Mänsklig kommunikation Jakob Åsberg,

En presentation över ämnet: "Mänsklig kommunikation Jakob Åsberg,"— Presentationens avskrift:

1 Mänsklig kommunikation Jakob Åsberg, psyjaas@psy.gu.se

2 Disposition på de två föreläsningarna * Olika typer av kommunikation, t ex språklig. * Samtal: ett komplext fenomen och hur det studeras. - Sociala relationer - Pragmatik och Grice konversationsmaximer - Sociala färdigheter - Individuella skillnader – personlighet, kön, beteenden, identitet. * Institutionella/professionella samtal. - Traditioner och teoristyrning * Ickeverbal kommunikation Läsning: Hjelmquist del 2, (Rautalinko), Nilsson & Waldemarsson.

3 Kommunikation – en definition Information mellan människor, djur, växter eller apparater. Kommunikation kräver dels ett språk eller en kod vari informationen uttrycks, dels ett fysiskt medium varigenom informationen överförs. av latin communica´tio ’ömsesidigt utbyte’ av commu´nico ’göra gemensamt’, ’låta få del i’, ’få del av’, ’meddela’ av commu´nis ’gemensam’, ’allmän’, ’offentlig’ Nationalencyklopedin

4 Kommunikation är föremål för studier inom många olika vetenskaper, t ex. fysik, informatik, biologi, lingvistik, sociologi, filosofi och psykologi. Att vetenskapligt studera det självklara, det vardagliga är svårt… och utmanande. ”Det finns inget så praktiskt som en god teori” (Kurt Lewin).

5 Kommunikativ form Kommunikation Icke-muntlig Muntlig SpråkligIcke-språkligSpråklig Icke-språklig Teckenspråk Skriftspråk Gester, mimik, kroppsspråk, blickar Ord Röstkvalitet, prosodi

6 Vi lär oss om oss själva, andra och världen genom kommunikation. Vi kan inte undgå att kommunicera.

7 Varför kommunicerar vi? Behovstillfredsställelse Exempel: Fysiologiska (Föda, fortplantning, skydd) Psykologiska (identitet, bekräftelse, trygghet) Relationsbehov (tillhörighet, närhet, status) Samhälleliga behov (makt, anpassning, kunskapsöverföring) (N & W, s. 18-19)

8 Varför kommunicerar vi? Funktioner: Informationsfunktion Handlingsfunktion – få till en effekt. Emotiv funktion – väcka/uttrycka en känsla Social funktion – t ex, definiera roller. Fatisk funktion – t ex småprat Poetisk funktion N & W

9 Språklig kommunikation med fokus på samtal Direkt talad kommunikation: Den mest grundläggande typen av mänsklig kommunikation. Jfr skrift (av 3000 språk finns en minoritet i skriven form). Inom psykologi studeras ofta genom noggranna video- eller audioanalyser. I viss mån kan experimentella metoder användas.

10 Varför studera samtal? Samtal och sociala situationer (verkligheter) är icke-separerbara. Grundläggande samtalsanalys har visat att samtal mellan människor styrs av omedvetna regler –regelanvändning

11 Varför studera samtal? Fortsättning Mycket påverkas av samtalsregler - risker för kommunikationssvårigheter (t ex generations- motsättningar; kulturella motsättningar, mm) Medvetandegör samtalsregler för att undvika kommunikationsstörningar, konflikter & negativa attitydbildningar Idag är möjligen kraven på vår kommunikativa förmåga i samtalsform större än någonsin...

12 Platon: Människan förvärvar insikt genom att medfödda idéer förlöses i samtal med andra, ”sokratiska samtal”. Nativism. Mead: Människan lär sig av erfarenheten m.h.a. t ex språket i samspel med andra. Olika sätt att se på samtalet i idéhistorien och modern psykologi (Hjelmquist)

13 Social inlärningsteori: Imitation, människor är mästare på att härmas och detta påverkar hur vi utvecklas som samtalspartners. Operant inlärning: hur vi påverkas av omgivningens reaktioner på våra beteenden. Olika sätt att se på samtalet i idéhistorien och modern psykologi (Rautalinko)

14 Olika sätt att se på samtalet i idéhistorien och modern psykologi De flesta forskare inom psykologin idag: Vi är aktiva individer som påverkas av erfarenheter & vi utvecklas i samspel med omgivningen. Grundläggande skillnader i temperament sannolikt starkt genetiskt betingat.

