Praktiskt taget alla människor är medvetna om att de är personer…

En presentation över ämnet: "Praktiskt taget alla människor är medvetna om att de är personer…"— Presentationens avskrift:

1

2 Praktiskt taget alla människor är medvetna om att de är personer…

3 Att vara en person är inte detsamma som att vara en maskin eller bestå av en uppsättning fysiologiska funktioner eller ett antal beteendemässiga reflexer…

4 I och med att vi är personer, lever vi i en utskiljbar social verklighet som består av upplevelser och erfarenheter…

5 Om människor definierar situationer som verkliga blir de verkliga till sina konsekvenser

6 Vi är medvetna om oss själva som speciella och avgränsade personer med en historia och med speciella förväntningar på framtiden…

7 Vad innebär det att vara människa, person och social varelse i en social värld?

8 Vad ingår i det vi kallar för ett socialt jag?

9 Hur och i vilken utsträckning formas vi som personer av de sociala sammanhang vi ingår i?

10 Vilken betydelse har kroppen för vår jaguppfattning?

11 Vilken betydelse har våra barndomsupplevelser?

12 Hur påverkas vårt tänkande av vår bild av oss själva som sociala varelser?

13 Hur och varför skiljer människor sig åt?

14 1.För att vara en person måste man ha och relatera till en bestämd kropp. 2.Att vara en person innebär subjektiva upplevelser; medvetenhet, jagupplevelser och möjlighet att påverka världen (tankar och handlingar). 3.Kognitiva processer – hur mening och innebörd skapas utifrån erfarenheter och föreställningar.

15 1.Att leva i en social värld tarvar relationer, vanor och rollspel, representationer. 2.Det finns mer eller mindre omedvetna tankar och känslor som påverkar den berörda personens upplevda varande. 3.Att vara en person inbegriper en upplevelse av att allt som har med en själv att göra på något sätt hänger ihop

16 Kroppen Var och en ÄR sin kropp. Vi tar det för självklart. Vi känner också igen våra medmänniskor genom att tänka på dem genom den fysiska attributen. …andra människor förnimmer vi genom ideal eller andra särpräglande som är karaktäristiskt för vederbörande. Kroppsupplevelsen medvetandegör vårt varande. Perceptionen är avhängig vår förmåga att ta intryck av omvärlden med stöd av våra sinnen.

17 Vi kan förändra/bruka vår kropp genom; Träning (muskelmassa/kondition) Bantning/bulkning (viktförändring) Hållning (kroppsspråk/icke-verbal kommunikation) Kläder (representation/rollspel) Kläder/skodon (påverkar omgivningens intryck; höjd, vikt mm.) Utstrålning (mimik, förhållningssätt) Frisyrer och hårfärg Annan fysisk attribut (smyckningar, tatueringar, piercing etc.) Renlighet och hygien. Tandstatus Sminkning

18 Vi har med andra ord att skulptera ett JAG som förhoppningsvis tillfredställer den enskilde OCH omgivningen.

19 Vår position och hållning i en viss fråga - kan avspegla sig i den fysiska verkligheten. Det kan ske mer eller mindre medvetet.

20 …sen har ju mänskligheten också utvecklat metoder (disciplinering) som gör att hon förmår ’hålla masken’ och INTE förmedla sin egentliga hållning och position i sakfrågor.

21 …Goffman talar i termer av expressivt läckage, dvs påtalar svårigheten med att ’lägga band’ på de gester som kroppen släpper ifrån sig….

22 …det är svårt att spela oberörd när man är skakad. …det är svårt att skyla sin förlägenhet när man rodnar. Går det att disciplinera sin mimik och sitt kroppsspråk tillfullo?

23 Varifrån kommer det specifika/individuella i vår identitet? Det härrör från vårt genetiska arv, tidigare emotionella erfarenheter och från de sociala sammanhang i vilka vi växt upp och tillbringat delar av vårt liv – individualiteten är förmodligen en komplex produkt av alla dessa former av påverkan.

24 Individualiteten kommer också till uttryck i de värden och värderingar vi anlägger på olika erfarenheter och saker i vår omvärld.

25 En speciell kvalitet i vårt medvetande är förmågan till reflektion – dvs. när vi tar oss tid att ’gå tillbaka i tiden’ och begrunda våra erfarenheter och upplevelser. Genom reflektion kan vi varsebli att det faktiskt finns alternativa sätt att se på saker och ting (och säkert alternativa val i livet som vi kunde gjort)

26 …i den bemärkelsen upplever vi inte livet som förutbestämt och oföränderligt, utan vi tror att förändring är möjligt och att vi har förmåga att utvecklas. Vi lever sålunda i en ’mångfald’ världar som inrymmer både faktiska och möjliga aspekter.

27 Människors roller och definition av situationer inverkar på vårt sätt att se på oss själva (självbild). Vi lägger ner omsorg vid att båda skapa och vidmakthålla den bild vi förmedlar till omgivningen. Somliga tvingas även att bjuda motstånd mot den ’bild’ som omgivningen föreställer sig kopplat den enskilde.

28 Andra människor utgör en väsentlig del av den vävnad som vårt liv utgör. Även om de andra är kroppsligt frånvarande, utgör de likafullt en del i vårt liv, genom att deras ideal och projektioner slagit rot i vår tankevärld.

29 Andra människor är viktiga både beträffande de möjligheter och de hinder de utgör. Andra människor kan sålunda utöva makt över oss. Det kan röra sig om fysisk eller mental makt.

30 På samma sätt som kroppen är ett medium för vår existens som människor, är också ’det sociala’ ett sådant medium. Det slags människa vi är eller hyser förhoppning om att bli, bottnar i social praxis – dvs. de sätt att tänka och kommunicera som vi hämtat från vår sociala omgivning.

31 Den typen av påverkan bidrar till att bestämma hur vi tänker på oss själva och vilken bild vi håller upp av oss själva inför andra.

32 Det finns hela uppsättningar av såväl uttalade som underförstådda attityder och antaganden som rör socialt kön – dvs. vad som lämpar sig i utifrån könstillhörighet – hur män/kvinnor förväntas bete sig och förhålla sig till andra.

33 Att vara kvinna eller man är för de allra flesta en väsentlig del i hur de uppfattar sig själva och hur andra uppfattar dem.

34 Människor reagerar inte sällan utifrån grovhuggna stereotypa bilder och inlärda antaganden om medlemmar/ representanter för specifika grupper (klass, etnicitet, bakgrund, kön, ålder etc.). Dylika antaganden projiceras på motparten – vilket kan leda till att det ’överförs’ som en del av motpartens självbild.

35 Det finns två sätt genom vilken vår självbild konstrueras: Vi kan aktivt skapa oss en personlig självbild. Vi kan även låta oss påverkas av hur andra uppfattar oss och reagerar på oss. Sistnämnda är beroende av hur vår motpart kategoriserar oss, den roll de ger oss och vilka tillgångar (resurser) vi har.

36 Genom att vi har en bild av oss själva och vilka vi är, vet vi också vad andra förväntar sig av oss, hur vi bör agera och reagera – och med hur vi bör tänka och känna.

37 På så sätt blir samspel med andra en ömsesidig process vars resultat inte enbart är en följd av respektive deltagare utan också av vad de gör tillsammans, hur de förhandlar sig fram till tolkningar i situationen…

38 Ett viktigt och grundläggande tema i boken är att; människan är medfött social till sin natur och att den sociala konstruktionen av jaget kan ta sig många olika uttryck.

39