Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Välkommen! Grundutbildning för nya rehabkoordinatorer och nya TRIS- representanter.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Välkommen! Grundutbildning för nya rehabkoordinatorer och nya TRIS- representanter."— Presentationens avskrift:

1 Välkommen! Grundutbildning för nya rehabkoordinatorer och nya TRIS- representanter

2 Program Välkomna! Inledning och innehåll Sjukvårdens, Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans och Socialtjänstens övergripande uppdrag – 10.30Kaffe Grundläggande TRIS-kunskap – 12.15Sjukvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialtjänsten: Rehabilitering och samverkan – insatser, bedömningsgrunder och verktyg – 13.15Lunch – 13.30Sjukskrivningsförebyggande möte Läkarens dilemma – Anna-Sophia von Celsing Fika – 16.00Frågestund och därefter avslut

3 Landstinget riktlinjerna för styrning av rehab- och sjukskrivningsprocessen Syftet är att tydliggöra uppdraget och ansvarsfördelningen mellan vårdgivaren (Landstingsstyrelsen) och verksa mhetschef Gäller all öppen- och slutenvård inom Landstinget Sörmland Stöd för verksamhetschefer och organisation i sjukskrivningsarbetet

4 Övergripande mål patient- och rättssäker sjukskrivningsprocess för både kvinnor och män Med rättssäkerhet avses att korrekt tillämpa socialförsäkringen med tillhörande regelverk Med patientsäkerhet menas att sjukskrivningen skall uppfylla kraven på god vård (SOSFS 2011:9)………………….

5 Kraven enligt God Vård/Patientsäkerhet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker; kontraindikationer skall iakttas Patientfokuserad Kostnadseffektiv Jämlik Medicinsk bedömning för sjukskrivna skall ges i rimlig tid

6 Mål på lokal nivå De övergripande målen skall brytas ned till mätbara mål på verksamhetsnivå, som följs upp och återrapporteras till vårdgivaren För att säkerställa dessa mål skall framtagna beslutande riktlinjer för sjukskrivningsprocessen tillämpas och användas

7 Verksamhetschefens ansvar Utforma konkreta rutiner för att styra, följa upp och utveckla arbetet Säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens och att de får ansvar och befogenheter Utveckla, följa upp och analysera, så åtgärder kan vidtas för att förbättra arbetet Säkerställa att försäkringsmedicinskt beslutsstöd används

8 Begrepp sjukskrivning Sjukskrivning förutsätter att sjukdom föreligger och att denna sjukdom resulterar i en nedsättning av arbetsförmåga med minst 25%. Om sjukskrivning i sig bedöms ha en gynnsam effekt på patientens hälsotillstånd och arbetsförmåga, kan sjukskrivning sägas vara en del av vård och behandling

9 Sjukskrivning – en del av vård och behandling Sjukskrivning är lika viktigt för tillfrisknande som utskrivning av medicin Ingen skall behöva vara sjukskriven längre än nödvändigt. Erfarenhet visar att lång frånvaro från arbetet medför risk för medicinska, sociala och ekonomiska komplikationer för patienten

10 Sjukskrivning - en del av vård och behandling Är en medveten och aktivt del av behandlingen och sker i samråd med patienten Sker på lika villkor för alla Innebär tidiga och effektiva insatser för att möjliggöra snarast återgång i arbetet

11 ”En bra sjukskrivning” för patienten Rätt, Aktiv, Jämlik och Säker Sker på rätt indikation där det Försäkringsmedicinska beslutsstödet används Sker i enlighet med nationella och lokala riktlinjer

12 Vad innebär försäkringsmedicin? Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum (NFF) har antagit denna definition (2011) "Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada, påverkar och påverkas av olika sjukförsäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner."