15 Samtal är…  Ett mångfasetterat fenomen som måste beskrivas ur olika synvinklar. Exemplen transportmodellen (individ) kontra den dialogiska (sociala) modellen

16 Individualpsykologiskt perspektiv på samtal Överförings-/transport-/pingpongmetaforen: Avsändare – meddelande – signal - mottagare [vi:n] 1 2 3

17 ’Bitar’ av information, eller hierarkiskt system som i en modern lingvistisk (t ex chomsky) modell. För psykologer aktualiseras frågor rörande, å ena sidan, idégenerering, planering och processen att klä tanken i ord, och, å andra sidan, lingvistisk analys och tolkning av budskapet. Problem i kommunikationen kan förläggas till en instans, detta kallas ofta ”brus”. T ex hög volym i rummet så att signalen störs, talfel hos avsändaren, mottagaren kan ej svenska, försvarsmekanismer, fördomar, osv… Individualpsykologiskt perspektiv på samtal, forts Hjelmquist

18 Socialpsykologisk eller dialogisk modell av samtal Kritiserar individualpsykologiska modellen: - Att samtala är ett samarbete för ett gemensamt mål. Kritiserar överföringsmetaforen: - Tankarna är inget paket som finns i huvudet och kläs i språkdräkt; de formas under samtalet. - Vi anpassar form och innehåll efter reaktioner (t ex icke- verbala) från lyssnaren! - Nilsson & Waldemarson (sid. 12-13); ”kommunikation som en process där två eller fler personer skickar budskap till varandra och där de visar hur de påverkar varandra, uppfattar sig själva och situationen samt vilket innehåll de lägger in i sina budskap”

19 Exempel 1 på samarbetande/samtänkande samtal 1.L igår titta ja en snutt på TV, ganska tidit de va ett program om nånting, eh, om att, om att folk va beredda att sänka sin standard för Sveriges ekonomi 2.Ahm 3.Lför att klara Sveriges ekonomi 4.A hm 5.Lkanske lite ovidkommande, just nu men tänkte på de 6.Ahm 7.L ganska förvånad över att de ändå va så pass många som var beredda 8.A som var beredda, hm 9.LSom var beredda att göra de 10.A hm, man tror ju att folk vill ha kvar sin standard 11.Lja, de, de har ju varit ett slags helig ko för svenskarna 12.Ajo just de 13.Lmen, de e väl så att när man får de sämre så, blir gemenskapen starkare 14.AJo visst, de kanske fler å fler som börjar tänka på det sättet 15.Lha, men jag tror att man måste liksom att vi måste få en kraftigare smäll 16.A innan 17.L ja 18.Afler 19.Lprecis 20.A kan man verkligen göra de 21.L hm Hjelmquist (1987)

20 Båda perspektiven är giltiga… Samtal av olika slag och fyller olika syften Samtal … › för att man inte har något annat att göra › för att uppfylla krav på att vara artig › för ett behov av social samvaro › för visa att man behärskar ett visst sätt att tala. › för att uppnå vissa speciella syften: skrämma, informera, fråga, anklaga, kontrollera, få bekräftelse. Vänskapliga samtal kontra institutionella /professionella samtal. Hjelmquist (1987)

21 Vänskapliga spontana samtal Öppna i fråga om innehåll. Regelstyrda (vilket märks när man bryter dem). Grammatiska & sociala normer/regler Exempel: http://www.youtube.com/watch?v=ZFlqS8J1sUM

22 Spontana vänskapliga samtal mellan två (eller fler) människor (i) Handlar om socialt samspel 1. Ömsesidig anpassning från bådas sida 2. Syftet - att närma sig ett gemensamt mål Skapar, vidmakthåller och utvecklar relationer Kan bidra till självbild och självkänsla Har en avgörande betydelse när vi formas i vår medvetenhet & identitet 3. Innehållet ofta av socialt slag, dvs skvaller!

23 Varför skvallrar vi?, som individer?, som art? Diskutera!

24 Spontana vänskapliga samtal mellan två (eller fler) människor (i), forts 4. Utbyte utan att prata i mun på varandra. Och utan att det blir två monologer. Stora kulturella skillnader! 5. Se till att alla kommer ur samtalet med självkänslan i behåll och ännu hellre stärkt. Mycket sägs indirekt, vilket handlar om yttrandens olika budskapsnivåer: ”Jag och Linn ska ut och äta på restaurang på fredag…”.

