Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avMaj-Britt Lindberg
1
Att hantera krissituationer 2016 Leg psykoterapeut Petra Svensson Område psykiatri
2
Migration, psykisk ohälsa och trauma Migrationens ( Byte av hemort ) 3 faser: 1. Premigration – i hemlandet innan flykt 2.Migrationsfasen – tiden då man tar sig till det nya hemlandet 3.Postmigration – tiden i det nya landet
3
Migration – en livskris? Känslor som kan väckas: Sorg över förluster av landet, nätverket, språket, identiteten Ilska över orättvisan, diskriminering Rädsla som väcks av tankar och associationer på de faror man varit utsatt för Skuld mot dem man lämnat kvar Hjälplöshet och vanmakt över att inte ha kontroll över sitt liv Besvikelse och bitterhet över motgångar i den nya landet
4
Kultur Att tolka omvärlden Raster genom vilket den yttre och inre världen förstås och tolkas. Är i ständig förändring Individuellt Medvetet och omedvetet Familjemönster
5
Individcentrerat - Gruppcentrerat Individcentrerat – Värderar självförverkligande och personlig utveckling där rättigheter är knutna till individen Gruppcentrerat – Familjen minsta enheten. Identiteten ligger i att tillhöra en familj eller släkt, Individen ansvara för och får stöd från gruppen. Ett centralt värde i livet är att det ska gå bra för din grupp och föra familjen vidare. Viktigt att bevara familjens anseende utåt.
6
Trauma - Historik Första världskriget – Granatchock Andra världskriget – Traumatisk neuros Korea, Vietnamnkriget – PTSD (USA 1980) Katastrofer och krig Leo Eitinger (1912-1996) - Koncentrationslägersyndrom Altle Dyregrov, mfl, Krisecenter i Bergen Grete Dyb, mfl, Norska centret för våld och traumatisk stress Tom Lundin, mfl, Centrum för katastrofpsykiatri Lars Weisaeth, mfl, Kontoret for katastrofepsykiatri
7
Ta på traumaglasögonen! Det finns alltid en anledning till en reaktion- ibland handlar det om utsatthet/trauma.
8
Alla upplever inte en händelse lika Alla reagerar inte lika Alla påverkas inte lika Alla har inte lika behov
9
- Kroppen - Sinnena Syn Hörsel Känsel Lukt Smak
10
Trauma Extrem händelse som uppfattas som den kan leda till döden eller allvarlig fysisk skada eller hot mot vår personliga integritet. Biologisk/fysisk Psykologisk Socialt Ekonomiskt Existentiellt
11
Saknar bl a: Förmågan att uppleva trygghet och säkerhet Band och nätverk med andra personer – familjen, släkten, folkgrupper, samhället Behovet av rättvisa och skydd från övergrepp Identitet och roller – föräldraroll, yrkesroll, ledare i en social rörelse Institutioner som ger existentiell mening och sammanhang – traditioner, religion, andlig praktik, politiskt och samhälleligt engagemang
12
Ju våldsammare händelse – desto våldsammare reaktioner. Fysisk förändring – autonoma nervsystemet, hormon- och immunsystemet. Motorisk förändring – ökad muskelspänning, försämrad finmotorik, talstörningar, kroppshållning. Kognitiv förändring – tankeverksamhet, varseblivning, bedömnings- och problemlösningsförmågan, social anpassning. Psykologisk förändring- Obehagskänsla, rädsla, ångest, vrede, skam- och skuldkänslor.