13 Uppdrag – rehabkoordinator

14 Rehabkoordinatorns uppdrag Samordna vårdens del av sjukskrivnings- och rehabiliterings- processen Arbeta med att aktivt delta i Tidig Rehabilitering I Samverkan (TRIS) Vara stöd till individen

15 Viktiga faktorer i rollen som Reko Vara tillgänglig såväl inom egna organisationen som gentemot samarbetspartners Vara flexibel i uppdraget som rehab- koordinator och uppdragets utformning Att vara lyhörd och öppen för teamarbete Att vara synlig ute på egna enheten

16 Juni 2014 Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD)

17 Juni 2014 Försäkringskassans vision

18 Juni 2014 Historik Slutet 1700-tal Sjukkassor börjar bildas 1889Arbetarskyddslagen 1891Lag om sjukkassor 1901Yrkesskadeförsäkring 1902Riksförsäkringsanstalten 1913 Lag om pensionsförsäkring Pensionsstyrelsen 1930-talBidrag till boende 1937Bidragsförskott 1948Barnbidrag, folkpension 1954Allmänna sjukkassor 1960ATP-systemet 1961Riksförsäkringsverket 1963Allmänna försäkringskassor 1973 Inkomstbortfallsprincipen Sjukpenningen beskattas, blir ATP-grundande 1974Föräldraförsäkring 1977Arbetsskadeförsäkring 1994 Assistansersättning Bostadsbidraget förstatligas 1999Nytt pensionssystem 2005Försäkringskassan 2010 Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten Etableringsersättning

19 Juni 2014 Uppdraget Regeringen Ska få de underlag den behöver för beslut som gäller Försäkringskassans verksamhetsområde

20 Juni 2014 Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska stöd han eller hon har rätt till Ska få information så att de förstår sina rättigheter och skyldigheter Ska få stöd som underlättar övergången från ersättning via sjukförsäkringen till återgång i arbete Uppdraget

21 Juni 2014 Sjuk Sjukpenning Förlängd sjukpenning Fortsatt sjukpenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Arbetsskadeersättning Yrkesskadeersättning Närstående- penning Reseersättning istället för sjukpenning Smittbärarpenning Rehabiliteringsersättning Statligt personskadeskydd Sjuklönegaranti Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Funktionsnedsättning Assistansersättning Bilstöd Handikappersättning Bidrag till arbetshjälpmedel Vårdbidrag Kontaktdagar för vissa funktions- hindrade barn Förälder Föräldrapenning Tillfällig föräldra- penning Graviditetspenning Bostadsbidrag Underhållsstöd Underhållsbidrag Allmänt och förlängt barnbidrag inklusive flerbarnstillägg Adoptionskostnadsbidrag Övrigt Aktivitetsstöd Etableringsersättning Etableringstillägg Bostadstillägg Utvecklingsersättning Familjebidrag Bostadsbidrag Näringsbidrag och Begravningsbidrag till totalförsvars- pliktiga EU-kortet Tandvård Förmåner inom socialförsäkringen - exklusive pension

22 Juni 2014 Pengarna kommer från avgifter och skatter – Sociala avgifter (arbetsgivare) - 60 % – Skatter och övriga ersättningar År 2013 kostade Försäkringskassans del av Socialförsäkringen 212 miljarder kronor Socialförsäkringen

23 Juni 2014 Socialförsäkringens utgifter miljarder per år Försäkringskassans del

24 Juni 2014 Försäkringskassan Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje år Gör 45 miljoner utbetalningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning Betalar ut omkring 212 miljarder kronor per år (exklusive pensionsutbetalningar)

25 Juni 2014 Personlig handläggare - för kunder som behöver det Kunder med mer omfattande ärenden får en personlig handläggare, till exempel den som är långtidssjuk Personlig handläggare stödjer genom hela ärendet och i alla kontakter med Försäkringskassan

26 Juni 2014 Läkaren beskriver de medicinska förutsättningarna D F A Sjukdom Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning

27 Juni 2014 Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan Bedömning Sjukdom Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Arbetet Arbetsmarknaden Arbetet Arbetsmarknaden Aktiviteter

28 Juni 2014 Samordningsuppdraget Försäkringskassan samordnar Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen. Arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen har ansvaret för de arbetslivsinriktade åtgärderna Kommunen ansvarar för de sociala åtgärderna.

29 Juni 2014 Samordningsuppdraget I 30 kap §§ SFB Samordningsuppdraget….. innebär att FK ska utreda om det finns behov av rehabilitering för att individen ska kunna få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom arbete. En viktig avgränsning är att FK inte ska rehabilitera, utan samordna och säkerställa att de aktörer som har ansvar för åtgärderna genomför dessa.