25 Spontana vänskapliga samtal mellan två (eller fler) människor (i), forts 6. Förutsätter att vi gemensamt definierar/-t 1) oss själva, 2) situationen, 3) vår relation. = ”Common ground”: dvs någon slags delad förståelse av situationen (och varandras kunskaper)

26 Är ett samarbetsprojekt…  Paul Grices (1957) samarbetsprincip och samtalsmaximer Den Kooperativa principen (Cooperative Principle, CP): –Kvantitetsmaximet: Gör ditt bidrag till samtalet så informativt som nödvändigt, ge varken för mycket eller för liten information. –Kvalitetsmaximet: Säg inte det du tror är falsk eller som du saknar evidens för. –Relevansmaximet: Var relevant. –Sättsmaximet: Var otvetydig, kortfattad och ordentlig. Spontana vänskapliga samtal mellan två (eller fler) människor (ii)

27 Två exempel: A: Ska vi plugga samtalsanalys ikväll? B: Det är Ernst på TV. A: OK, imorgon då? A: Jag tycker att holländare har ett människovärde. De förtjänar varken att kränkas eller hånas. B: Vad sjutton menar du? A: Vaddå, är du av en annan åsikt? Spontana vänskapliga samtal mellan två (eller fler) människor (ii), forts

28 Två exempel: A: Ska vi plugga samtalsanalys ikväll? B: Det är Ernst på TV. A: OK, imorgon då? – +> Det blir inget plugg. – +> B tycker Ernst är viktigare än (nästan allt) annat (ev. redan delad kunskap) B:s yttrande är relevant för A:s fråga -> B ger ett (partiellt) svar A: Jag tycker att holländare har ett människovärde. De förtjänar varken att kränkas eller hånas. B: Vad sjutton menar du? A: Vaddå, är du av en annan åsikt? (A bryter mot kvantitet och relevans) Spontana vänskapliga samtal mellan två (eller fler) människor (ii), forts

29 CP inte normativt? Folk bryter ofta mot CP Tolkaren försöker så långt som möjligt förklara talarens yttranden utifrån CP Talaren antar också att åhöraren kommer att tolka hennes yttranden på detta sätt – de kan därför utnyttja CP för att överföra mer information än den som explicit sägs Man antar (underförstått) alltså att talaren är samarbetsvillig och säger sanningen, är lagom informativ och välformulerad, och relevant. (jfr Apor) Spontana vänskapliga samtal mellan två (eller fler) människor (ii), forts

30 Spontana vänskapliga samtal mellan två (eller fler) människor (iii) Innehåller mycket stor individuell variation: Är vissa personer bättre samtalspartner än andra? Vad tycker du kännetecknar en dålig samtalspartner?

31 Spontana vänskapliga samtal mellan två (eller fler) människor (iii) Innehåller mycket stor individuell variation: Är vissa personer bättre samtalspartner än andra? Vad tycker du kännetecknar en dålig samtalspartner?  Ljuger, tappar humöret, avbryter, ger inget beröm, ingen bekräftelse, visar inga känslor. Du-budskap. (Rautalinko, kap 6.)

32 Varför är vi olika i vår samtalsstilar? 1.Medfödd del av personligheten -Social färdigheter (är) 2. Inlärt (Praktisk färdighet - kan) - Modellbaserad imitation: härmning - Förstärkning utifrån: vilka konsekvenser får beteenden i min sociala miljö.

33 Varför är vi olika i vår samtalsstilar? 1.Medfödd del av personligheten -Social färdigheter (är) 2. Inlärt (Praktisk färdighet - kan) - Modellbaserad imitation: härmning - Förstärkning utifrån: vilka konsekvenser får beteenden i min sociala miljö. Rautalinko: ”Följden kan bli att man glömmer att alla beteenden lärs in på samma sätt – genom imitation och respons från omgivningen – oavsett om de är praktiska eller sociala. Att betrakta sociala färdigheter som något inre kan därmed göra att de personer med dåliga samtalsfärdigheter ses som dåliga personer” (sid. 15).

