Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Svårt att läsa – sällan enda problemet ESSENCE som förklaringsmodell Björn Kadesjö Barnläkare, m.d. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Svårt att läsa – sällan enda problemet ESSENCE som förklaringsmodell Björn Kadesjö Barnläkare, m.d. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg."— Presentationens avskrift:

1 Svårt att läsa – sällan enda problemet ESSENCE som förklaringsmodell Björn Kadesjö Barnläkare, m.d. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet

2 ”Matteuseffekten” (Stanovich, 1986) Upptäcka tidigt Matteus 13:12: ”Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får övernog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.” ”Matteuseffekten” i utvecklingen av läsförmåga: Med åren ökar gapet i läsfärdigheter ökar mellan tidiga och sena läsare De sena läser mindre, utvecklar sitt ordförråd långsammare, får sämre läsförståelse. Vänta och se - underminerar barns fortsatta läsutveckling!

3 Presentation av föreläsningen Utgångspunkt: Hur kan vi förstå lässvårigheter ESSENCE som modell för att förstå samtidiga svårigheter Vanliga avvikelser i utvecklingen vid lässvårigheter  Språk, uppmärksamhet/impulsivitet, motorik  Riskfaktorer Upptäcka tidigt? BVC´s roll Vad kan man göra?

4 Definition. SBU Dyslexi hos barn och ungdomar: Dyslexi, specifika läs- och skrivsvårigheter: En medfödd funktionsnedsättning som framför allt yttrar sig som svårigheter med ordavkodning vid läsning och problem med stavning och kan som sekundär konsekvens visa sig som problem med läsförståelse. 5-8 % av befolkningen är drabbad (SBU)

5 SBU: Dyslexi hos barn och ungdomar några resultat Tester som kartlägger följande funktioner kan förutsäga dyslexi:  Bristande fonologisk medvetenhet  Snabb automatiserad benämningsförmåga (RAN)  Bokstavskännedom Andra tester för att upptäcka/utreda dyslexi har inte vetenskapligt utvärderats Om barn med dyslexi får öva kopplingen mellan fonem och bokstäver förbättras läsförmågan

6 Läs- och skrivsvårigheter (hämtad från Christer Jacobsson, Svenska dyslexiföreningen)

7 Lässvårigheter / Nedsatt läsförståelse Läsning = ordavkodning + språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986)  Målet med läsning – att extrahera mening/innehåll från en text. Två processer:  Avkodning: kodar skriftspra ̊ k till talspra ̊ k (och vice versa)  Fo ̈ rsta ̊ elseprocessen: genererar och tillfo ̈ r mening till det avkodade ”En vanlig bedömning är att 5–8 procent av befolkningen har betydande svårigheter att läsa och skriva.”

8 Har definition någon betydelse?

9 Universitets- och högskolerådet, UHR Högskoleprovet för dig med dyslexi Det finns högskoleprov anpassade för dig med dyslexi. Krävs ”en fullständig utredning av din totala språkliga kompetens”. Intyg av  Legitimerad logoped eller intygsgivare som Universitets- och högskolerådet har godkänt Diagnosen ska vara F81.0 specifik lässvårighet. Diagnosen kan också vara F81.3 blandad inlärningsstörning. Utla ̊ tandet ska ge underlag fo ̈ r beslut om en person ska ha ra ̈ tt till ett anpassat ho ̈ gskoleprov på grund av specifika la ̈ ssva ̊ righeter/dyslexi. Intyget ska visa att fo ̈ rla ̈ ngd tid o ̈ kar la ̈ sfo ̈ rsta ̊ elsen.

