Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hållbar utveckling och jordubruk “Vi är den första generationen som drabbas av miljöförstöringen och den sista som kan göra något åt den” (Barak Obama,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hållbar utveckling och jordubruk “Vi är den första generationen som drabbas av miljöförstöringen och den sista som kan göra något åt den” (Barak Obama,"— Presentationens avskrift:

1 Hållbar utveckling och jordubruk “Vi är den första generationen som drabbas av miljöförstöringen och den sista som kan göra något åt den” (Barak Obama, 30 november 2015)

2 Kursens innehåll Analysera hur livsmiljöer påverkas av människans aktiviteter ur ett lokalt och globalt perspektiv Värdera hållbar utveckling ur ett geografiskt perspektiv Identifiera urbangeografiska och rurala strukturer processer i så kallade u-länder Identifiera olika utvecklingsteoretiska traditioner Globalisering Koppling till Lgy11 och Lgr11 Lärare: Magnus Grahn och David Örbring

3 Upplägg Föreläsningarna guidar dig i litteraturen …men också kopplingar utanför litteraturen Diskussioner

4 Planering To 10.12, kl 12-15Hållbar utveckling. Är den framtida globala livsmedelspro- tionen tillräcklig? Hur ser den framtida globala livsmedelskonsumtionen ut? Vad är utveckling? /MG/ 15.12, kl Vad är globalisering? När? Var? Av vem? För vem? Är globaliseringsprocessen en ny företeelse? /MG/ 15.12, kl 13-15Varför är utvecklingstakten långsam i utvecklingsvärlden? Är den långsam? /MG/ 7.1, kl Den förstärkta växthuseffekten – världens största miljöfråga! /DÖ/ 12.1, kl Är den globala befolkningstillväxten livsfarlig? /DÖ/ 13.1, kl Är Aralsjön den allvarligaste ekologiska katastrofregionen förorsakad av människan? Är den framtida globala sötvattentillgången hållbar? /DÖ/ 15/1Tenta

5 Vad är hållbar utveckling? …ibland lägger man också till kultur som ett fjärde ben i hållbar utveckling

6 Hållbar utveckling - bakgrund 1963: Rachel Carssons bok Silent Spring 1987: Brundtlandrapporten – Begreppet Hållbar utveckling etableras ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. (Källa: NE) 1992: Rio-konferensen. Agenda 21 Klimatkonventionen – Kyotoprotokollet Vatten och dess betydelse 2002: Rio +10 i Johannesburg Betonade utbildningens betydelse 2015: Paris???

7 Hållbar utveckling? När? För vem? Av vem? Var? Vad? Varför?

8 Jordbruk Jordbruksrevolutionen – Var? – Hur? – När? När människan blev bofast Industriella revolutionen – Var? – Hur? – När? – Sverige: talet

9 Är den framtida globala livsmedelsproduktionen tillräcklig? ~1 miljard mycket undernärda Var? – Majoritet på landsbygden ~1 miljard undernärda ~1 miljard äter för mycket

10 Livsmedelsproduktion – geografiska utmaningar Produktionsförmågan av livsmedel är beroende av geografiska faktorer: – tillräcklig ultraviolett instrålning – lagom odlingstemperatur – vatten – god jordmån Problemet med vår planet är att merparten av jordytan inte kan uppvisa dessa fyra yttre omständigheter. Begränsningarna innebär att 89 % inte lämpar sig för jordbruk. Kan man påverka begränsningarna?

11 Kan man påverka begränsningarna? Alltså höja avkastningsförmågan Vad sa Maltuus? Boserup? Extensifiering – Odla upp större ytor Intensifiering – Konstbevattning – Konstgödsel – Mer rationell teknik – Förädling av grödor – GMO (Genmodifierade organismer)

12 Exempel på GMO 1.Ett s k gyllene ris har tagits fram som innehåller mer A-vitamin. Det har genforskare uppnått genom att tillföra två gener från påskliljan + en gen från en bakterie. Den A-vitaminberikade grödan ökar chansen till överlevnad för flera milj. barn varje år. Dessutom medför ökad A-vitamin mindre risk för att födas blind. Den gula färgen har inneburit ett visst köpmotstånd. 2. Järnberikat ris. Mycket väsentligt för mer än 2 miljarder människor – kvinnor i fertil ålder. 3. Ris som tål torka i 10 dagar, 10 grader kallare, dubbla saltmängden. Denna egenskap har tillförts genetiskt från svampar. 4. Majs som tål flera månaders torka.

13

14 Livsmedelsproduktion Majs, vete och ris dominerar – En del till djurföda, framförallt majs

15 Ris Fördelar goda och pålitliga skördar mycket lämpligt näringsmässigt lätt att lagra Nackdelar Extremt låg mekaniseringsgrad …arbetskraftsintensivt Kräver mycket vatten

16 Varför måste riset stå i vatten? Känsligt för låga nattemp. + mindre ogräs och skadedjur.

17 Är den framtida globala livsmedelsproduktionen tillräcklig? Mc Donald life style, Swedish life style eller Indian life style? – Kan bilden nyanseras? Hur lever t ex den stora medelklass som nu tar form i asiatiska stater? År 2010 producerades mat så att tillgången i världen låg på kcal per person och dag. Världens produktion av mat behöver enligt FAOs bedömning öka med 70 procent för att möta världens efterfrågan år 2050 på ett tillfredsställande sätt. …men kanske ännu mer eftersom vi använder jordbruksprpodukter till energi och mat till andra djur

