Axbār (Nyhetsbladet): Den allra första persiska tidningen som bestod av ett enda blad och publicerades på 1800-talet under Mohammad shah Qajar och på Mirzā Sāleh Shirazis initiativ (1837) Vaqāye‛-e ettefāqiye: Andra persiska tidningen; under Nāser al-din shāh och på Amir Kabirs initiativ Men det var först efter den konstitutionella revolution som journalistiken blomstrade i Iran. Innan dess publicerades persiska tidskrifter utomlands och i städer som Istanbul och Calcutta, dit många iranska intellektuella hade flytt undan den grova despotismen. Habl al-Matin (Det hållbara repet): Den mest kända persiska tidskriften som publicerades i Calcutta. Den grundades av Mo’yyed al-Islam och Mohammad Javad Shirazi. Habl al-Matin var en veckotidning och publicerades i 40 år. Akhtar (Stjärnan): Den mest kända persiska tidskriften som publicerades i Istanbul var Akhtar, grundades av Mohammad Taher Tabrizi. Qānun (Lagen): Publicerades i London på Mirzā Malkom Khāns initiativ; andra hälften av 1800-talet.

6 1. Den konstitutionella revolutionen Nyckelord: lag, ordning, rationalitet, vetenskap, reformvänlig Islam Andra hälften av 1800-talet; Naser al-Din Shah Qajar ( ) den ekonomiska krisen var på sin höjd. De fattiga blev bara fattigare och en ny klass, dvs. den borgerliga klassen dök upp på den politiska arenan. Denna borgerliga klass hade en hat-kärlek relation till den västerländska influensen i Iran. Importen av västerländska varor försvagade denna klass ekonomiskt, samtidigt som den västerländska kulturen kunde medföra en bris av demokrati. Den konstitutionella rörelsen började i december Den 11 december straffade ’alā al-Doule, Teherans guvernör, 17 av Teherans respekterade affärsmän med piskrapp för att de hade höjt priset på socker. Detta upprörde religiösa ledare. De stora ayatollorna, med Ayatollah Tabātabāyi och Ayatollah Behbahāni i spetsen, tog sin tillflykt till den helgedomen Shah ’Abd al-’Azim och organiserade en sittande strejk. Det var denna strejk som slutligen ledde till den konstitutionella rörelsens seger. Denna periods litteratur skapades av de intellektuella som strävade efter oberoende från västmakter samtidigt som de längtade efter den västerländska demokratin.

7 Den konstitutionella revolutionens prosa Den didaktiska romanen Ketāb-e Ahmad (Ahmads bok) av Tālebof Tabrizi. Den självbiografiska romanen Hāji bābā esfahān (Haji baba från esfehan) av James Morier, Översatt av Habib Esfahāni. Reseskildringen Siāhat-nāme-ye Ebrāhim Beig (Ebrāhim beigs reseskildring) av Zein al-’Ābedin Marāghei. Den korta romanen Hekāyat-e Yusef Shāh yā setāregān-e farib- xorde( brättelse om King Yusef och de vilseledda Stjärnorna) av Mirzā Fath‛ali Ākhundzāde Och romanen Johudkoshān (judeslakteri) som år 2004 publicerades i Stockholm av en okänd författare och redigerad av Hāmun Vahuman.

8 Zein al-‛Ābedin Marāghe-i ( ) Siāhatnāme-ye Ebrāhim beig yā balā-ye ta‛assob-e u ‘Ebrāhim beig’s Travelogue’ ( ) 3 volymer Zein al-Abedin Maraghe-i föddes i Marāghe och dog i Istanbul. Efter avslutad skola, flyttade han till Kaukasus och sedan till Istanbul, där han stannade till slutet av sitt liv. Han skrev för den persiska tidskrifter Akhtar, Shams och Habl al-Matin.

9 Siāhatnāme-ye Ebrāhim beig yā balā-ye ta‛assob-e u ( ) Siāhatnāme-ye Ebrāhim beig yā balā-ye ta‛assob-e u är i tre volymer. Den första volymen är skriven 1895, den andra volymen 1905 och den tredje volymen Den första volymen, som publicerades under de sista åren av Nāser al-Din Shāh Qājārs styre, intar en särskild plats. Ebrāhim Beig är en ung liberal, muslim och nationalist. Han är son till en Āzerbāijāni köpman, bosatt i Egypten sedan femtio år tillbaka. Ebrāhim beig har bara hört gott om Iran av sin far. I alla sina år i Egypten har de bara pratat persiska. Vid sin dödssäng ber fadern sin son om tre saker: att inte glömma kärleken till Iran; att visa respekt för sin lärare Mirzā Yusef, och att ägna sina unga år till att resa runt i världen. Ebrāhim Beig gör vad fadern har begärt av honom. Tillsammans med sin lärare Mirzā Yusef beger han sig mot Iran. Efter en lång resa genom Istanbul och Baku kommer han fram till Iran. Han faller ner på knän och kysser marken. Han passerar många städer innan han anländer till Teheran. Trött och besviken på allt elände, vidskepelse, laglöshet och korruption som han ser i Iran återvänder han till Egypten. En dag under sin vistelse i Teheran, träffar han en ädel reformist som ger honom sex volymer av sin egen bok till Ebrahim Beig. I några av dessa volymer, har han presenterat delar av de engelska och franska konstitutionen, vilket enligt honom är i totalt enlighet med islamisk lag. Den ädle mannen är en skugga av Ebrahim Beig själv. Ebrahim Beig söker efter ett samhälle som drivs antingen av en rationell islam eller en islamisk rationalitet.