30 Juni 2014 Sjukdom och rehabilitering Sjukpenning (efter arbetsgivarens sjuklön 14 dagar) Rehabiliteringsersättning Förebyggande sjukpenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Arbetsskadeersättning Närståendepenning Smittbärarpenning

31 Juni 2014 Kunder med funktionsnedsättning Handikappersättning Bilstöd Assistansersättning Vårdbidrag Arbetshjälpmedel

32 Arbetsförmedlingens kunder Arbetsgivare Arbetssökande

33 Arbetsförmedlingens uppdrag Att sammanföra arbetsgivares behov med arbetssökandes kompetens Matcha Ackvirera

34 Övriga uppdrag Etableringsuppdrag – planering i 2 år Arbetslivsinriktad rehabilitering

35 Ett krav för att vara aktuell för Arbetsförmedlingens service och insatser: Vilja och kunna arbeta till någon del

36 Två vägar in på Arbetsförmedlingen 1.Skriva in sig på eget initiativ 2.Komma på initiativ av annan myndighet; kommun eller Försäkringskassan

37 Arbetsförmedlingens tjänster 1.Söka arbete 2.Förbättra ditt arbetssökande 3.Vägledning till arbete 4.Utbildning till arbete 5.Starta eget 6.Klargöra dina arbetsförutsättningar 7.Anpassa din arbetssituation 8.Arbetsförberedande insatser

38 Klargöra dina arbetsförutsättningar Har behov av fördjupat stöd för att klargöra sina förutsättningar för arbete eller utbildning. Kan utreda hur nedsättningar/svårigheter kan kompenseras och den arbetssökande stärkas och utvecklas. För arbetssökande som är osäkra på sin arbetsförmåga, har nedsatt arbetsförmåga eller andra svårigheter som påverkar val av arbete/yrke och som hindrar dem från att etablera sig på arbetsmarknaden. Den vänder sig också till dem som förgäves sökt arbete under lång tid.

39 Exempel på insatser Utredande samtal med arbetsförmedlare. Kontakt med specialist vid Arbetsförmedlingens resursenhet avdelningen rehabilitering till arbete där man kan få kontakt med arbetspsykolog, arbetsterapeut eller socialkonsulent. Motiverande samtal med arbetsförmedlare eller arbetspsykolog. Arbetsprövning för att testa hur olika uppgifter fungerar. Tjänst hos Kompletterande aktör som Arbetsförmedlingen upphandlar. De kan erbjuda olika förberedande aktiviteter och insatser av rehabiliterande, utredande och vägledande karaktär som komplement till de insatser som Arbetsförmedlingen har.

40 Anpassa din arbetssituation För personer med nedsatt arbetsförmåga som har ett klart fokus i sitt arbetssökande men behöver hjälp med anpassning av sin arbetsplats, arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön, för att klara av att arbeta.

41 Exempel på stöd  Arbetshjälpmedel, bord, stol  Personligt biträde, merkostnader för personalresurser för stöd i arbetet  Lönebidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning.

42 Exempel på stöd - SIUS Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS- programmet, ett 2 år långt program där den arbetssökande får stöd av SIUS-konsulent att söka upp en arbetsgivare, introduktion på arbetet samt uppföljning av hur arbetet fungerar

43 Exempel på stöd - skyddat arbete Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare eller Samhall, för personer med funktionsnedsättning vilkas arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete och vilkas behov inte kan tillgodoses genom andra insatser Offentligt Skyddat Arbete - OSA

44 Arbetsförberedande insatser Har en låg aktivitetsförmåga med behov av förberedelse för att kunna delta i Arbetsförmedlingens övriga tjänsteutbud med grundläggande krav på aktivitet och delaktighet i arbetslivet.

45 Insatser för långtidsarbetslösa Jobbgarantin för unga, under 25 år och arbetssökande i 90 dagar. Jobb- och utvecklingsgarantin, över 25 år och arbetssökande i 300 dagar alternativt 14 månader. Rätt till aktivitetsstöd, insatser som fördjupad kartläggning- och vägledning, jobbcoaching, praktik, arbetsmarknadsutbildning eller anställningsstöd till arbetsgivare som nystartsjobb och förstärkt anställningsstöd.

