HUR FORMAS MÄNNISKAN? Identitetsutveckling Kap 2.

En presentation över ämnet: "HUR FORMAS MÄNNISKAN? Identitetsutveckling Kap 2."— Presentationens avskrift:

1 HUR FORMAS MÄNNISKAN? Identitetsutveckling Kap 2

2 INDIVIDER Identitet: det unika och särpräglade med varje människa. Identitet talar om vem du är genom hur du själv upplever dig eller genom hur andra upplever dig.

3 SOCIALISATION Socialisation: kulturell inlärning, det sätt som samhällets normer, kultur, seder, språk införlivas i individen. Det sätt som vi lär oss hur vi fungerar i samhället, t.ex. hur man hälsar. Vi lär oss samhället – vår kultur, värderingar och seder osv, vilket formar vår oss och vår identitet. Socialisation är en livslång process - farfar lära sig använda Facebook.

4 PRIMÄR SOCIALISATION Första sättet vi socialiseras på Sker i familjen under spädbarnsåldern och förskoleåldern. Genom att härma de vuxna lär sig barnet bete sig på ett rationellt vis. När ett barn följer ”reglerna” bekräftas de av omgivningen. Primära socialisationsagenter: Vilka finns runt barnet? föräldrar, syskon mormor och andra som finns där under barnets tidiga år osv. handlar om att spendera tid tillsammans med barnet och förklara de koder som finns och sociala mönster i samhället. Denna tidiga period är viktig för normer och värderingar tas in och påverkar personligheten. Vad lär sig barnet? Mycket! Lär sig kulturen och hur samhället fungerar: seder normer lagar regler. Språkutvecklingen är en viktig del. Avgörande var barnet växer upp: Runtom i världen finns olika kulturer och samhällen t.ex. i Sverige hälsa med höger hand (att hälsa är norm och handslag är kultur).

5 SEKUNDÄR SOCIALISATION Barnet på jakt efter egen identitet rör sig ut i världen. Barnet fortsätter att läsa sig normer och kulturella regler. Även i vuxna livet socialiseras vi av våra vänner, partners, kollegor osv. Sekundära socialisationsagenter: befinner sig utanför familj och hem – skola (betydande del), arbetsplats vänner osv. I samhällen där skolan inte lika betydande del, sker det inom familjen. Lär sig genom att observera släktingar och grannar. Att vara en del av de vuxnas vardagliga arbete så lär man sig deras sysslor och bli kulturkompetenta. I många samhällen är det far och mormödrar som är viktiga kulturbärare och som ansvarar för nästa generation lär sig kulturens regler.

6 TERTIÄR SOCIALISATION Tertiära socialisationsagent: Media! Vi påverkas och formas starkt av medier. Läs oss saker när vi läser böcker, nya tankar av musik och reagerar när vi ser nyhetsinslag. Har bilder av ställen vi aldrig varit på. Medierna en del av att skapa vår verklighet – lär oss vilka ideal som gäller, inte minst inom mode och skönhet. Hur vi skall se ut, klä oss och hur smala vi skall vara. Medier förmedlar skönhetsideal. Men är media vinklad? Vad är det som egentligen förmedlas? (Källkritik) Övning: gå in på datorn och surfa runt – vad lär vi oss?

7

8 HUR ERT IDENTITETSARBETE PÅVERKAS AV GLOBALISERINGEN Vi får omdefiniera synen på familjeliv, könsroller, personlig identitet, sexualitet, samspel med andra. Förr: där jag föddes formade mig som person – man hade sina fasta roller. En son skulle ta över faderns arbete och dottern skulle gifta sig. Sociala koder styr våra liv, val och aktiviteter. NU: traditionens makt minskar. De sociala koderna blir svagare och sonen kan välja ett annat jobb. Globaliseringen tvingar oss att leva på ett mer öppet och reflexivt vis. Detta innebär att vi ständigt reagerar och anpassar oss efter en föränderlig omgivning. Reflexivt identitetsarbete – Ställer frågor som hurdan är jag? Vad ska jag bli? Hur uppfattas jag av andra? Hur vill jag vara? Hur ska jag se ut? måste hela tiden omvärdera er själva. Vi ärver inte längre vår identitet utan vi skapar och förändras oss som ett resultat av intryck och möjligheter