10 Mirzā Fath‛ali Ākhundzāde ( ) Hekāyat-e Yusef Shāh yā setāregān-e farib-xorde (Berättelsen om King Yusef och de vilseledda Stjärnorna) Ākhundzāde var en firad azerbaijansk författare, dramatiker, och grundare av modern litteraturkritik som skrev både på azeri och på persiska. Han hade iranskt härkomst och ansåg sig själv som iranier. Han räknas som en av föregångarna I den moderna iranska nationalismen och moderniteten.

11 Hekāyat-e Yusef Shāh yā setāregān-e farib- xorde Hekāyat-e Yusef Shāh yā setāregān-e farib-xorde som har skrivits under Nāser al-Din Shāh ( ), handlar om hur Yusef, den naive sadelmakaren, tillfälligt blir kung. En astrolog, har förutsett att den store Safavid kungens liv, dvs. Shah Abbās, är i fara under de kommande femton dagarna. Kungens rådgivare kommer på en utväg. De rekommenderar kungen att gömma sig i femton dagar och låta en fånge uppträda som kung istället för honom. Man väljer ut Yusef som är en politisk fånge. Yusef får sitta på kungatronen i 15 dagar. Under dessa dagar genomför han de reformer som den konstitutionella revolutionens intelligentia hade önskat sig i åratal. Efter 15 dagar kommer kung Abbās tillbaka till makten och dödar Yusef.

12 Tālebof Tabrizi ( ) Den didaktiska romanen Ketāb-e Ahmad (Ahmads bok). Mirzā Abdul Rahim Tālibov Najjar Tabrizi var en iransk intellektuell och reformist. Han föddes i Sorkhab distriktet i Tabriz, Iran.

13 Ketāb-e Ahmad (Ahmads bok) Ketāb-e Ahmad är en didaktisk roman skriven i form av en dialog mellan berättaren och hans nyfikne son. Under dialogen tar han upp samhällsfrågor och naturvetenskap på ett enkelt språk. Talebof Tabrizi är av uppfattningen att den moderna vetenskapen utvecklas, förutsatt att det finns utrymme för en öppen dialog mellan läraren och eleven. Det öppnar dörren för en nation, som är van vid despotism, att praktisera demokrati. Talebof Tabrizi är ute efter en politisk struktur styrd av lagar; en förutsättningen för att näringslivets utveckling. Som andra intellektuella i den konstitutionella revolutionen, är han intresserad av rationalitet, lag och ordning.

14 James Morier ( ) Han var en brittisk diplomat och känd för sina romaner om Qajar dynastin; den mest kända: Hajji Baba från Isfahan; översatt till persiska av Mirzā Habib Esfahāni (1905). Hur James Morier, läkaren, träffar Haji Baba som är sekreterare till Irans första ambassadör i London. Haji lämnar sina memoarer till James Morier som tack. I sina memoarer har han berättat om hur han som en outbildad frisör kunnat utnyttjat religionen, okunnigheten hos folket, det korrumperade systemet för att nå sin nuvarande ställning som sekreterare till Irans första ambassadör i London.

15 Johudkoshān (1905) Harun Vahuman Romanen utspelar sig under Mohammad Shah Qajar och hans storminister Mirza Aqasi och handlar om hur muslimska präster utnyttjade sin ställning för egna syften och intressen och hur judarna behandlades. Det handlar om en vacker förlovad judisk flicka och kampen mellan två muslimska präster om henne. Med hot om judeslakteri har flickan tvingats till att konvertera till islam och gifta sig med Imam jom‛en. När flickan till slut avslöjar att hon är en jude, anklagar man judarna för att ha fått en muslim att konvertera till judendom. Flickan avslöjar att imamen har tvingat henne till att konvertera till Islam och gifta sig med honom. Det ändå slutar med att folk attackerar det judiska kvarteret och dödar bland annat flickans fianse. Flickan väljer då dö tillsammans med sin älskade och sticker den blodige dolken med vilken hennes älskade har dödats i sitt hjärta och dör bredvid honom. Vid sidan om denna huvudberättelse som kritiserar intoleransen mot andra religioner, läser vi också om korruptionen, Qajarernas grymhet och mycket annat. Homā Nāteq, historiker, ifrågasätter judeslakteri under Mohammad Shah och hans storminister Aqasi. Hon menar att Aqasi var en liberal man som förespråkade religionsfrihet.