10 Definition enligt Socialstyrelsens Klassifikation av sjukdomar, ICD10 F 81.0 Specifik la ̈ ssva ̊ righet Sto ̈ rningens fra ̈ msta ka ̈ nnetecken a ̈ r en specifik och klart fo ̈ rsa ̈ mrad utveckling av la ̈ sfo ̈ rma ̊ gan som inte bara beror pa ̊ mental a ̊ lder, synproblem eller inadekvat skolga ̊ ng. La ̈ sfo ̈ rsta ̊ else, ordigenka ̈ nnelse, ho ̈ gla ̈ sningsfo ̈ rma ̊ ga och problemlo ̈ sning som kra ̈ ver intakt la ̈ sfo ̈ rma ̊ ga kan alla pa ̊ verkas menligt.

11 DSM 5, Specifik inlärningssvårighet (läsning) Svårigheter att utveckla och tillämpa akademiska färdigheter till följd av minst ett av följande symtom Felläsning eller långsam mödosam läsning Svårigheter att förstå vad den lästa texten förmedlar Stavningssvårigheter Svårigheter att uttrycka sig i skrift  Funktionsförmågan ligger påtagligt och mätbart under förväntade nivån för individer i samma ålder. Svårigheterna styrks genom standardiserade tester  Förklaras inte bättre av andra problem Obs. Dyslexi är en term som syftar på ett mönster av inlärningssvårigheter som utmärks av problem med korrekt eller flytande ordigenkänning samt problem med ordförståelse och stavning

12 Utgångspunkt för att förstå lässvårigheter Dimensionella – kategoriska problem Samtidiga problem mycket vanligt Komplex multifaktoriell orsaksbakgrund  Genetik och miljö: kombinationen av många olika gener (var och en med liten effekt) som samverkar med miljömässiga faktorer (Pennington, 2006, Bishop, 2008) Risk – skyddsfaktorer: avgörande för problembild  Riskfaktor – ökar sannolikheten att något icke önskvärt ska hända (inte detsamma som orsak)  Skyddsfaktor – neutraliserar, dämpar risk Mängden riskfaktorer kontra mängden skyddsfaktorer avgörande för problemutveckling

13 Risk- och skyddsfaktorer för lässvårigheter Riskfaktorer, exempel Faktorer hos individen  Ex hereditet för lässvårigheter, koncentrationssvårigheter, språkstörning /sen språkutveckling, kognitiva utvecklingsavvikelser, motoriska svårigheter Faktorer i familjen  Bristande läsvanor, avsaknad av uppmuntran för läsning, låg SES, svenska som andraspråk Faktorer i närmiljön  Brister i skolmiljö, en miljö som inte uppmuntrar läsning, pedagogik Antal och samvariation mellan riskfaktorer avgörande. Skyddsfaktor, exempel  Ex icke-verbal IQ, bra pedagogik, tidig upptäckt/tidiga insatser

14 Läs- och skrivsvårigheter (hämtad från Christer Jacobsson, Svenska dyslexiföreningen)

15 Samtidiga problem mycket vanligt ESSENCE - Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations ”Tidiga symtomgivande syndrom som genererar utvecklingsneurologiska undersökningar” (C Gillberg, Research in Developmental Disabilities 31, 2010)

16 Syndrom inom ESSENCE  ADHD  Autismspektrumtillstånd  Språkstörning  Utvecklingsstörning/inlärningssvårigheter/dyslexi  Ticstillstånd/Tourettes syndrome  Motoriska störningar/DCD (Developmental Coordination Disorder)  Affektregleringsproblem  Utagerande/asociala beteendeproblem (ODD/CD)

17 De som under uppväxten identifieras med svårigheter inom ESSENCE har ofta varit i kontakt med vården för någon form av avvikelse gällande: utveckling allmänt motorik kommunikation/språk aktivitet/impulsivitet, uppmärksamhet social interaktion, lek beteende/emotionell labilitet/humörsvängningar, sömn-/matproblem

18 ESSENCE Flera problemkonstellationer verkar höra samman. Predicerar misslyckande i skolan, anpassningsproblem, mobbning, psykiatrisk sjuklighet, sociala svårigheter. Vid tidig diagnostik, osäkerhet om diagnos,  är det språkstörning, ADHD, utvecklingsstörning, autism? Symptom överlappande, diagnostiska kriterier kan vara uppfyllda för fler diagnoser  nu eller senare

