Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

K7: sid. 1 Kapitel 7 Arbetsmarknaden Inkludera arbetsmarknaden. Diskutera flödena på arbetsmarknaden. Hur bestäms löner och priser? Hur påverkas löne-

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "K7: sid. 1 Kapitel 7 Arbetsmarknaden Inkludera arbetsmarknaden. Diskutera flödena på arbetsmarknaden. Hur bestäms löner och priser? Hur påverkas löne-"— Presentationens avskrift:

1 K7: sid. 1 Kapitel 7 Arbetsmarknaden Inkludera arbetsmarknaden. Diskutera flödena på arbetsmarknaden. Hur bestäms löner och priser? Hur påverkas löne- och prisbildningen arbetslösheten i jämvikt? Hur påverkas arbetslösheten av faktorer som arbetslöshetsersättning och konkurrenstryck?

2 Arbetskraften Arbetskraften I arbetskraften är de som har jobb eller söker jobb. Individer mellan som ej är i arbetskraften kan vara: studerande, pensionerade, på sabbatsår, i hemarbete eller annat (NEET -- Not in Employment Education or Training). Sysselsatta är de i arbetskraften som har ett arbete. En person är sysselsatt enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU) om: han/hon under mätveckan utför minst en timmes arbete som avlönad arbetstagare, som egen företagare (inklusive fri yrkesutövare) eller som oavlönad medhjälpare i företag som tillhör familjemedlem i samma hushåll (personen är i arbete). han/hon normalt är sysselsatt enligt ovan, men tillfälligt är frånvarande från arbetet under hela mätveckan (personen är tillfälligt frånvarande). Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta. För att räknas som arbetslös ska en person vara utan arbete och aktivt söka efter ett. Men det går att studera och vara arbetslös. K7: sid. 2

3 Sveriges befolkning arbetsför ålder (15-74) Sveriges befolkning arbetsför ålder (15-74) K7: sid. 3

4 Sysselsättningsgrad Sveriges sysselsättningsgrad (antal sysselsatta/antal i arbetskraften) är relativt högt. K7: sid. 4

5 Arbetslöshet Arbetslösheten definieras som antal arbetslösa i procent av antal i arbetskraften i procent (notera att nämnaren inte är antal i befolkningen) ökade kraftigt i samband med 90-talskrisen och inte kommit tillbaks. K7: sid. 5 Arbetslöshet i Sverige

6 Arbetslöshet i olika grupper Är 36% av de mellan 15 och 19 år arbetslösa? K7: sid. 6

7 Arbetslöshet i andra länder K7: sid. 7 Arbetslöshet i euroländer

8 Arbetslöshet i andra länder K7: sid. 8 Arbetslöshet i euroländer

9 Individer i Sverige ej i arbete som andel av arbetskraften Källa: Konjunkturinstitutet K7: sid. 9

10 Individer utanför arbetskraften som andel av befolkningen Källa: Konjunkturinstitutet K7: sid. 10

11 Flöden mellan olika arbetsmarknadsstatus Bakom samma arbetslöshetsnivå kan två olika situationer gömma sig: Stora flöden, många förlorar jobbet men de flesta hittar också snabbt ett nytt jobb, eller Få som förlorar jobbet men de som förlorar jobbet har svårt att hitta ett nytt. Stora skillnader mellan (inom) Europa och USA i detta avseende. Stora skillnader mellan olika grupper av individer. K7: sid. 11

12 Flöden på arbetsmarknaden under 1 kvartal (Kv3, 2014) K7: sid. 12

13 Stora skillnader i flödena in och ut ur arbetslösheten i Europa Genomsnittlig arbetslöshetsperiod i månader 2010 K7: sid. 13

14 Lönebildningen Kollektiva löneförhandlingar mellan företag och anställda regel snarare än undantag i Europa. I USA och UK är det inte alls lika vanligt. K7: sid. 14 Andel av anställda som omfattas av kollektivavtal

15 Lönebildningen:2 Lönen oftast högre än reservationslönen både i Europa och USA. Oavsett förhandlingsform så gäller att löntagarnas förhandlingsstyrka är: högre, ju svårare det är att ersätta dem med andra, lägre, ju svårare det är för dem att hitta alternativ sysselsättning. Dessa faktorer påverkas av arbetslöshetsnivån, men också av institutionella faktorer som arbetslöshetsersättning och lagstiftning. Effektivitetslöneteorin: inte lönsamt sätta så låg lön som möjligt. Då ingen förlust att förlora jobbet. Lägre arbetslöshet skapar då ett tryck uppåt på lönerna. Ytterligare ett argument för att lönerna beror negativt på arbetslösheten. K7: sid. 15

16 Löner, priser och arbetslöshet 1. 1.Anställda och företag bryr sig (rimligen) om den reala lönen (W/P), inte den nominella (W) Högre arbetslöshet försvagar löntagarnas förhandlingsposition Bland andra faktorer som påverkar lönen är arbetslöshetsersättningen. Högre ersättningar ger mindre press på lägre löner för att minska arbetslösheten. Även andra institutionella faktorer som anställningsskydd, vilka som förhandlar m.m. är betydelsefulla. K7: sid. 16

17 Löner, priser och arbetslöshet - en formalisering Vi antar att den nominella lönen, W, beror på tre faktorer: Förväntad prisnivå, P e (positivt). Arbetslösheten, u (negativt). En variabel, z, som fångar allt annat som kan påverka lönebildningen (arbetslöshetsersättning, arbetsrätt, m.m.). Detta kan vi skriva formellt: (-,+) K7: sid. 17