16 ; Historiska romaner Nyckelord: national identitet, antiarabism, förislamiska kungar och hjältar, längtan efter en stor räddare Efter Konstitutionella revolutionen första världskriget som sjunker hela det iranska samhället i kris, både politiskt och ekonomiskt. Tusentals människor dör av hungersnöd och sjukdomar. Många städer och byar ruineras delar de koloniala makterna, Ryssland och England, Iran i två intressezoner koncessionen som i princip reducerar Iran till Stor Britanniens koloni. Den historiska romanen blir den främste genren, där man får hävda den nationella identiteten genom att hylla stora män i Irans historia, förespråka för behovet av en stor man som ska rädda Iran ur sitt elände, kritiserar ockupanter av alla slag; araber så väl som mongoler. Till skillnad från realistiska historiska romaner som försöker ge en ärlig bild av en viss historisk period är dessa romaner oftast reaktionära. De nöjer sig oftast med att luta bakåt och minnas den gamla storslagna tiden, med rasistiska inslag. Shams o Toghrā (1908) i tre volymer, av Mohammad Mirza Khosravi utspelar sig under mongolerna och är mest en kärleksroman. Dāmgostarān yā enteqāmxāhān-e mazdak (1920) av Mirzā ‛Abdulhosein San‛atizāde Kermāni om sasanidernas sista tid och deras behandling av Mazdakider. Dāstān-e bāstān yā sargozasht-e Kurosh (1920) av Mirzā Hosein Badi‛ om den akemenidiske kungen Cyrus ( f. kr)

17 ; Rezā Shāh Efter första världskriget var hela det iranska samhället i kris, både politiskt och ekonomiskt. De koloniala makterna, Ryssland och England, hade i princip delat Iran i två intressezoner. Så småningom började England känna behovet av en stark centralmakt i Iran. Då organiserade de en kupp ledd av den unge journalisten Seyyed Ziā och Kosackofficeren, Rezā Khān. Den 22 February 1921, ockuperade militären Teheran och arresterade högtuppsatta aristokrater. Fem år senare krönte Rezā shah som kung och grundade en ny dynasti: Pahlavi dynastin. Huvudelementen i Rezā Shāhs politik kan man reducera i tre ord: modernisering från ovan, politiskt förtryck, nationalism och urbanism.

18 Persiska romanen under Rezā Shāh ( ) Historiska romaner i brist på yttrande frihet samt för att hylla den förislamiska tiden - Nāder shah av Rahimzāde Safavi (1931) - Āshiāne-ye ‛Oqāb om Hasan Sabbāh av Zein al-‛Ābedin Mo’tamen (1939) - Parvin doxtar-e Sāsān och Maziār av Sādeq Hedāyat Sociala romaner - Tehrān-e Makhuf (1925) av Moshfeq Kāzemi - Homā (1928), Parichehr (1929) och Zibā (1933) av Mohammad Hejāzi - Farangis (1931) av Saeed Nafisi - Fetne (1943) av ‛Ali Dashti - Dar talāsh-e Mo‛āsh (1933) av Mohammd Mas‛ud. -De första persiska noveller publiceras samtidigt som de sociala romanerna Buf-e Kur (den blinda ugglan) av Sādeq Hedāyat; Översatt till svenska av Bo Utas. den absolut viktigaste persiska romanen genom tiderna skrivs också under denna period som varken är en historisk roman eller en social roman. En komplicerad surrealistisk roman som kan tolkas på flera olika sätt.

19 Buf-e Kur (Den blinda ugglan) av Sādeq Hedāyat Buf-e kur som berättas ur första personens synvinkel består av två delar. Berättaren i första delen är en man som sitter o målar på pennskrin. Bilden han målar är alltid densamma; en puckelryggig gubbe som sitter under ett träd och en svartklädd flicka som sträcker till honom en näckros från andra sidan bäcken som skiljer dem från varandra. En dag kommer berättarens farbror på besök. Han är mycket lik både berättaren och hans far samt den puckelryggiga gubben. När berättaren går för att hämta vin till sin farbror, ser han genom fönstret den scen som han brukar måla på pennskrin. Hädan efter är han bara besatt av att leta efter flickan som han har sett och som han kallar den för den eteriska kvinnan. En dag när han är på väg hem så ser han flickan som står vid hans dörr. Flickan följer honom in, lägger sig på hans säng och dör. Berättaren börjar måla av flickans ögon. Sedan stoppar han flickans kropp i en väska och kör bort kroppen till kyrkogården för att begrava henne. Kusken som kör dem till kyrkogården liknar också den puckelryggiga gubben. När han gräver ett grav för flickan hittar han en kruka på vilken finns det samma måleri som han målar på pennskrin. Allt detta gör att han faller i koma tillstånd. När han vaknar ur koman börjar han ett nytt liv. I andra delen är berättaren en författare som har en fru som han kallar för den lösaktiga kvinnan. Berättarens fru är otrogen och en av dem män som kvinnan träffar är lik den puckelryggige gubben. På slutet av romanen omvandlas själva berättaren också till den puckelryggige gubben. Det har skrivits mycket om Den blinda ugglan och den har tolkats på flera olika sätt. Enligt en tolkning handlar romanen om den misslyckade föreningen mellan Anima och Animus. Alla män liknar varandra i romanen och representerar det manliga könet. Kvinnans svarta kläder representerar kvinnlighet. Bäcken mellan dem är en symbol på att män och kvinnor aldrig kan förenas. En annan tolkning är att romanen skildrar längtan efter det iranska mytiska paradiset och det moderna samhällets förfall. Den eteriska kvinnan symboliserar det förlorade mytiska paradiset och den lösaktiga kvinnan symboliserar det moderna samhället. En tredje tolkning är att romanen skildrar längtan efter den storslagna förislamiska tiden och fördömandet av den islamiska perioden.