18 Är den framtida globala livsmedelsproduktionen tillräcklig? Var finns undernärda människor (2010)? Asien och Stillahavsområdet 587 miljoner – Främst Indien Sahel: – Afrika söder om Sahara 239 miljoner Latinamerika och Karibien 53 miljoner Mellanöstern 37 miljoner Världens utvecklade länder 19 miljoner

19 Kan vi producera mer, bättre och hållbart? Jordbruksproduktionen kan fördubblas om: Jordbrukets expansion minskar (alltså minska skogsavverkningen) Högre avkastningsförmåga – Vatten – Konstgödsling – Bättre teknik – Förädling av grödor – GMO Marken producerar det mest effektiva Människan ändrar sina kostvanor Minska svinn och avfall Källa: LRF, Världsbanken, FAO

20 Soptipp utanför Bukoba, Tanzania… där det ändå finns god miljömedvetenhet

21 Var? Odlingsreserver i olika delar av världen, miljoner hektar (mark utan skog där man kan odla med regnvatten) Afrika söder om Sahara 202 Latinamerika och Karibien 123 Östeuropa och Centralasien 52 Östra och södra Asien 14 Mellanöstern och Nordafrika 3 Resten av världen 51 Totalt 445

22 1 USA 173 0,57 2 Indien 169 0,15 3 Kina 123 0,09 4 Ryssland 107 0,87 5 EU 107 0,21 6 Brasilien 68 0,36 7 Kanada 52 1,58 8 Australien 55 2,00 9 Nigeria 40 0,29 10 Indonesien 37 0,16 Mest åkermark Miljoner hektar/person Reflektioner?

23 Tre fallstustudier – jordbruk/livsmedel Turkiet Amazonas Tanzania Kurslitteraturen

24 Hållbar jordbruksutveckling – hur? – fallstudien Turkiet Stad Landsbygd Migration Fattigdom Hunger Vem drabbas/drar inte fördel? Barn Kvinnor Ekologiska utmaningar Avskogning Erosion Produktionsfall Resursmissbruk Lösning?

25 Bakgrund Landsbygd och jordbruk är multifunktionella: Bosättning, transporter, industri, skog, turism och rekreation I postindustriell ekonomi ökar turism och rekreation Agroturism Hållbar utveckling Socialt, ekonomiskt och ekologiskt

26 Fallstudien Turkiet – socialt hållbart? Agrotursim (vinkultur) Fler arbetstillfällen och nya marknader …men kvinnorna tycks inte ha fått ta del, varför inte? – Låg utbildningsnivå – Blygsamhet – Tradition – Informationsbrist

27 Fallstudien Turkiet – resultat Kvinnan inte integrerad i agroturism, hur förändra det? Bakgrund: Agroturism kombinerar primära och tertiära sektorerna – en möjlighet att: Stärka kvinnans livskvalité, sociala status och relationer Integrera kvinnan i central och lokal planering Information och utbildning Involvera privata sektorn

28 Fallstudien - Amazonas Amazonas Befolkningsför ändring Markanvändning Avskogning/ skogsskövling Finns det samband mellan de tre variablerna?

29 Fallstudien - Amazonas

30 Slutsats: Inget entydligt samband befolkning- markanvändning-avskogning… …utan förklaringarna är mer komplexa såväl inom tre variablerna…..som externa faktorer

31 Fallstudien - Amazonas Befolkning Tillväxt Migration Struktur Ålder Kön Avskogningen Rumslig utbredning Vad växer upp efter avskog- ningen? Hur växer det upp efter av- skogningen? Markanvänd- ningen Hushållen Storlek Ålder Vad odlas? Påverkan: Politisk Ekonomisk Geografisk skala: Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt/globalt

32 Jordbruk och livsmedel – fallstudien Tanzania “Om du utbildar en flicka, utbildas inte bara en familj utan en hel nation”

33

34 Hur påverkar geografiska faktorer jordbruksproduktionen i Tanzania Geografiska faktorer: – tillräcklig ultraviolett instrålning – lagom odlingstemperatur – vatten – god jordmån

35 Några olika sidor av jordbruk i Tanzania Lake Manyara-regionen. Norra Tanzania

36 Några olika sidor av jordbruk i Tanzania Sockerrörsplantage m ö havet Strax söder om ekvatorn

37

38 ”Överallt där det finns en bananplanta, finns det en människa”

39 Tanzania, 2009

40 Den röda lateritjorden med hög andel järn och aluminium, men lite kisel

41 Tanzania, 2014

42 Tanzania, oktober 2014 Barn som jordbruksarbetare – hur påverkar det deras utbildning – och jordbruket?

43 Klimatmötet i Paris

44

45

46 Övergång till nästa föreläsning Nobeldagen Paul Krugman, f 1953 – Ekonomgeograf, internationell ekonom, nykeynesian – Nobelpriset i ekonomi 2008 Den nya ekonomiska geografin Vad är geografiskt i Krugmans forskning? – Varför just här? – Produktion uppstår koncentrerat (agglomerationer): i städer, regioner, i ett fåtal länder – Varför Transportkostnad Närheten till andra ger stordriftsfördelar Slumpen Jämför Gunnar Myrdals teori om agglomeration och lokalisering


Ladda ner ppt "Hållbar utveckling och jordubruk “Vi är den första generationen som drabbas av miljöförstöringen och den sista som kan göra något åt den” (Barak Obama,"

Liknande presentationer


Google-annonser