18 Prisbildning De priser företagen sätter beror bla på deras kostnader. För att beskriva dessa definierar vi en produktionsfunktion. Anger en relation mellan mängden och kvaliteten på produktionsfaktorer och produktion. Vi bortser tillsvidare från kapital och fokuserar på produk- tionsfaktorn arbetskraft. En enkel produktionsfunktionen kan då skrivas: Y = A×N Y = produktion N = sysselsättning (ett uppskalat representativt företag) A = arbetskraftsproduktivitet (produktion per arbetare) Antag tillsvidare A = 1. Företagets kostnader bestäms av lönen – en enhet Y kräver en enhet arbetskraft som kostar W. Marginalkostnaden = W. K7: sid. 18

19 Prispåslag Vi tillåter att perfekt konkurrens inte råder. Priset > marginalkostnaden. Därför antar vi: P = (1+  )×W  prispåslag på marginalkostnaden. Under perfekt konkurrens gäller att  = 0, och P = W. P = (1+  )×W kommer att ge oss en prissättningsrelation. Överkurs; Företagens vinst är (P-W)×Q där Q är såld kvantitet. Om ett företag möter en efterfråga Q = P -(1+µ)/µ där µ>1, så maximeras vinsten om P =(1+µ)W. Lös max P (P-W) × P -(1+µ)/µ -> P =(1+µ) × W K7: sid. 19

20 Hur bestäms arbets- löshetens nivå? I denna sektion studerar vi hur lönesättning och prissättning bestämmer arbetslösheten. Vi kommer att anta om P e = P, så är marknaden i jämvikt. Senare kommer vi att tillåta avvikelser från en sådan jämvikt. K7: sid. 20

21 Lönesättningsrelationen och prisbildningsrelationen Ovan antog vi att den nominella lönen beror på prisnivån, arbetslösheten och z: W = P e ×F(u,z) Dela båda sidor mer P, då får vi lönesättnings- sambandet: Dela också båda sidor av prissättningsrelationen med P vilket ger W/P = 1+  som vi kan skriva om som: Vi ska nu rita dessa båda samband som kurvor med arbetslösheten på x-axeln. (-,+) K7: sid. 21

22 Jämviktsarbetslöshet Enligt prissättningssam- bandet är reallönen obe- roende av arbetslösheten. Enligt lönesättningssam- bandet är reallönen en fallande funktion av arbets- lösheten. I skärningspunkten är båda sambanden tillfredsställda. Slutsats: Jämviktsarbetslösheten u n är sådan att lönesättarna väljer den lön som ges av pris- sättningsrelationen. För u n gäller F(u n,z)=1/(1+  ). Arbetslöshet, u Reallön, W/P Prissättning, PS Lönesättning, WS unun K7: sid. 22

23 Arbetslöshetsersättning och arbetslöshet Hur påverkas arbetslösheten av högre arbetslöshetsersättning? Högre arbetslöshets- ersättning stärker löntagarnas förhand- lingskraft, WS-kurvan skiftar uppåt (z-variabeln ökar Slutsats: Jämviktsarbetslösheten ökar från u n till u n ’. WS’ Arbetslöshet, u Reallön, W/P PS WS unun un’un’ (-,+) K7: sid. 23

24 Prisbildning och arbetslöshet Vad händer om konkur- rensen på varumarkna- den minskar så prispå- slagen ökar? En ökning av påslagen innebär att  går upp. PS kurvan förskjuts då nedåt. Slutsats: Reallönen faller och jämviktsarbetslösheten ökar. PS’ un’un’ PS WS Arbetslöshet, u Reallön, W/P unun K7: sid. 24

25 Jämviktssysselsättning Kom ihåg att arbetslösheten u är lika med andelen av dem i arbetskraften om är arbetslösa (u=U/L). Det betyder att antalet arbetslösa (U) är lika med L × u. Därmed följer att antalet sysselsatta är N = L × (1-u) eftersom de i arbetskraften som inte är arbetslösa enligt definitionen är sysselsatta. Om vi ersätter u med u n får vi respektive antal i jämvikt. U n = L × u är antalet arbetslösa i jämvikt och N n = L × (1-u n ) är antalet sysselsatta i jämvikt. K7: sid. 25

26 Från sysselsättning till produktion Vi kan också räkna ut produktionen vid jämviktssysselsätt- ningen. Hittills har vi förenklat och sagt att en arbetare producerar en enhet (Y=N). I jämvikt får vi då: Y n = N n = L × (1-u n ) Denna produktionsnivå brukar kallas potentiell produktion. Om vi tillåter att produktivitetsparameterns A avviker från 1 får vi Y n = L × (1-u n ) Vi kan skriva om det som u n = 1- Y n /(A × L) Kom också ihåg att F(u n,z)=1/(1+  ). Av 1. och 2. följer K7: sid. 26

27 Jämvikt på arbetsmarknaden I ord kan vi beskriva jämviktsvillkoret på följande sätt: Vi den potentiella sysselsättningen Y n, är arbetslösheten (u n =1- Y n /L) sådan att den av lönesättarna valda reallönen (W/P e = F(u n,z)) är lika med den som impliceras av företagens prissättningsbeteende (W/P = 1/(1+  ). Vi kommer att titta mer på detta samband i nästa kapitel. K7: sid. 27


Ladda ner ppt "K7: sid. 1 Kapitel 7 Arbetsmarknaden Inkludera arbetsmarknaden. Diskutera flödena på arbetsmarknaden. Hur bestäms löner och priser? Hur påverkas löne-"

Liknande presentationer


Google-annonser