9 Dubbel socialisation: en konflikt uppstått eftersom två inlärningar krockar med varandra, den ena säger si och den andra säger så. För vuxna detta enklare att reda ut men svårt för barn. Att exempelvis flytta till en ny kultur

10 SYMBOLISK INTERAKTIONISM Förstå människors handling och nära samspel mänsklig interaktion är grundläggande för hur samhället skapas. Bygger vidare på max webers tankar (förståelse) – weber ansåg att det är människans interaktion som skapar samhällets strukturer. För att förstå hur vi skapar samhället behöver vi förstå varför vi gör som vi gör – måste förstå mänskligt beteende. Alltså: Socialisationen formar oss, som i sin tur blir avgörande för hur vi handlar och interagerar. Denna interaktion skapar samhällets struktur. Vad som möjliggör interaktionen är kommunikation, vilken sker genom språk (talspråk, kroppsspråk, symboler) Interagerar genom symboler, men för en interaktion måste vi ha en gemensam definition av symbolen

11 SYMBOLER STOLHÄSTPEUGOT http://www.appeltstyling.se/33-peugeot

12 Övning: hur definierar du ordet familj?

13 GEMENSAMMA DEFINITIONER För interaktionen behöver gemensam definition av symbolen – delar vi inte innebörden av symbolen så har vi ett problem för interaktionen. Hur definierar man sin situation? Verkligheten upplevs aldrig objektivt, utan subjektivt. Vi upplever alla verkligheten på olika sätt beroende på vilka vi är, vilka erfarenheter vi har, kunskaper, uppväxt osv. Behöver en gemensam definition av situationen för samspelets skull (tex vid fotboll) Definition av situationen - definiera hur en individ upplever, tolkar och uppfattar sin situation

14 Thomasteoremet: ”if men define situations as real, they are real in their consequences” Beroende på hur jag definierar situationen agerar jag utifrån detta, vilket leder till konsekvenser av mitt handlande. Hiroo Onoda http://mikedashhistory.com/2015/09/15/final-straggler-the- japanese-soldier-who-outlasted-hiroo-onoda/

15 Vi är i ständig interaktion med andra människor och genom interaktion skapar vi vår verklighetsuppfattning. Genom att tillsammans med andra människor, definiera situationen skapar vi vår världsbild. Vår världsbild är central för vår identitet och på så sätt är interaktionen grundläggande för hur vi uppfattar oss själva. Vår verklighet är under ständig omförhandling. Vi kan ändra oss. Vi kan i interaktionen omforma vår världsbild och vår identitet. Alltså, vem vi är och hur vi ser på världen skapas i interaktionen med andra människor, samt hur vi uppfattar oss själva. Allting är föränderligt. Denna interaktion ligger också som grund för utvecklingen av samhällstrukturer

16 ROLLTEORI Människor är inte ensamma utan vi är sociala, vi söker andra. En individ ingår i flera grupper, ett sammanhang med flera människor. i varje grupp har individen en position (eller status) – en social position i förhållande till de människor du omger dig med, tex dotter/föräldrar, elev/lärare Positionen möts av förväntningar – dessa måste upprätthållas Individen erfar Sanktioner – konsekvenser (både positiva och negativa) – när hon agerar eller inte agerar enligt förväntan, tex en elev komma i tid till lektionen. När en position och förväntning möts skapas en roll. Till varje position finns det en motsvarande roll. Skillnaden mellan position och roll – en roll inkluderar en föreställning, en förväntan hur man ska uppträda

17 ROLLTEORI Genom våra roller förenas vi med samhället På det sätt vi socialiseras skapar våra roller. Vi är summan av de relationer vi har runtomkring oss – vi är våra roller och genom våra roller skapas också vår identitet Vi berättar vilka vi är genom våra roller, de är en central del för vår självbild och identitet, tex jag berättar om mig själv som lärare (lärarrollen) En individ består av en uppsättning sociala roller. En roll är inte alltid frivillig Rollen erbjuder trygghet – definierar vilka vi är Det som håller oss kvar i rollen är förväntningarna som ligger på oss och sanktionerna som väntar om vi väljer att inte acceptera rollen

18 Övning: Välj en roll - vilka sanktioner möts du av när du bryter mot förväntningarna som finns gentemot den rollen?