20 sociala romaner Reza Shahs moderniseringsprojekt skapar en ny samhällsklass och en ny livsstil. Urbanismen knuffar undan den traditionella livsstilen på landsbygden. De social romanerna är kritiska mot den nya urbanismen, och den nya medelklassens livsstil som medfört socialt och moraliskt fördärv, speciellt hos kvinnor. Klassklyftor, våld, arbetslöshet, korruption är bland andra ämnen som tas upp i dessa romaner. Med sociala romaner inträder flera typer i den iranska litteraturen. Några av dessa typer är statstjänstemän, prostituerade kvinnor, och muslimska präster. Bland de viktigaste sociala romaner från denna grupp kan man nämna Zibā (1933) av Mohammad Hejāzi.

21 Zibā (1933) av Mohammad Hejāzi ( ) Zibā handlar om Hosein Mirzā, en ung präst som flyttar från sin lilla stad till huvudstaden Teheran i hopp om ett bättre liv. I Teheran träffar han Zibā, en vacker prostituerad kvinna. Efter hennes tips byter han sina religiösa kläder mot kostym och hatt. Det tar inte så lång tid innan Mirzā Hosein får anställning på ett visst ministerium. Han byter bana totalt. Han vänder kappan efter vinden och smälter in i en korrupt byråkrati. Zibā är en kvinna som vilseleder Hosein Mirzā. I romanen läser man om Mirzās splittrade personlighet. En del av hans personlighet drivs av den religiösa traditionen, medan den andra delen drivs av jordiska frestelser.

22 Persiska Noveller Mohammad ‛Ali Jamālzāde (1892 Isfahan-1997 Genève) Den moderna persiska novellens fader Novellsamlingen Yeki bud yeki nabud (1921) handlar om sociala och politiska förhållanden i Iran vid sekelskiftet, och en kritik mot den västerländska inblandning i Iran och mot religiös fanatism. Jamalzades enkla och vardagliga stil, kombinerat med en uppmätt humor, förstärkt effekterna av hans skrifter, vilket gör hans noveller Yeki Bud Yeki Nabud och Fārsi Shekar Ast ännu mer gripande än det annars skulle ha varit fallet. Förordet som den moderna persiska novellens manifest Bozorg ‛Alavi och Sādeq Hedāyat

23 Andra novellförfattare Dehkhodā ( ), Charand o parand Bozorg ‛Alavi ( ); Chamedān Hedāyat ( ); Zende be gur, se qatre xun, Sag-e velgard

24 , Mohammad Rezā Shah Efter Rezā Shāhs fall kom hans son, Mohammad Rezā Shah, till makten. Den politiska oppositionen var starkare än någonsin. Under denna period är det tre grupper inom den politiska oppositionen som spelade en viktig roll i den politiska arenan; Tudeh partiet, den Nationella fronten och den islamiska rörelsen. Tudeh partiet var ett kommunistiskt parti som hade en väldigt nära relation till före detta Sovjet Unionen med ett starkt stöd hos intellektuella och arbetarklassen. Den Nationella Fronten var en nationalistisk rörelse som hade bildats kring Mohammad Mosaddeq, den populäre statsministern som hade ägnat sig åt att nationalisera Irans oljeindustri. Den islamiska rörelsen bestod av en central figur: Ayatollah Kāshāni och en organisation; Fedā’iān-e eslām. Kāshāni var en liberal muslim, medan Feda’iān-e eslām var en fundamentalistisk organisation. Ändå stödde de båda 1953 kuppen mot Mosaddeq som hade organiserats av CIA och som ledde till Mosaddeqs fall och Shāhens återkomst till makten.

25 Persiska romanen nyckelord: Hopp, självförtroende, socialt och politiskt engagemang Kampen om nationaliseringen av Irans oljeindustri har lyckats Varaqpārehā-ye zendān & Chashmhāyash (Bozorg ‘Alavi) Hāji āghā (Hedāyat) Nime rāh-e behešt (Sa‛id Nafisi) Golhā-yi ke dar jahanam miruyad (Mohammad Mas‛ud) Chashmhāyash (Bozorg ‛Alavi) Tangsir, Sang-e sabur, ‛Antari ke luti-yash morde bud (Sādeq Chubak ) Āzar, māh-e āxar-e pāyiz & Shekār-e sāye (Ebrāhim Golestān)

26 Hāji Āqā av Sādeq Hedāyat Handlar om Hāji Torāb, en gammal traditionell affärsman, som har kandiderat för parlamentet. Hāji Torāb brukar ta emot representanter från olika samhällsgrupper i verandan i sitt hus. Hāji Torāb är en äcklig hycklare som är för politiskt förtryck och som är allergiker mot rättvisa och frihet. En av dem som Hāji träffar är en ung radikalvänster poet och journalist, vid namnet Monādi al-haqq (namnet betyder den som ropar efter rättvisa) Monādi al-haqq kristalliserar arbetarklassens historiska legitimitet. Han är en modernist som kämpar mot religionen, traditionen och klassamhället.