34 3. Självbild (identitet) -Den vi innerst inne är (jagets kärna) - Den vi tror att vi är (själv- och jagbild) -Värdering av självbilden (självbild) -Hur vi tror att andra uppfattar oss (”mig”-bild) -Den vi borde eller skulle vilja vara (idealjag)  I relation till våra förmågor (självförtroende)  I förhållande till vår inre trygghet (självtillit) Nilsson & Waldemarson, kap 2 Varför är vi olika i vår samtalsstilar?

35 Diskutera! Vad tror du, går det att förändra sitt sätt att samtala i vuxen ålder? Går det att förändra andra vuxnas sätt att samtala? – till exempel vid medling på en arbetsplats?

36 Språk och kön Trots kulturella skillnader så tycks alla kulturer dela observationen att somliga sätt att kommunicera är typiskt ”manliga” respektive ”kvinnliga”. Mäns kommunikation: Abstrakt, innehållsfokuserat, opersonlig, komplicerat, långsammare. Kvinnors kommunikation: Konkret, relationsinriktat, känsloladdat, enklare, mer ”eller vad tror ni?”

37 Språk och kön Trots kulturella skillnader så tycks alla kulturer dela observationen att somliga sätt att kommunicera är typiskt ”manliga” respektive ”kvinnliga”. Mäns kommunikation: Abstrakt, innehållsfokuserat, opersonlig, komplicerat, långsammare. Kvinnors kommunikation: Konkret, relationsinriktat, känsloladdat, enklare, mer ”eller vad tror ni?” Vad är kopplat till kön i biologisk bemärkelse, förväntningar och till andra faktorer? Vad är bara unkna fördomar?

38 Det goda samtalet…  I det goda samtalet strävar man efter att förstå varandra utan vilja att uppnå egoistiska syften, eller bedriva maktutövning(Hjelmquist, 1987)  Rymmer äkthet, dvs att man ger av sig själv och accepterar den andre, att man är ärlig och strävar efter att förstå och bli förstådd (Martin Buber)  Är lyssnandet av hög kvalitet: - Aktivt, fokuserat och djupt - Empatiskt - Okritiskt(Nilsson & Waldemarson

39 Den trasiga relationen syns i det trasiga samtalet… -Skulle du vilja att jag kilar ner och hyr en film ikväll? -Jaha, så att vi slipper prata eller?

40

41 Institutionsanknytna & professionella samtal

42 T ex anställningsintervjuer, läkar-patient samtal, terapeutiska samtal, klassrumskommunikation. Kan ha egna regler, t ex i fråga om turtagning. Tydliga mål Utelämnar personliga detaljer. Varierar stort i graden av teoretisk förankring. Exemplen terapi och klassrum.

43 Tjänstemannen: Barbro Andersson Mamman: Ja hej, mitt namn var Stina Karlsson. Tjänstemannen: Ja hej. Mamman: Jag skulle vilja anmäla min dotter till dagis. Tjänstemannen: Ja, kan jag få barnets personnummer. Mamman: Mmm 87 05 05. Tjänstemannen: Och de fyra sista siffrorna? Mamman: 1958 hoppas jag, usch det har jag glömt bort nästan. Adelswärd

44 Samtal under terapi Olika typer av samtal (om samtalsfärdigheter) beroende på teoretisk grundmodell. Rautalinko utgår starkt från en beteendeteoretisk och socialinlärningsteoretisk inlärningsmodell. Valet är framförallt nyttoinriktat: detta sätt att resonera skapar fler ”frihetsgrader” för förändring.

45 Rogeriansk (humanistisk) terapi: (aktivt lyssnande) P(atient): Det är dåligt ställt med mitt sexliv. Jag är bitter. T(erapeut). Det låter som om du är bitter. P: Jag är bitter på alla. Du är inte vidare hjälpsam. T: Det verkar som om du bryr dig om att jag inte är hjälpsam. P: Sluta upprepa allt jag säger! T: Du vill att jag ska sluta upprepa allt du säger. Samtal under terapi Olika typer av samtal beroende på teoretisk grundmodell. Jfr karikatyrer i Hjelmquist.

46 Samtal i ett klassrum Fördelning av samtalstiden: 70% läraren 50% av denna tid används för att ställa frågor (”har alla förstått?). Turordningsregler: Läraren bestämmer vem som har ordet. Läraren får avbryta en talare. Eleverna får inte avbryta en talare. Elever ska prata en i taget. Frågorna: Låg andel autentiska frågor av läraren. IRE-mönstret dominerar (initiate, response, evaluate)

47 Sammantaget  Den mest grundläggande aspekten av den mellanmänskliga kommunikationens uppgifter är att skapa gemenskap. För att bibehålla och stärka de sociala banden mellan människor  Enorm kulturell (och individuell) variation i hur man använder språk och kroppskommunikativa uttryck. (I de västerländska kulturerna, t ex naturligt att småprata).  Poäng i att skilja på vardagliga samtal och professionella samtal, men det finns många hybrid- former!