19 ESSENCE De olika symtombilderna skulle kunna vara uttryck för gemensamma kognitiva avvikelser som gör individen extra sårbar för faktorer i miljön. ”ESSENCE är inte en diagnos i sig utan ett tänkande för att uppmärksamma forskare och kliniker om de många olika problem som finns hos barn och ungdomar med tidigt debuterande utvecklingsneurologiska problem”. Konsekvens: Tecken på en avvikelse i ett barns tidiga utveckling (t.ex. språkstörning) motiverar att brett undersöka andra yttringar av en möjlig bakomliggande störning. Barn behöver förståelse/stöd utifrån sin samlade problembild – breda utrednings-/behandlingsteam

20 ”Atypical brain development” The term comorbidity is of questionable value in reference to developmental disorders: data and theory  Kaplan BJ, Dewey DM, Crawford SG, Wilson BN. J Learn Disabil.2001 Nov-Dec;34(6): skolbarn med reading disability (RD): noggrann undersökning av ADHD, developmental coordination disorder (DCD), oppositional defiant disorder (ODD), conduct disorder (CD), depression, and anxiety Mer än 50% uppfyllde kriterier för två eller flera diagnoser Är termen komorbiditet lämplig?

21 Vad menas med en komorbid diagnos? Ett tillstånd finns samtidigt med ett annat 1.Oberoende av varandra 2.Ett tillstånd är en följd av ett annat 3.Men om tillstånden är olika uttryckssätt för samma sjukdom – är det då komorbiditet? Exempel: hosta och snuva är inte komorbidida tillstånd – båda uttryck för förkylning

22 Ex: Komorbiditet RD/ADHD Bristande läsförståelse (RD) är ofta en komorbid diagnos till ADHD Olika tillstånd? Är ADHD och (RD) uttryck för samma grundproblem? Eller RD en följd av ADHD? Eller är ADHD en följd av RD?  Hur sambandet ser ut av intresse för forskning - men också klinik

23 Vanliga avvikelser i barns tidiga utveckling vid lässvårigheter Sen språkutveckling Överaktivitet, uppmärksamhetsproblem (ADHD) Motoriska svårigheter (ca 20% med DCD har lässvårigheter)  Lingam R et al. Pediatrics 2010;126(5) The association between developmental coordination disorder and other developmental traits  Gooch D, Hulme C, Nash HM, Snowling MJ. J Child Psychol Psychiatry 2014, 55.Comorbidities in preschool children at family risk of dyslexia. Margari L et al. BMC Neurol 2013 Dec 13;13:198 Neuropsychopathological comorbidities in learning disorders.

24 Från Förskolan Förskolan Grinden i Gnesta har prisats för sitt arbete med att använda rörelse för att lära matematik och språk. Motorisk träning är ett viktigt inslag som genomsyrar hela verksamheten. Föreståndaren på förskolan (utbildad till sensomotorisk reflexpedagog ) är säker på sin sak. Genom att träna upp den grundläggande motoriken tidigt i livet kan man förebygga framtida inlärningsproblem och koncentrationsproblem och optimera möjligheterna för inlärning. – Jag vet att det här fungerar. För mig är det vetenskap. Sedan får andra säga vad de vill,

25 Språkutveckling - läsning Barns tidig språkutveckling (including vocabulary, grammar, phonology, and narrative abilities) prognostiserar läsutveckling och skolframgång (Dickinson & Tabors, 2001; Morrison et al., 2005; Snow, Burns, & Griffin, 1998 ) Data från the NICHD Early Child Care Study visade att språkutveckling vid 54 månaders ålder predicerade läsförmåga första åren i skolan (NICHD Early Child Care Research Network, 2005).