27 Chashm-hā-yash (hennes ögon) av Bozorg ‛Alavi Berättas ur tredje persons synvinkel. Berättaren är chef för ett konstgalleri. I galleriet hänger ett porträtt av en kvinna. Det märkliga i målningen är kvinnans ögon. Hennes ögon skriker oskyldighet och ensamhet. Målningen har gjorts av en berömd konstnär, Mākān. Mākān har varit en medlem i motståndsrörelsen. Det har ryktats att han har dödats av säkerhetspolisen. Modellen till Mākāns målning är Farangis, dotter till en storgodsägare. Hon har varit Mākāns elev och blivit kär i honom, men Mākān ignorerar hennes kärlek. Farangis lämnar Iran för Europa och börjar engagera sig i motståndsrörelsen. Lite senare återvänder hon till Iran, men Mākān fortsätter med att ignorerar hennes kärlek. Efter ett tag arresteras Mākān av säkerhetspolisen. För att rädda Mākān, Farangis gifter sig med rikspolischefen, men Mākān får aldrig veta att Farangis har uppoffrat sig för hans skull. Chashm-hā-yash är en roman om medlemmar i oppositionen som säger nej till jordiska njutningar och privatlivet för att kunna ägna sig åt ett viktigare mål; ett bättre samhälle.

28 , efter kuppen mot den populäre statsministern Oppositionen kuvas ned; Slaget mot Tudeh partiet påverkar de intellektuella starkast. Inte så många ur Tude partiets ledare klarar den hårda pressen de utsätts för i fängelse. En del av dem skriver ångerbrev och friges senare. En del av dem samarbetar med regimen på alla plan. Det är bara få personer ur de ledande figurerna som visar moral och står på sig själva. En av dem är Khosrow Ruzbe, den legendariske figuren, som avrättas av regimen. Shahen som har flytt ur landet, återvänder till Iran. SAVAK: 1953-kupen var även första steget mot att en skrämmande säkerhetspolis etableras; en av säkerhetspolisens uppgift var att försvara USAs ekonomiska och politiska intressen i Iran. Denna period är en period av nederlag, skepticism, besvikelse och ensamhet.

29 Persisk litteratur Malakut (Bahrām Sādeqi) Nun al-qalam, modir-e madrese (Jalāl Āl Ahamad) Shabneshini-ye bāshokuh (Gholām- Hosein Sā‛edi)

30 Malakut (paradiset), av Bahrām Sādeqi Börjar med inkarnationen av Satan i herr Mavedats kropp i en månskennatt. Herr Maveddat och tre av hans vänner sitter och super, när Satanen inkarnas i Herr Maveddats kropp. Hans vänner tar honom till Doktor Hātams klinik. En av Maveddats vänner är en ung tjänsteman, den andre är en nöjeslysten man och den tredje är en mysteriös man som har förmågan att förutse framtiden. Det ryktas att Dotor Hātam varje år anställer en ny elev, dödar denne och gör tvål av hans kroppsfett. I sin klinik har han nu en patient vid namnet M. L, som väntar på att hans sista friska kroppsdel ska amputeras. Den unge tjänstemannens fru heter Malakut. Mannen är tokig i henne. Doktor Hātams fru heter också Malakut. Doktor Hātam ger herr Mavaddat och hans vänner en spruta. I andra kapitlet får man läsa om M.L. ur första personens synvinkel. Han har en stum betjänt. Han inbillar sig att han själv har gjort betjänten stum och att han har dödat sin son. I tredje kapitlet får man läsa Doktor Hātams historia. Han har haft flera fruar och har dödat dem alla. Han dödar sin sista fru innan han lämnar kliniken och tar sig till Maveddat och hans vänner för att tala om för dem att sprutan har varit giftig och att de kommer att dö snart. Ordet Malakut, som sagt, betyder paradiset och bokstäverna M. L. kan vara en allegori för Marxism-Leninism som hade fascinerat många iranska intellektuella. Nu efter kuppen skildras den både som ett förlorat paradis och som en mördare som har skapat sina mördare. Det existerar inte längre något paradis och det är bara de naiva som fortfarande tror på paradiset; naiva som den unge tjänstemannen.

31 , Mohammad Rezā Shāh, före revolutionen Under åren går oljepriset upp ordentligt. Den stora plötsliga inkomsten leder till en omfattande modernisering i samhället. Shāhen av Iran har tidigare lovat att Iran ska förvandlas till ett av världens fem mäktigaste industriländer. Under denna period kollapsar det traditionella jordbruket totalt och ett stort antal lantbrukare flyttar till stora städer. Dessa förändringar leder till stora klassklyftor och därmed till en stor kulturkrock. Nu har samhället delats i två helt motsatta delar. Ena delen försöker leva efter moderna normer, medan den andra delen håller sig fast vid traditionen och betraktar Shāhen som imperialismens marionett. Denna period genomsyras av politiskt förtrycket, klassklyftor, kulturkrock och ett allmänt missnöje hos folket. Bland de viktigaste politiska händelserna under denna period, kan man nämna den islamistiska rörelsens utveckling, ledd av Ayatollah Khomeini och uppkomsten av radikalvänster gerillarörelser.