46 Socialtjänstens grunduppdrag 1 kap. Socialtjänstens mål 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

47 Arbetet styrs av Socialtjänstlagen Socialstyrelsens allmänna råd Praxis (Kammarrätten) Kommunala riktlinjer

48 Försörjningsstöd/ ekonomiskt bistånd 4 kap. Rätten till bistånd 1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52).

49 Livsmedel Kläder och skor Lek och fritid Hygien och hälsa Förbrukningsvaror Tidning, telefon och TV-licens Riksnorm

50 Boende El Hemförsäkring Arbetsresor Fackavgift/A-kassa Kostnader utöver riksnorm

51 Exempel: Tandvård Medicin och vård Glasögon Hemutrustning Umgängeskostnader Livsföring i övrigt

52 Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt Stå till arbetsmarknadens förfogande - studera - praktik genom AF eller kommunens arbetsmarknadsenhet - aktivt arbetssökande Vid sjukdom gäller - läkarintyg - delta i rehabilitering eller utredning Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd

53

54 TRIS En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och samtliga kommuner i länet (Socialtjänsten). Sammantaget medarbetare. Viktigaste beståndsdelen = TRIS-team med representanter från alla parter. Ca 40 TRIS-team i länet.

55 TRIS TRIS-processen för individen TRIS som lokal samverkansplattform (TRIS-team) TRIS som infrastruktur för lokal och regional samverkan

56 TRIS - Definitioner och begrepp ProcessUppdrag Organisation TRIS Individ Landsting Huvudman Försäkringskassan Målgrupp webbplats Arbetsförmedlingen Ca 40 Team Kommuner 8 lokala styrgrupper 1 Länsstyrgrupp 1.Innan mötet 2.Mötet 3.Efter mötet 4.Avslut Besöksstatistik Rutiner och mallar Rehabiliterings- behov (insatser) Vårdpersonal Rehabkoordinator Representanter från FK, AF, socialtjänsten Processägare (RSG) < driftar < följer en utförs av > stödjer/följer upp är utsedd till > < bildar består av stödjs av har(stödjs med) består av följs upp m h a avser en delas in i äger < har en har en > leds av stödjer Tidig Rehabilitering I Samverkan < stödjer är < är < bildar

57 TRIS - Hur det började Finsam 93 - försök på flera ställen i landet Försäkringskassan har kontaktpersoner i vården – Eskilstuna och Nyköping 2002 – beslutas att inom finansiell samordning……….. Utreda: förutsättningar för och behov av multidisciplinära bedömningsteam i Sörmland Resultat: Samverkan behöver utvecklas inom vården och mellan vården och Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Företagshälsovård och arbetsgivare.

58 o Rehabskelettet utvecklas– Landstinget, FK och AF. o Är en processmodell för rehabiliteringssamverkan. o Teamarbete är grunden – Samordningsförbundet RAR 2006 Sjukskrivningsmiljarden o Rehabkoordinatorer från 2006 o Sakkunniga läkare från o Rehabskelettet blir TRIS. o Kommunerna kommer med. o Samordningsförbundet RAR finansiär.

59 Implementering i ordinarie verksamhet Ny styrning, tydlighet, utveckling av bättre metodstöd Fortsatt utveckling utifrån föränderliga förutsättningar och behov

60 Vi brukar påminna (särskilt vården ) om att ……. TRIS-processen kan vara en del av sjukskrivningsprocessen/rehabiliteringsproces sen men alla individer behöver inte gå den vägen i sin rehabilitering

61 Målgrupp Individer i arbetsför ålder som har eller riskerar en medicinsk nedsättning av arbetsförmågan samt är i behov av samordnade insatser. (Målet – närmare eller åter i arbete)

62 Syfte Skapa ett effektivt stöd till individen där rehabiliteringsbehovet blir utrett och aktiviteter samordnade så att individen får rätt insatser, rätt ersättning, från rätt instans, vid rätt tidpunkt. Individen

63 Illustration lånad av Eskilstuna Kommun, Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen Förhindra att individer faller mellan stolar…

64 Illustration lånad av Eskilstuna Kommun, Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen Eller slussas runt

65 Illustration lånad av Eskilstuna Kommun, Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen Samverkar istället runt individen