26 Läsning - språk Snowling MJ, Hulme C. Child Psychol Psychiatry 2012 May;53(5), Hulme C, Snowling MJ. Current Directions in Psychological Science 2011, Children's Reading Comprehension Difficulties Nature, Causes, and Treatments Avkodning: fonologiska svårigheter Läsförståelse: 'higher level language difficulties” (inkl semantik, grammatik, ordförråd) – svårt förstå både talat och skrivet språk Välgrundad pedagogisk intervention måste utgå från individens specifika svårigheter (on a sound theory of the causes) Idag finns evidens för att fonologiskt baserad intervention är effektiv för barn med avkodningssvårigheter Evidens (svagare) för att läsförståelse kan påverkas av stimulans av språkutveckling Tidig intervention som reducerar brister i språkutveckling skulle ha stor betydelse

27 Hur uppmärksamma barn med sen/avvikande språkutveckling? Vänta på att föräldrar frågar? Vänta tills de får problem i förskola/skola?  Screening i förskolan? BVC: undersöka alla/screena?

28 Screening – krav Screening: Systematisk undersökning av alla i en population för att identifiera personer med ett tillstånd som innebär en hög risk för framtida ohälsa, samma utförande för alla barn Socialstyrelsen (2013): Modell för att införa och följa upp screeningprogram (15 punkter) Avgörande:  Finns en screeningmetod som på ett tillförlitligt sätt kan skilja ”friska” från ”sjuka“?  Finns tillförlitlig utredningsmetod?  Finns en effektiv behandling som är effektivare om den erbjuds efter screening istället för vid senare upptäckt?  Hur är kostnadseffektiviteten: hur många friska måste undersökas för att hitta ett fall?  Finns acceptans för screening/åtgärd?

29 I Sverige: metoder för språkscreening BVC 2 ½ år (enl Miniscalco) (Mattsson, Marild et al. 2001) 3 år (enl Westerlund) (Westerlund and Sundelin 2000) 2014: Ca hälften av landstingen använder metod Miniscalco och övriga Westerlund (Läkartidningen. 2014;111)

30 Vad vet vi om de som faller ut vid screening? Uppföljning vid 6 år: på gruppnivå signifikanta svårigheter jämfört norm – i olika språkliga domäner (språkljud, grammatik, ordförrård, språkanvändning, språklig medvetenhet) (Miniscalco et al. Acta Paediatrica 2005, 94, ), berättarförmåga (Miniscalco, C.,et al International Journal of Communication & Language Disorders, 2007), non- ordsrepetition (Miniscalco & Gillberg (2009) – läsförmåga vid 7-8 år, både ordavkodning och ordförståelse (Miniscalco & Dahlgren-Sandberg (2010).

31 Samtidig förekomst av språkstörning och andra utvecklingsavvikelser 61% av barnen med utfall på 3-års språkscreening hade andra utvecklingsavvikelser i skolåldern (Westerlund et al, 2002) 70% av barn med utfall språkscreening 2,5 år hade vid 7-8 år en neuropsykiatrisk diagnos (Miniscalco C., Nygren G., Hagberg B., Kadesjö B. & Gillberg C.(2006). Developmental Medicine and Child Neurology 48, )  AD/HD med uppmärksamhetsbrist, ASD, utvecklingsstörning, svag begåvning (IQ 71-84)

32 Erfarenheter av forskning svensk språkscreening % av alla barn deltar i screening vid 2,5 eller 3 år. Screening identifierar barn med betydelsefull språkförsening/avvikelse (gruppnivå) 5-10% remitteras till logoped efter utfall i screening. I Stockholm remitteras 13 av barn 0-5 år till logoped (2013) Hälften (minst?) av de som faller ut vid screening har andra betydelsefulla avvikelser som ADHD, generell kognitiv utvecklingsförsening, autismspektrumtillstånd, motoriska svårigheter som kräver specifika insatser (tänk ESSENCE!) Det finns inga för landet gemensamma riktlinjer för åtgärder efter screening. Idag vet vi inte om screening medför bättre förutsättningar – utmaning för forskningen