13
Freeze - Fight - Flight
14
Fight ▪Gråt ▪Beredskap att slå ▪Biter ihop ▪Ilskna signaler, röst ▪Vilja sparka, stampa ▪Aggressiv, ilska ▪Rädsla för sitt liv ▪Hård eller lös i magen Freeze ▪Avdomnad i delar av kroppen ▪Kall, stumnad, blek ▪Stel och tung ▪Hålla andan eller tungandad ▪Känna hjärtslagen ▪Förändrad hjärtrytm ▪Uppkommer vid upplevt hot Flight ▪ Rastlöshet i benen, stum i fötter och ben ▪Ytlig andning ▪Stora ögon ▪Rör ben och fötter ▪Rastlös, känner sig fångad, känslig, beredd ▪Springer för livet ▪Utagerande
15
Krisens förlopp Chockfas Reaktions- fas Bearbetn.- fas Nyorient.- fas ----------------------------0 – 6 veckor ------------------- ----------------------6 – 12 månader ---------------- AkutfasMellanfasLångtidsfas
16
Göteborgsbranden 1998: 63 omkom, av 263 ungdomar visar 25 %, 18 månader efter, posttraumatiska reaktioner Flygolyckan Milano 2001: Av 153 anhöriga till omkomna visar 53%, 18 månader efter, posttraumatiska reaktioner Estonia 1994: Hos 42 överlevande visade 64 % relativt höga posttraumatiska reaktioner 3 månader efter Boråsbranden 1978: 21% angav att branden fortfarande påverkade deras dagliga liv efter 25 år Tsunamin 2004: Av 3 457 rapporterade 31 % om posttraumatiska reaktioner och nedsatt psykisk hälsa 14 månader efter
17
Varför reagerar vi så olika ? Livskris eller trauma? Traumats karaktär ”Dagsform” Vilken privat betydelse? Biografi Livsperiod Social situation Tidigare trauman Reaktioner under traumat
18
Att möta en traumatiserad person Ofta väldigt känslig för intryck och kan svänga snabbt i sitt mående vid ökad stress Tilliten till andra är rubbad och du kan känna frustration över att bli misstrodd. Kan missuppfattas som förföljelsetankar och paranoida symtom Psykiska reaktioner växlar ofta beroende på situation och tillfällen. På ytan kan det verka normalt men inre världen kan vara i uppror Personen vill ha hjälp, men backar av rädsla Minnesluckor vilket gör det svårt att ha en ”röd tråd” i vardagen. Svårt att bygga relationer och lära sig nya strategier Livsberättelsen är söndertrasad och ofullständig. Personen vill kanske inte berätta om sitt liv men gör det ändå
19
Några viktiga begrepp Dissociation – förändrat medvetandetillstånd Projektion – tillskriva andra sina egna farhågor, reaktioner mm Motöverföring – som personal agera på projektionen t ex bli arg mm Undvikanden – Undviker allt som är obehagligt och som kan påminna om trauma Rationalisering – Förenklar, generaliserar, ser inte detaljer Sorgens förtvivlade vrede!
20
SAMTAL En konst att öva på
21
Bedömning Vad/Vilka finns runt? Tidigare trauman? Ålder Adekvata reaktioner? Behov av kontakt med primärvård, specialistvård, privata behandlare? Suicidrisk
22
Vad ska jag göra och vad ska jag säga? 1)Vara närvarande både fysiskt och psykiskt! 2)Ta reda på om personen vill bli omhållen eller inte INNAN du gör ngt som känns bra för dig. 3)”Lyssna” till hela personen! Var observant inte bara på det som sägs utan också till reaktioner och ageranden. 4)Håll utrymmet lugnt, ingen stress. Gå ut om det behövs, aktivera personen. 5)Om du behöver, fråga vad personen tänker.
23
TILLIT Det behöver inte och kan inte bli 100%, Det behöver bara bli tillräckligt!
24
Kontinuitet och varaktig kontakt Alla kan inte vara närmast – Inte bli privat Kortare tätare samtal Skriva ner det som sagts Locka inte personen att prata om trauma Om berättelser kommer – lyssna och bekräfta, fråga inte efter mer detajer Berättelser kan vara olika beroende på minnesluckor, associationer Tiden utvisar om du gick att lita på, inte försäkringar med ord
25
Några enkla råd Stabilisering: Skapa lugn miljö, minskad stressnivå. ”Trygg plats” Rutiner / Struktur Andas i fyrkant Pedagogisk Röra sig i takt Få hjälp att tolka verkligheten Fjärilskram Skriva begränsad tid Bita i citron Kreativitet Kolsyrat vatten Skapande Be personen titta på och beskriva ett föremål Rörelse Prata med personen Lagom utmaning Aktivera
26
Psykiska besvär Ökad risk för: Depression Ångest – sårbarhet eller pga trauman PTSD – koncentrationssvårigheter, mardrömmar/flaschbacks, sömnstörningar Somatisering – kroppen får tala Psykos Suicidtankar Suicidförsök Suicid
27
Jag som personal då? Handledning Utbildning - Övning Kamratstöd – Avlastande samtal – psykologisk debriefing
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.