19 ROLLTEORI Rollkonflikt: förväntningarna på rollerna står i konflikt med varandra. Om man inte lever upp till förväntningarna av sin roll får man sanktioner. Inom individen: Att man inte klarar av att hantera/prioritera bland sina roller: tex satsa på karriär eller vara förälder Att man hamnar i situationer där olika personer har olika förväntningar på vilken roll man skall ha tex när läraren träffar sina elever när han är ute och festar med kompisar. Mellan individer: Rollkonflikter mellan individer kan uppstå när man inte lever upp till de förväntningar omgivningen har på den egna rollen. Att vara en dålig dotter. En dålig kompis. När två personer bråkar om samma roll, tex ledarrollen. Att man blir påtvingad en roll som man egentligen inte vill ha och därför svårt att leva upp till förväntningarna.

20 DRAMATURGISKT PERSPEKTIV – ERVING GOFFMAN Kan utveckla och förklara rollteorin Inramningen: en specifik situation kopplad till en bestämd tid och plats, t.ex. skolan, fotbollsplanen, hemmet – en scen. En scen består av en främre och en bakre region. Dessa kan variera - beroende på roller ser scenerna och de bakre regionerna olika ut. Exempelvis för läraren är klassrummet den främre regionen, och fikarummet den bakre regionen.

21 DRAMATURGISKT PERSPEKTIV – FRÄMRE REGIONEN Det är på den främre regionen vi uppträder. intrycksstyrning: används för att övertyga publiken och spela vår roll. Med hjälp av olika gester, sätt att prata, kläder och andra saker styr vi det intryck och den uppfattning vi vill andra ska ha av oss. Hur uppfattas man beroende på olika kläder? Exempelvis kostym? Även språk gester och annat kan användas för att styra intryck. Vi gör alltså vårt yttersta för att vara övertygande i våra roller.

22 DRAMATURGISKT PERSPEKTIV – BAKRE REGIONEN På den bakre regionen byter vi roll – kan bli rakt motsatt till den offentliga rollen, tex kostym versus mjukisbyxor I den bakre regionen kan vi leva utan krav på ”kostymer och masker”. Kravet på intrycksstyrning ser inte alls detsamma ut i den bakre regionen. Vi behöver inte föreställa oss, vi kan vara privata. Det i sin tur medför andra masker kopplade till andra roller. Beroende på roller ser scenerna och de bakre regionerna olika ut – olika roller har olika scener och olika regioner – tex i skolan kan för läraren klassrummet vara en främre region men personalrummet en bakre region. I hemmet kanske vardagsrum och köket är de främre regionerna medan ditt rum är en bakre region. Poängen med teorin: anpassar vårt beteende beroende på var vi är – har på oss olika masker med tillhörande beteende för att verka övertygande i våra roller

23 SPEGELJAGET Vi möter ständigt människor och tolkar deras reaktioner på vad vi säger och hur vi beter oss. På detta sätt ser vi oss själva genom andra ögon. Genom andra, genom spegeljaget, skapar vi också vår självbild. Alltså, jag tolkar hur andra upplever mig och denna tolkning påverkar hur jag ser på mig själv. Exempelvis risken att se mig själv som dålig på sociologi på grund av min subjektiva tolkning av min omgivning

24 STÄMPLINGSTEORIN Genom hur andra människor uppfattar oss får vi etiketter, eller stämplar på oss. Vi blir definierade av andra. Exempelvis om du får goda resultat på prov uppfattas du som en duktig elev. Genom att lärare upplever dig som duktig elev stämplar dig så, upplever du också dig som en duktig elev. Våra stämplar och de etiketter som sätts på oss blir som självuppfyllande profetior – vi agerar enligt den stämpel vi får – stämplingen skapar vår upplevelse och därmed vårt agerande.