33 Socialstyrelsens ”Vägledning för barnhälsovård” (2014) Föreslår hälsobesök för alla barn vid 2 ½- 3 års ålder för bedömning utveckling/beteende (språk, kommunikation/samspel, allmän utveckling, beteende/psykisk hälsa). Specifik screening av språk: Finns upparbetade rutiner – viktigt utveckla nästa steg, insatser för barn med språkförsening

34 Vad kan BVC göra (förutom remiss till logoped)? Goda exempel på samarbete mellan BVC och bibliotek : Språkkedjan i Halland och Språknätet i Uppsala. Språkkedjan: Uppsala. Språknätet: Hitta språket! Kodknäckarna Glädje och utmaningar. Föräldrastödsprogram för barn 1-2,5 år Att vara småbarnsförälder idag Underlag för samtal om att vara förälder till barn i åldern mellan 1 och 2,5 år

35 Läsning - ADHD ”ADHD is the most common disorder that co-occurs with RD” (Carroll, Maughan, Goodman, & Meltzer, 2005; Maughan & Carroll, 2006) ADHD hos barn lässvårigheter – större svårigheter med läsning och uppmärksamhet än om endast ena diagnosen – problemen samexisterar och förstärker varandra (Mayeset al 2000) Litteraturöversikter: samtidigt lässvårigheter och ADHD hos % av barn i skolåldern Comorbidity of LD and ADHD: implications of DSM-5 for assessment and treatment. DuPaul G, Gormley MU, Laracy SD. J Learn Disabil Jan-Feb;46(1) The Co-occurrence of Reading Disorder and ADHD: Epidemiology, Treatment, Psychosocial Impact, and Economic Burden. C. Sexton et al J Learn Disabil November/December : ,

36 Lässvårigheter – ADHD vad är gemensamt? Cain K, Bignell S. Br J Educ Psychol 2014 Mar;84: Reading and listening comprehension and their relation to inattention and hyperactivity. Greven CU et al. Journal of Child Psychology and Psychiatry Vol –242, March A longitudinal twin study on the association between ADHD symptoms and reading 1.Neuropsykologiska avvikelser relaterat till ADHD, främst hos dem med uppmärksamhetsproblem: bristande exekutiva funktioner/nedsatt verbalt arbetsminne (Shanahan et al., 2006; Tridas, 2007; Willcutt, Pennington, Olson, Chhabildas, & Hulslander, 2005) 2.Språkproblem inkl ordavkodning, språkförståelse 3.Gemensam genetisk risk

37 Exekutiva funktioner; hjärnans styr- eller övervakningssystem Arbetsminne Fokusera, upprätthålla och skifta uppmärksamhet Reglera vakenhet, ansträngning, motivation Organisera, prioritera, aktivera Hantera frustrationer, emotioner Reglera självständigt handlande  T. Brown 2015

38 Lässvårigheter – ADHD vad är gemensamt? Uppmärksamhetsfunktioner har en central roll vid läsning (Shaywitz & Shaywitz, 2008, C. Sexton et al J Learn Disabil November/December : ) Bristande exekutiva funktioner och svårigheter med läsinlärning har samband, väg för intervention och framtida forskning (Eden & Vaidya, 2008) Ger potentiellt nya strategier för intervention. Farmaka ”may provide a potential adjunct treatment for teaching dyslexic readers to read fluently and automatically” S. Shaywitz,B. Shaywitz. Paying attention to reading: The neurobiology of reading and dyslexia. Development and Psychopathology/ Volume 20 / Special Issue 04 / Fall 2008, pp Fynden understryker betydelsen vikten av att identifiera neuropsykologiska svårigheter hos barn med RD för att utveckla effektiva behandlingsformer (Shaywitz & Shaywitz, 2008)