66 Organisation och styrning Processägare Regionala samverkansgruppen, RSG – Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Landstinget Sörmland och Arbetsförmedlingen, kommunerna i Sörmland (vakant) En Länsstyrgrupp Länsövergripande styrning gällande den länsgemensamma modellen – riktlinjer, uppdrag, processen etc Representanter för alla parter samt processledare Åtta lokala styrgrupper Lokal förankring, styrning och uppföljning av teamens arbete Stötta/styra där det behövs Representanter från alla parter – vissa styrgrupper har även lokala processtöd Processledaren för dialog med och är metodstöd till den lokala styrgruppen. Ca 40 TRIS-team i länet Stödjer individens rehabiliteringsprocess

67 Organisation och Styrning TRIS Länsstyrgrupp

68 TRIS-team Vårdens rehabiliteringsteam: Sjukskrivande läkare, sakkunnig läkare i försäkringsmedicin, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, psykoterapeut och rehabkoordinator Rehabkoordinator = teamledare och spindeln i nätet Arbetsförmedling, Försäkringskassa och socialtjänst: En namngiven representant i teamet från varje part. Arbetar enligt uppdragsbeskrivning.

69 Sakkunnig Läkare AF FK Soc Rehabkoordinator Psykoterapeut

70

71 Viktigt att ha koll på……….

72

73 Uppdragsbeskrivningar Arbeta för individens delaktighet i sin egen rehabiliteringsprocess. Göra TRIS känt som arbetssätt och bevaka att det finns interna rutiner för TRIS-arbetet – vårdplanering för sjukvården. Ha god kännedom om de verktyg/insatser inom den egna verksamheten Inhämta samtycke och i god tid och med en tydlig frågeställning, anmäla individens ärende till rehabkoordinatorn. Förberedelse inför TRIS-mötet och återrapportera efter. Kontinuerlig närvaro på TRIS-mötet och inför planerad frånvaro ordna ersättare till TRIS-mötet.

74 Uppdragsbeskrivningar Ha en konsultativ roll gentemot de övriga parterna i TRIS-teamet. Informera om förändringar och nyheter kring regler och arbetssätt. Lyfta utvecklingsområden i TRIS-teamet på den egna vårdenheten och vid behov till den lokala styrgruppen. Delta på TRIS-dagar som anordnas av den lokala styrgruppen samt delta vid interna TRIS- dagar/nätverksträffar. Vid behov medverka i arbetsgrupper inom TRIS. Verka för goda relationer med de samverkande parterna.

75 Rehabkoordinatorn och TRIS

76

77 Avgörande för att det ska fungera Alla ingående parter är engagerade och tror på samverkan. Prestigelöshet, god samarbetsanda i teamet. Ordning och reda i teamen: skriftliga uppdragsbeskrivningar, rutiner, fasta mötestider etc. Tydlighet avseende uppdrag i alla delar av organisationen. Att fortsätta driva utvecklingsarbetet på alla nivåer och inom den egna verksamheten.

78 Lathund TRIS-möten

79 Innehåller aktuella TRIS-team med kontaktuppgifter. Aktuella mötestider för respektive läkare. Rutin om vad som sker innan TRIS-mötet, under TRIS- mötet och efter TRIS-mötet. En ställföreträdare kan gå in istället för mig och anta rollen som mötessamordnare under mötet samt ombesörja efterföljande dokumentation. En ställföreträdare kan ej ombesörja hela TRIS-processen, dvs kan ej göra förarbetet innan mötet.

80 Interna rutiner och processer TRIS

81 Förstärkt samarbete Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Individen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är överens om att behov och förutsättningar finns för att individen ska kunna nå målet arbete eller utbildning inom ett år.

82 Processen under samarbetet Fördjupad kartläggning och vägledning av behov Aktivitet – Söka plats för arbetsprövning Aktivitet - Arbetsprövning/arbetsträning, TUNA, Arbetslivsresurs

83 Arbetslivsintroduktion En förberedande insats inom arbetslivsinriktad rehabilitering som vänder sig till arbetssökande vars dagar med sjukpenning har tagit slut och som är oklara över sina förutsättningar, möjligheter och krav på arbetsmarknaden och som därför behöver vägledning och stöd vid återgång till arbete.