48  Talar vi bara med munnen? Kroppskommunikation/ icke-verbal kommunikation

49 Kommunikativ form Kommunikation Icke-muntlig Muntlig SpråkligIcke-språkligSpråklig Icke-språklig Teckenspråk Skriftspråk Gester, mimik, kroppsspråk, blickar Ord Röstkvalitet, prosodi

50 Vad är kommunikation? …och språk? Ett verktyg för kommunikationen Det teckensystem vi använder i tal och skrift, dvs. i vår verbala kommunikation Överföring av information från en eller flera individer till en eller flera mottagare Avsiktig/oavsiktlig

51 Kroppsspråket avslöjar dig…? Myter!? ”Visste du att: Du talar med 100-200 ord per minut men tänker 800 ord per minut. De tänkta, men outtalade orden visar vi i vårt kroppsspråk. Är du skicklig kan du läsa av din motpart och dra slutsatser om hur hon tänker. Med lite träning kan du också förstärka det du själv vill ha sagt.” ”Om en person bedyrar sin oskuld samtidigt som han torkar sig om munnen, är det ett exempel på anpassning, […] ett tecken på vilseledande beteende”. ”Människor i länder som är mindre teknologiskt utvecklade är mindre splittrade och har mer kontakt med sina känslor än vi i väst […] [vilket] syns i kroppspråket”. ”Kärlekens tysta språk är miljontals år äldre än talet och kärlekens minspel och gester är desamma i alla samhällen och kulturer.” ”Killar har svårt att prata känslor, men kroppsspråket ljuger inte. Vi vill ju veta om han är intresserad, även om han inte vill avslöja något. De här rörelserna blottar hans tankar…” ”Lärare och föräldrar måste lära sig att tyda barns kroppsspråk. Då kommer mobbningen i skolan minska, hävdar…”

52 Kroppskommunikation  Talaren använder kroppskommunikation mer eller mindre medvetet (jfr ögonryck)  Det vetenskapliga studiet: relativt ny gren inom beteendevetenskaperna och den allmänna språkvetenskapen. Även etologi.  Men mycket gamla traditioner… Hjelmquist (1987)

53 Gamla traditioner  Kroppskommunikation. Studerades som en aspekt av vältalighetens konst som uppstod 400- talet före Kristus i Grekland – ”actio”  Förvaltades sedan av romarna  Ett viktigt namn som förknippas med vältalighetens konst/retoriken: Quintilianus (första århundradet efter Kristus) ”Institutio oratoria”

54 Quintilianus ”Använder vi dem [de kroppskommunikativa uttrycken] inte för att begära, lova, kalla på, avskeda, hota, bönfalla, uttrycka avsky eller fruktan, fråga, neka? Använder vi dem inte för att visa glädje, sorg, tvekan, bekännelse, ånger eller för att ange mått, mängd, antal och tid? Har de inte kraft att uppegga och hindra, att uttrycka gillande, beundran eller skam? Ersätter de inte adverb och pronomen, när vi pekar på saker? Fastän jordens folk och nationer talar med en mängd tungor, så synes mig alla ha detta språk gemensamt.”

55 ”Av det vi uppfattar av varandra står 7 procent för det rent verbala (ord), 38 procent är tonfall, betoningar och andra ljud och hela 55 procent är det icke- verbala.” Wikipedia

56 Diskutera! Låter detta rimligt? Försök komma på exempel för och emot! (Hur) kan man lägga upp en undersökning för att få fram den här typen av siffror?