39 ADHD - språk (Emma Sciberras et al. Pediatrics Vol. 133 No. 5 May 1, Language Problems in Children With ADHD: A Community-Based Study). Barn med ADHD markant högre prevalens språkstörning än kontroller (även efter kontroll för SES och komorbiditet). ADHD + språkstörning sämre läsförmåga (och skolframgång) jämfört med barn med enbart ADHD (Tiroch E, Cohen, A. J Child Neurol October 1998 (13;10) Language Deficit With Attention- Deficit Disorder: A Prevalent Comorbidity) Kohort med 3208 barn år gamla där 5.2% identifierades med ADHD 45% av barn med adhd hade språkproblem, vanligare hos flickor, inte relaterat till IQ Barn med ADHD och språkproblem tycks ha annan neurokognitiv profil bakom sina problem än de som enbart har ett av dem Slutsats: utred språk vid ADHD!

40 Lässvårigheter – psykisk ohälsa/mentala störningar Maughan B, Carroll J. Curr Opin Psychiatry Jul;19(4): Literacy and mental disorders. Willcutt EG, Pennington BF. J Child Psychol Psychiatry.2000 Nov;41(8): Psychiatric comorbidity in children and adolescents with reading disability. Läs-/skrivproblem ökad risk för både utagerande och inåtvända problem. Olika mekanismer bakom. Läsning – utagerande beteendeproblem (aggressivitet, asociala problem, kriminalitet) medieras via ADHD och dess kognitiva avvikelser (fra pojkar) Ömsesidigt försvårande, utagerande beteende inverkar negativt på läsning, och svårigheter i läsning ökar risk för beteendeproblem. Inåtvända symtom, som ångestproblem – samband med stress associerat med lässvårigheter (fra flickor) Barn med autism fr.a. läsförståelseproblem Samtidiga problem – samtidiga insatser: “When comorbid problems occur, each is likely to require separate treatment”

41 Slutsatser Viktigt: tidiga insatser för att motverka Matteuseffekten. Barn vars utveckling väcker oro har problem med betydelse på sikt (ESSENCE). Utmaning för de som möter små barn! Riskfaktorer för lässvårigheter: hos individen, i familjen och i närmiljön. Uppmärksamma olika riskfaktorer! Språksvårigheter, koncentrationssvårigheter, motoriska problem finns mycket ofta tillsammans med lässvårigheter. Barn behöver hjälp för flera områden samtidigt. Koncentrationssvårigheter – svårigheter med läsning - ömsesidigt förstärkande – reducera koncentrationssvårigheter. Språkutveckling centralt för läsning. Ge goda förutsättning för stimulans av barns språk  I hemmet – utveckling på familjens språk.  På förskolan – svenska språket och hemspråk.  Information, motivation föräldrar.

42 SES och läsning Barn från familj med låg SES (dvs: låg inkomst, låg utbildningsnivå, hög grad av arbetslöshet eller arbete som kräver mindre)  presterar sämre i skolan, markant sämre läsförmåga  har en annan utvecklingsgång/lär sig på annat sätt än andra?  har sämre språklig utveckling mätt med olika mått; både språkförståelse och språkproduktion än barn från medelklass  växande skillnader i läsutveckling med ålder (Fernald, Marchman, & Weisleder, 2012; Hoff, 2006; Huttenlocher et al, 2010)

43 Sambandet mellan SES och språkutveckling? Föräldrar med låg SES (obs gruppnivå) pratar mindre med sina barn, tilltal som är mindre stödjande för barnens språkutveckling, talar mer till sina barn än med, mer för att korrigera beteende än för att initiera och upprätthålla en konversation (Hart & Risley, 1995; Hoff, 2006). ”Omfattande bevis för att olika språkliga erfarenheter är den primära orsaken till SES-relaterade i skillnader i barns språkutveckling och skolframgång” (Hoff E. Dev Psychol Jan;49(1):4-14. Interpreting the early language trajectories of children from low-SES and language minority homes: implications for closing achievement gaps). Flera andra korrelat som påverkar sambandet mellan SES och skolprestationer: prenatala förhållanden, hälsa, föräldrarnas delaktighet i barnens skolgång, beteendeproblem (Buckhalt, 2011, Heckman, Stixrud, & Urzua, 2006 ).