84 Arbetslivsintroduktion Syftet med programmet är att förbereda personen för deltagande i arbetsförmedlingens insatser, program och samlade tjänsteutbud. I målgruppen inkluderas arbetslösa, anställda och egna företagare. Programmet kan och ska anpassas utifrån individen.

85 TRIS Under samtliga delar av processen inom det förstärkta samarbetet eller Arbetslivsintroduktion kan frågetecken kring förmågan uppstå och TRIS kan då vara en lämplig väg för att klara ut dessa.

86 Nollplacerade Nollplacerad – vad menar vi? En person som har en nedsatt arbetsförmåga p g a sjukdom men som saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och kan därför inte få sjupenning från Försäkringskassan. Sjukpenninggrundande inkomst = 0

87 Varför läkarintyg vid sjukskrivning? Individens rättigheter Vårdens ansvar Försäkringskassans ansvar Socialtjänstens ansvar

88 3 kap. 5 § SoL Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Lag (2012:776). Socialtjänstens skyldighet att samverka

89 Hitta individer i behov av rehabilitering genom samverkan Vägleda individen till rätt insats och rätt ersättning Kunskapsöverföring Tydliggöra individens delaktighet i rehabiliteringsprocessen Socialtjänstens uppdrag inom

90 Sjukskrivna Oklara arbetsförutsättningar Istället för intyg ställs frågor genom TRIS Behov av samverkan för den fortsatta planeringen Typ av ärenden som vi aktualiserar till TRIS?

91 Får ej en personlig handläggare på FK på samma sätt som för en person med SGI Erbjuds ej arbetslivsinriktad rehabilitering genom AF i samma utsträckning Riskerar långtidssjukskrivning i högre utsträckning då någon gräns på antalet dagar med ersättning saknas Risk för att individen hamnar mellan stolarna. Konsekvensen av att vara nollplacerad

92 Sjukskrivningsförebyggande möte

93 Tidigt flerpartsmöte, d v s innan dag 28 i sjukperioden. Målgrupp: patient som är eller riskerar att bli sjukskriven. Målet: i mycket tidig fas bedöma funktionsförmåga och aktivitetsförmåga samt initiera och planera en eventuell rehabiliteringsprocess för att om möjligt förhindra eller förkorta sjukskrivningsperioden. Får resultera i en sjukskrivning Kan användas som förebyggande åtgärd innan en eventuell sjukskrivning alternativt vid pågående sjukskrivning och då med syftet att förkorta sjukskrivningen.

94 Sjukskrivningsförebyggande möte Sjukvårdens möte men kan initieras av de samverkande parterna. Från sjukvården deltar relevant behandlare och/eller rehabkoordinator. OBS! Läkare behöver ej vara med. Då patienten är sin egen arbetsgivare deltar förutom patienten, relevant behandlare och/eller rehabkoordinator, även handläggare från Försäkringskassan samt eventuellt ytterligare part såsom Arbetsförmedlingen. Ersättning: utgår till vårdenheten med 3000 kronor och finansieras inom ramen för sjukskrivningsmiljarden.

95 Försäkringsmedicin Anna-Sophia von Celsing Ortoped / Rehaböverläkare Doktorand Försäkringsmedicinska kommittén Sörmland Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/ Allmänmedicin och preventiv medicin, Uppsala universitet

96 Rådgivningssköterskan Nyckelroll som första kontakt Läkartid Egenvård Sjukgymnast Beteendevetare Rehabkoordinator Arbetsterapeut Res-anteckning Notering i patientjournal om vad som händer i rehabiliteringen

97 Vad händer när man blir sjuk? Karensdag Läkarintyg Sjuklön Sjukpenning Anställd Sjukanmälan t arbetsgivaren Arbetslös Sjukanmälan till FK Arbetsgivaren Anmäler t FK inom 1 v A-S v Celsing Sjukpenning Rehabkedjan

98 K a re n s- d a g Sjuklön Arbetsgi varen Sjuk- penning Arbete hos ordinarie arbets- givare/ompl ac Sjukpenning Anpassad arbetsuppgifth os ordinarie arbetsgivare/ annat arbete Sjukpenning Öppna arbets- marknaden år Förlängd Sjukpenning eller fortsatt Sjukpenning för obegränsad tid Aktivitets- stöd ALI Arbetslivs introduktion FörsäkringskassanArbetsförmedlingen Aktivitets- stöd Fas 1+Fas 2 JOB Aktivitets- stöd Fas 3 JOB Sjukvården Kommunen/Försörjningsstöd Läkarintyg ARBETE? 914 dgr=2,5 år =1270 dgr=3,5 år SJUKERSÄTTNING?