57 Vad som betyder mest för tolkningen av ett budskap beror på en mängd faktorer, bl a: * Relationen mellan deltagarna och deras kunskaper om varandra. * Ämnet för informationsutbytet. * Att kommunicera om inre och yttre världar… (åsikter, attityder, referensfunktion) Hjelmquist

58 Fysiskt/psykolo giskt avstånd Grad av språklig explicithet

59 Mehrabians kommunikationsstudie (1967) Experiment 1: Forskningdeltagarna (FD) fick lyssna på en kvinna som sa ”kanske” med gillande, neutral eller ogillande röst. De fick också se foton av kvinnoansikten med samma typer av känslor, och anbads gissa hennes känslor baserat på foton, röst eller kombinationen. Resultat: Foton var det bästa av de två. Experiment 2 FD lyssnade på nio ord som representerade gillande (t ex älskling), neutralitet (kanske) eller ogillande (avskyvärd). Dessa ord lästes upp med olika intonation och FD fick gissa vilka känslor som dolde sig bakom orden. Resultat: Intonation bar mer mening än orden i sig själva.

60 Mehrabians kommunikationsstudie (1967) Mehrabian forskning resulterade i följande formell: Total gillande = 7% Verbalt gillande + 38% röstbaserat gillande + 55% ansiktsuttrycksbaserat gillande. Detta har sedan kommit att (miss)förstås som att i all kommunikation så baseras betydelsen till: 7% av talade ord. 38% av röstkvaliteter. 55% via kroppsrörelser.

61 123 456

62 http://extremepresentation.typepad.com/blog /2009/07/the-mehrabian-myth.html

63 Fysiskt/psykologiskt avstånd Grad av språklig explicithet

64 Darwin, Charles, 1809-1882 The expression of the emotions in man and animals with photographic and other illustrations London: John Murray, 1872 History of Science Collection

65

66 Kulturella universaler och skillnader Grundläggande känslouttryck gemensamma: - exempel: höja ögonbrynen, grundläggande känslor. Inom vissa område stora kulturella skillnader! - Ritualiserade gester… (”Nej” i Turkiet). (”Tummen upp” i dykning.) - Mängden gester… - Hälsningsfraser: krama, kindpussa eller nicka? - Personligt utrymme (Intimsfär, personligt & formellt avståndet)

67 Vilket innehåll överförs i icke-verbal kommunikation  Fysiologiska egenskaper och allmänna förmågor  Social identitet  Känslor  Interpersonella attityder  Kognitiv information  Interaktionssignaler Allwood (1979)

68 De kroppskommunikativa uttryckens uppgifter 1. Budskapets innehåll Relationer mellan språkliga och icke-språkliga uttryck vad gäller budskapet  Förstärkande (t ex mimik)  Modifierande  Ersättande  Motsägande  Helt fristående  Repeterande Hjelmquist

69 fortsättning 2. Samspelet mellan kommunikatörerna Ersätter verbal kommunikation i situationer då det är omöjligt eller olämpligt att prata Definierar relationer (bland annat i samband med dominans och kontroll) Ger uttryck för egen identitet och bekräftar andras Sätter in kommunikationen i en situation, en kontext, och bidrar därmed till att definiera de sociala situationer vi befinner oss i. Reglerar samtalet, till exempel när det gäller turodning

70 Söker talarens blick. Öka kroppsspänningen, lyfta ett finger, luta sig framåt, göra en hörbar inandning. Om detta misslyckas är det tillåtet att avbryta. Den som vill ha ordet…

71 Den som vill behålla ordet… Undviker ögonkontakt. Har ett högt tonläge. Använder olika gester vid satsgränser eller möjliga slut (höja händerna = ”jag är inte klar”) Fyller ut med ”öö” och ”hmm”-ljud vid planeringsfaser.

72 Gester och kroppsrörelser Kategorier av olika gester och kroppsrörelser som antas fylla olika funktioner  Emblem  Illustratorer  Regulatorer  Adaptatorer / Anpassare Hjelmqvist (1987)

73 Gester och kroppsrörelser (forts)  Emblem Kan översättas till ett ord eller ett enkelt sammansatt uttryck. De skall vara allmänt kända i den kultur där de förekommer.  Illustratorer Understryker något man sagt, eller markerar slutet på ett yttrande, t ex gester  Regulatorer Reglerar samspelet mellan deltagarna i ett samtal. T ex hur personer som samtalar med varandra bär sig åt för att en person i taget skall tala, och hur man gör för att byta roll som talare och lyssnare  Adaptatorer / Anpassare Handlingar som innebär att man manipulerar med sig själv (självanpassare); eller med föremål (objektanpassare); eller i förhållande till en motpart som man talar med eller lyssnar på (andre-anpassare). T ex klia sig, trumma med fingrarna på bordet, leka med pennor Hjelmquist