44 SES, språk i hemmet och läsning Hoff E. Dev Psychol Jan;49(1) Interpreting the early language trajectories of children from low-SES and language minority homes: implications for closing achievement gaps. Utgångspunkt: Stark relation mellan tillgång till talat undervisningsspråk i hemmet och skolprestationer Barn från hem med låg SES och barn från hem med annat språk än engelska har annan språkutveckling än barn från medelklass engelsktalande familjer. Det finns styrkor i detta - men de kommer till skolstart med lägre nivå språkutveckling (på engelska) än barn från medelklass engelsktalande familjer. Växande diskrepans med under skolåren. Viktigt stödja språkutveckling för att förbereda skolinlärning (”closing the achievement gaps”)

45 Kvalitet och mängd - betydelse för utvecklingen av andraspråk Barn med annat språk i hemmet, deras utveckling av engelska språket speglar både hur mycket engelska de utsatts för och vilken engelska de hört  barn som hör engelska från flera personer utvecklar mer avancerad engelska än de som bara hör engelska från en/ett fåtal personer  flera i miljön som talar engelska: ökad rikedom och variabilitet i språkliga erfarenheter (Place & Hoff, 2011) Slutsatser för svensk förskola: Stimulans för utveckling av svenska språket!

46 PISA 2009, läsförståelse 15-åringar Elever med låg SES och elever med utländsk bakgrund - signifikant sämre läsförståelse A. Infödda elever (födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige) B. Elever med utländsk bakgrund födda i Sverige där båda föräldrarna födda utomlands (9% av alla) C. Elever med utländsk bakgrund födda utomlands där båda föräldrarna födda utomlands (6% av alla) Infödda elever 53 poäng bättre än grupp B (OECD: 35 poäng), Infödda elever 91 poäng bättre än grupp C (OECD: 40) Andel elever som inte når upp till nivå 2 (de sämsta läsarna):  10% av infödda elever  30% av elever med utländsk bakgrund födda i Sverige  48% av elever med utländsk bakgrund födda utomlands

47 PISA 2012, läsförståelse 15-åringar 2012 års resultat visar successivt försämrad läsförståelse jämfört med PISA- mätningarna 2000 och 2009 (då läsning var huvudområde) - 47 poäng jämfört med PISA 2000 (OECD genomsnittet ökat 3 poäng, Obs Finland sjunkit 22 poäng) De lågpresterande eleverna (den 5:e percentilen) som försämrat sina resultat mest, -56 poäng jämfört med år 2000, medan de högpresterande eleverna (95:e percentilen) försämrat sina resultat med 10 poäng under samma tidsperiod.

48 Slutsatser Viktigt: tidiga insatser för att motverka Matteuseffekten. Barn vars utveckling väcker oro har problem med betydelse på sikt (ESSENCE). Utmaning för de som möter små barn! Riskfaktorer för lässvårigheter: hos individen, i familjen och i närmiljön. Uppmärksamma olika riskfaktorer! Språksvårigheter, koncentrationssvårigheter, motoriska problem finns mycket ofta tillsammans med lässvårigheter. Barn behöver hjälp för flera områden samtidigt. Koncentrationssvårigheter – svårigheter med läsning - ömsesidigt förstärkande – reducera koncentrationssvårigheter. Språkutveckling centralt för läsning. Ge goda förutsättning för stimulans av barns språk  I hemmet – utveckling på familjens språk.  På förskolan – svenska språket och hemspråk.  Information, motivation föräldrar.


Ladda ner ppt "Svårt att läsa – sällan enda problemet ESSENCE som förklaringsmodell Björn Kadesjö Barnläkare, m.d. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg."

Liknande presentationer


Google-annonser