99 Läkarintygets väg Försäkringskassan Från penna till penning…….

100

101 A-S v Celsing Läkarens dubbla uppdrag Medicinskt Ställa diagnos Behandla Rehabilitera Försäkringsmedicinskt Bedöma arbetsförmåga Utfärda medicinska underlag Intyg o utlåtanden Intyg: beskriver sakförhållande t.ex. omfattningen av en kroppsskada som läkaren sett vid undersökning Utlåtande: bedömning t.ex. om vad som orsakat skadan eller/och en prognos

102 Rätt till sjukpenning vid arbetsoförmåga till följd av sjukdom Försäkringskassan - beslutar

103 Sjukskrivning ? Ja Nej Läkarens dilemma Anamnes Status LabRöntgen Skada eller nytta? Behandling

104 Sjukskrivning = Behandling

105 A-S v Celsing Läkarens stöd vid sjukskrivning

106

107

108 Läkarintyget

109 D F A Koden ska avse huvuddiagnosen. Ange gärna övriga diagnoser som kan försämra patientens förutsättningar. Bidiagnoser som har betydelse för patientens arbetsförmåga anges i klartext Viktigaste rutorna! Patientens redogörelse för den aktuella sjukdomens utveckling före undersökningstillfället och vilka begränsningar i arbete och dagligt liv som patienten upplever. Beskrivning av fynd i status som motiverar aktuell diagnos. Gärna även röntgen och laboratoriesvar. Tydlig beskrivning av hur sjukdomen begränsar patientens förmåga/aktivitet på individnivå. Konsekvenser och omfattning av funktionsnedsättningen. Relateras till arbetsuppgifter

110 A-S v Celsing Funktionsnedsättning Exempel - rörelseorgan Nedsatt rörlighet, böj- och sträckförmåga, rotation Nedsatt kraft Smärta Fält 4 Exempel - Psyk Koncentrationssvårigheter Nedsatt uthållighet Minnessvårigheter Trötthet

111 Exempel – rörelseorgan Att ändra kroppsställning Att bibehålla kroppsställning Lyfta armarna ovan axelhöjd Gå med eller utan hjälpmedel Lyfta, sitta, gå Stå framåtböjd Utföra finmotoriskt arbete med händerna Exempel – psyk Att vara uppmärksam Att lära nytt, förstå instruktioner Att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift Att hantera stress, förändring o andra psykologiska krav Att förstå och uttrycka sig i tal och skrift

112 Ex. orkar inte företa sig någonting, blir apatiskt sittande i timmar, ingen aptit, klarar inga sociala kontakter, svårt att ta sig ur sängen, orkar inte se på TV eller läsa tidningar, svarar inte i telefon, går inte ut ur huset, alltid trött

113 Förtydliga vad arbetet innebär ex tungt undersköterskearbete på vårdavdelning för strokeskadade

114 Om den sjukskrivningstid som rekommenderas i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd överskrids ska det finnas en motivering till varför i detta fält. OBS! Bra ruta för komplettering av upplysningar!

115 Sjukskrivningspraxis

116 DFA - kedjan Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Fält 2 Fält 4 Fält 5 A-S v Celsing

117 Allan Anamnes Ventilationstekniker, 36 år, med axelvärk av och till sen några år. Vid ett takarbete 6 dagar sedan plötsligt kraftig nackvärk med utstrålning i vänster axel och arm som värker och domnar. Stickningar i lill- och ringfinger. Måste ta värkmediciner för att kunna sova och röra sig. Kan inte ligga på axeln. Håller huvudet stilla och lite roterat, svårt att ta av jacka o t-shirt. Kan inte lyfta vänster arm. D? F? A?

118 Försäkringskassans bedömning Tillräckligt beslutsunderlag? A-S v Celsing

119

120

121


Ladda ner ppt "Välkommen! Grundutbildning för nya rehabkoordinatorer och nya TRIS- representanter."

Liknande presentationer


Google-annonser