32 Persiska romanen Denna periods romaner kan man dela grovt i tre grupper: De romaner i vilka försöker man propagera för en återvändning till byar och försvara islamiska traditioner, t.ex. Nefrin-e Zamin (jordens förbannelse) av Jalal Al- Ahmad. De romaner som hårt kritiserar monarkins despotism, t.ex. Shāzde Ehtejāb (prins Ehtejab) av Hushang Golshiri. De romaner som ägnar sig åt att skildra klassamhällets elände och berömma socialismen, t.ex. Hamsāye-hā (grannarna) av Ahamad Mahmud Kioskromaner: R. E‛temadi, Kafsh-hā-ye ghamgin-e ‛shq

33 Nefrin-e Zamin (jordens förbannelse) av Jalal Al-Ahmad. handlar om en lärare som har flyttat till en by på uppdrag. Romanen börjar med att han kommer in i rektorns kontor och presenterar sig. Senare får han träffa storgodsägarens förvaltare i byn och en Dervish (mystiker). Läraren och Dervishen pratar om lantbrukarnas flykt till storstäder. Dervishen idealiserar mysticismen och läraren kritiserar den importerade teknologin, kolonialismen och den onda kombinationen av modernisering och förtryck som är statsideologin. I de många dialogerna i boken kan man skönja två poler. Den Ena polen inkluderar den islamiska kulturen, det traditionella jordbruket och den österländska moralen. Den andra polen inkluderar den importerade teknologin, moderniseringen och monarkins despotism. Nefrin-e Zamin är en klagosång över den traditionella livsstilen på landsbygden.

34 Shāzde Ehtejāb (prins Ehtejab) av Hushang Golshiri. Boken handlar om en prins vid namnet Khosrow och med titeln Shāzde Ehtejāb. Han är den sista efterlevande Qajar dynastins prins. Boken börjar med att han sitter på en stol och tänker på sin familjs öde i fyra generationer. Hans far har varit Kolonel Ehtejāb; hans farfar, den store prinsen, och hans farfars far, den storslagne förfadern. Alla medlemmar i denna stora familj är vana vid att vara grovt brutala. Den storslagne förfadern, som var guvernör redan vid 13-års ålder, hade för vana att ta ut fåglarnas ögon och tvinga dem till att flyga. Den store prinsen hade dödat sin mor, sin bror, sin brors barn och kastat deras kroppar i en brunn. Kolonel Ehtejāb hade gett order om eldöppning mot en fredlig demonstration. Men Shāzde Ehtejāb har inte ärvt sina förfäders brutalitet. Han har gift sig med sin kusin Fakhr al-Nesā som har tagit med sig sin tjänsteflicka, Fakhri, till Shāzde Ehtejābs hus. Fakhr al-Nesā är död. Shāzde Ehtejāb tvingar Fakhri, tjänsteflickan, att sminka sig som Fakhr al-Nesā och inbillar sig att hon fortfarande lever. Hela romanen löper i karaktärernas huvud. Berättaren deltar i romanen då och då för att sy ihop olika fragment. Romanen avslutas med Shāzde Ehtejābs död. Romanen vill bevittna det slutliga ödet för monarkins despotism genom att skildra det slutliga ödet för en aristokrat familj tillhörande Qajar dynastin.

35 Hamsāye-hā (grannarna) av Ahmad Mahmud kretsar kring politiska händelser mellan åren 1941 och Romanen utspelar sig i ett hyreshus där flera familjer från lägre klasser bor, bland annat ett tehus ägare, en mekaniker, en säsongsarbetare och en som äger en åsna och jobbar med den. Romanens berättare är Khaled, son till en av de familjer som bor i detta hus. Bolur khānom, frun till tehus ägaren är Khāleds älskarinna och det är hon som har låtit Khaled bekanta sig med kvinnokroppen för första gången. Den avgörande händelsen är när Khaled arresteras av slump och sitter i häktet i några dagar. Där träffar han en ung man som ber honom om att föra ett meddelande till en bokhandlare. Bokhandlaren är medlem i Tudeh partiet. I sällskap med Khaled passerar vi genom demonstrationer, arresteringar, förföljelser samt konflikter mellan grannar i hyreshuset. I romanens sista kapitel ser man Khāled som leder en hungerstrejk i fängelse. Efter att han har avtjänat sitt fängelsestraff skickas han till militärtjänsten. I Hamsāye-hā delas människor i fyra grupper, vanliga människor, makthavarna, statstjänstemän och professionella revolutionärer. Det är den sista gruppen som har framtiden i sina händer.

36 1979- Revolutionen Iran-Irak kriget en omfattande våg av arresteringar och avrättningar Miljontals iranier lämnar landet ( ) 1997 Khatmai väljs som president Ett öppnare politiskt klimat; tidskrifter, böcker, filmer 1998 Kedjemorden Ahmadinejad som president; Strängare politiskt klimat; begränar press- och yttrandefrihet

37 Den postrevolutionära persiska prosan/romaner Litteratur i Iran - Islamisk litteratur - Kvinnlig föraffatrskap - Populärromaner -Kioskromaner -kvalitativa romaner Litteratur i exil -Kvalitativa romaner och noveller -Fängelsememoarer

38 Den postrevolutionära persiska prosan/romaner I) postrevolutionära romaner skrivna i Iran som kan delas i 3 grupper: 1. romaner som bekräftar och återupplivar den iranska kulturella diskursen 2. romaner som ifrågasätter denna kulturella diskurs antingen i sin helhet eller delvis. 3. Postmodernistiska romaner II) postrevolutionära romaner skrivna i exil 1. Under första perioden kretsar romanerna kring minnen från de svåra upplevelserna i hemlandet och hemlängtan och ensamhet i det nya landet. 2. Under andra perioden kretsar dessa romaner kring funderingar över hemlandets kulturella grunder. 3. Under den tredje perioden kretsar dessa romaner kring existentiella frågor. Alltså både i Iran och i exil börjar man ifrågasätta den iranska kulturella diskursen. Man försöker hitta en förklaring till det som har hänt Iran utifrån den kulturella diskursen: Vad i vårt tänkande har gjort att vi står där vi står?

39 Vad menas med den iranska kulturella diskursen Denna diskurs har sina rötter i iransk mytologi, heroisk epik, sufism, filosofi och forniranska religioner. Den består av följande element: Dualism: den ständiga kampen mellan det onda och det goda. Tron och väntan på religiösa frälsare som ska uppenbara sig för att rädda världen Föredragandet av det andliga före det jordiska Tron på en utopisk stad Föredragandet av den heroiska handlingen före tänkandet

40 I. Romaner skrivna Iran 1. romaner som bekräftar och återspeglar den iranska kulturella diskursen 1.1 Islamiska romaner Va dast-hā az khāk ruyidadnd ’Och händerna växer ur jorden’ (Susan Tāqdis) Bāgh-e Bolur ’Kristallträdgården’ (Mohsen Makhmalbāf) 1.2 Kioskromaner Bāgh-e Mārshāl ’Marshals trädgård ’ (Hasan Karimpur) 1.3 populärromaner Bāmdād-e Xomār av Fāttāne Hāj Seyyed Javādi och Hekāyat-e ruzgār av Faride Golbu 1.4 Kvalitativa romaner Kelidar (Mahmud Doulatābādi) Samfoni-ye mordegān ’De dödas symfoni’ (‛Abbās Ma’rufi) 2. romaner som ifrågasätter den iranska kulturella diskurs Shāh Kelid (huvudnyckel) av Ja’far Moddares Sādeqi 3. postmoderna romaner Āzāde Khānom va nevisande-ash (Rezā Barāheni)

41 1.1 Islamiska romaner Islamiska romaner är romaner som försöker rättfärdiga den Islamiska Republiken Iran som den efterlängtade utopiska staden Islamiska romaner utspelar sig i två olika tider: - under Pahlavi dynastin, dvs. en tid då islamiska kämpe kämpar för att förverkliga en utopisk stad, t.ex. Va dast-hā az xāk ruyidadnd (Och händerna växer ur jorden) av Susan Tāqdis. - under Iran-Irak kriget , då den islamiska utopiska staden har förverkligats, men har dragits in i detta krig, t.ex. Bāgh-e Bolur (Kristall trädgården) skriven av Mohsen Makhmalbāf* *Mest känd som regissör med flera filmer om Afghanistan och Afghanska flyktingar i Iran, t.ex. Qandahar och Bāycikelrān;, numera bosatt i Tadjikistan.

42 Va dast-hā az xāk ruyidadnd (Och händerna växer ur jorden) av Susan Tāqdis. Romanen utspelar sig under Pahlavi dynastins sista månader. Den handlar om en familj som sommaren 1978 åkt till en by för att semestra med sina släktingar. Barnen, en flicka och en pojke vid årsålder, får höra om en märklig händelse från en jämnårig bybor. Han berättar för dem att han har sett säkerhetspoliser begrava en kropp någonstans i byn. Han uppmanar dem till att på nätterna bevaka den plats där kroppen är begravd, för att han misstänker att det ska hända igen. Och det gör det. Det har inte gått mer än ett par dagar då de får säkerhetspoliser som begraver en annan kropp. När säkerhetspoliserna lämnar platsen hör barnen en stönande från den plats kroppen har begravts. De öppnar graven och ser en flicka som fortfarande lever. De tar flickan hem till sig. Flickan som är medlem i en islamisk gerillarörelse berättar för dem att hennes bror är fängslad i byherrens hus. De smyger sig in i byherrens hus, där de träffar en gift kvinna som byherren har rövat bort. I källaren hittar de flickans bror tillsammans med flera andra som också är fängslade. Boken slutar med att den islamiska revolutionen segrar, fångar frisläpps och byherren och säkerhetspoliserna straffas.

43 Bāgh-e Bolur (Kristall trädgården) skriven av Mohsen Makhmalbāf. Bāgh-e Bolur handlar om det svåra livet för ett par fattliga kvinnor och män som bor i ett ockuperat hus som tidigare tillhört en stor kapitalist. Romenen börjar med att skildra en kvinnas förlösning. Kvinnan heter Lāye. Lāye’s man är försvunnen i krigsfronten. Hon är nu gift med en ful och elak man som misshandlar henne och hennes barn. Sedan får vi läsa om Malihe och Suri. Malihes man, Hamid, har skadats i kriget och är nu förlamat och impotent. Malihe är en djup religiös kvinna som förstår uppoffringens värde och har accepterat situationen. Det är däremot svårt för Hamid att ta emot Malihe uppoffring. Suris man befinner sig i krigsfronten. Tillsammans med sina svärföräldrar och sina två barn bor hon i ett enda rum. Hon är hela tiden i konflikt med sin svärmor och väntar ivrigt på sin man. En dag får de höra på radio att Suris man har dödats i kriget. Suris svärfar uppmuntrar Suri att gifta om sig med sin döde makes bror. Efter ett tag får de höra att Suris man inte är död. Suri och hennes nye make är helt förtvivlade av skam. De som bor i huset bestämmer sig för att ta sig till kyrkogården och öppna den grav som sagts tillhöra Suris man. När de öppnar graven ser de Suris man i graven. Det doftar rosenvatten från graven. De återvänder till huset och är bara ivriga att ta sig till fronten.

44 1.2 Kioskromaner För det mesta skrivna av kvinnliga författare, t.ex. Fahime Rahimi, Nasrin Sāmeni, m.fl. och lästa av kvinnor, men också skrivna av manliga författare som Hasan Karimpur med romanen Bāgh-e Mārshāl (Marshals trädgård) Huvudelementen i postrevolutionära kioskromaner är: islamisk moral, kyskhetens värde hos kvinnor, romantiska kärlek, ifrågasättandet av de rikas värderingar och människans förutbestämda öde. Det som är intressant i vissa av dessa romaner är att de rikas lyxliv skildras i detalj. Dessa romaner kommer ut i en tid då man har börjat tröttna på det ständiga talet om de fattiga och det enkla livet. Man längtar efter lyx, men det kan inte uttryckas öppet. Genom att kritisera de rikas liv får författaren även möjlighet att skildra det som är efterlängtat.

45 1.3 Populärromaner För det mesta skriva av kvinnliga författare Bāmdād-e Xomār av Fāttāne Hāj Seyyed Javādi handlar om en flicka från en kultiverad medelklass familj som blir kär i en enkel outbildad snickare, gifter sig med honom trots föräldrarnas varningar om följderna att gifta sig med en outbildad man, och det hon får gå igenom. Till skillnad från kioskromaner romantiseras inte de fattiga i den här romanen. Den var en ovanlig roman för sin tid.

46 1.4 kvalitativa romaner Kelidar av Mahmud Doulatābādi i 10 volymer handlar om familjen Kalmeyshi i Sabzevar i nordöstra Iran; om Själva Kalmeyshi, hans fru Belqeys, Deras tre söner, Khān Mohammad, Gol Mohammad och Beyg Mohammad, dottern Shiru, Kalmeyshis bror Khan Amu, och många andra karaktärer. Det utspelar sig i slutet av 1940 talet. Kelidar är de svagas heroiska epik; Samfoni-ye mordegān är berättelsen om driften till att döda sin bror (barādarkoshi). Den handlar om en familj under åren 1941 och 1964 i staden Ardebil i nordvästra Iran. Romanen har få Karaktärer: Fadern, Jāber Urkhāni; Yusef, familjens äldste son som är en förlamad och efterbliven; tvillingarna Āydin (pojken), och Āydā, (flickan); och Urhān, familjens yngste son. Hela romanen kretsar kring konflikten mellan Urhān, den onde, och Āydin, den gode. Kompletteras senare!!

47 2. romaner som ifrågasätter den iranska kulturella diskursen Shāh Kelid (huvudnyckel) av Ja’far Moddares Sādeqi Den handlar om mordet på en författare vid namnet Mir Mohammad Malakuti. Romanen kritiserar ett folk som kallar en allmän förvirring för revolution, ett folk som som hela tiden letar efter en mästare, en frälsare; frälsare som senare omvandlas till mördare. Kompletteras med en sammanfattning!

48 3. postmoderna romaner Āzāde Khānom va nevisande-ash av Rezā Barāheni Romenen börjar med den bekanta frasen: Det var en gång……. Den fortsätter med att berätta om en rad händelser som var och en i sig är en självständig berättelse. De liknar floder som härstammar från en och samma källa, rinner ner i en och samma hav och förvandlar detta hav till en ny källa. Från den nya källan återvänder dem till den gamla källan. Āzāde khānom va nevisande-ash är en pendlig mellan olika tider, mellan olika platser, mellan olika genrer och mellan skrivandet och den skrivna. Kompletteras med en sammanfattning!

49 II. Romaner skrivna i exil 2.1 Under första perioden kretsar romanerna kring minnen från de svåra upplevelserna i hemlandet, hemlängtan och ensamhet i det nya landet. Noh tuye ‛eshq- o kin-e ta’ziyedārān ’De sorgandes labyrint av kärlek och hat’ (Sardār Sālehi) 2.2 Under andra perioden kretsar dessa romaner kring funderingar över hemlandets kulturella grunder. Khosrow-e Kuban ’ De godas konung’ (Rezā Dānehvar) (Ifrågasätter den utopiska staden och frälsaren) 2.3 Under den tredje perioden kretsar dessa romaner kring existentiella frågor Chāh-e Bābel (Rezā Ghāsemi)

50 Kvinnlig författarskap –25 kvinnliga författare vs. 130 manliga författare –1 kvinna vs. 5 män –28 kvinnliga författare vs. 198 manliga författare –1 kvinna vs. 7 män kvinnliga författare vs. 590 manliga författare 1 kvinna vs. 1.5 män

51 Kvinnlig författarskap Få kvinnliga författare före revolutionen Endast två romanförfattare - Simin Dāneshvar; Savushun - Shahrnush Pārsipur: Sag va zemestān-e boland Novellister: Goli Tarraqi, Mahin Bahrāmi, Faride Rāzi,Mahshid Amirshāhi,


Ladda ner ppt "MODERN PERSISK PROSA ادبیات داستانی در ایران Forogh Hashabeiky Uppsala Universitet Vt. 2010."

Liknande presentationer


Google-annonser