Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Riskbruk vid psykisk ohälsa hur vanligt är det och vilka interventioner har effekt? SAD.s årsmöte Lund d 27/11 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Riskbruk vid psykisk ohälsa hur vanligt är det och vilka interventioner har effekt? SAD.s årsmöte Lund d 27/11 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom,"— Presentationens avskrift:

1 Riskbruk vid psykisk ohälsa hur vanligt är det och vilka interventioner har effekt? SAD.s årsmöte Lund d 27/ Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper – Lund

2

3 Varför dricker vi alkohol? Positiva förväntningar via föräldrar, umgänge, kultur Vällust, självsäkerhet, sex, avslappning, stå på sig Alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem Upprymdhet, välbefinnande, avslappning, rogivande, ångestdämpning Dopamin, endorfiner, opioider, serotonin, glutamat, GABA

4 Riskbruk - definition Riskbruk av alkohol och narkotika - ett konsumtionsmönster som ökar risken för skadliga konsekvenser inkluderande ett beroende (WHO, 2008) - innefattar såväl konsumtionsmängder som konsumtionsintensitet - ännu inte uppstått skador, fysiska, psykiska eller negativa sociala konsekvenser - inte en diagnostisk beteckning.

5 Varför uppmärksamma riskbruk vid psykisk oh älsa Förhindra negativ inverkan på den psykiska ohälsan och dess behandling. Förhindra utveckling av beroende - personer med psykisk ohälsa har mer än fördubblad risk att utveckla beroende. Tidig intervention vid riskbruk av alkohol inom somatisk sjukvård har i många studier visat effekt. Studier av interventioner för riskbruk vid psykisk ohälsa är fortfarande få.

6 Identifiera riskbruk vid anamnes vid frågor om andra levnadsvanor Alkoholkonsumtion - standardglas - Risk veckokonsumtion: män > 15 glas kvinnor > 10 glas - Intensivkonsumtion-per tillfälle: män > 5 glas kvinnor > 4 glas Screeningsinstrument: alkohol (AUDIT) andra droger (DUDIT)

7 AUDIT- screening riskbruk Självskattning el intervju, max 40p 10 frågor - tre områden - konsumtion, binge drickande (AUDIT-C 3 frågor) - beroendetecken - skadlig konsumtion Gränsvärde risk: 8 – 19 män råd, MI kvinnor råd, MI Sannolikt beroende > 20 om diagnos behandla Risk AUDIT-C: män kvinnor ( Folkhälsomyndigheten 2015)

8 Hur vanligt riskbruk alkohol vid psykisk ohälsa? Svenska undersökningar: män kvinnor Psyk. öppenv Västerbotten 25% 25% (AUDIT) Nordström mfl 2006 Psykosvård Lund - ö.vård 22% 13% (AUDIT) Cruce mfl 2006 Allmänpsyk.vård Lund 30% 22% (AUDIT) Eberhard mf 2011 Allmänpsyk.vård Uppsala 30% 29% (AUDIT) Nehlin Gordh mfl 2012 Internet KBT- Sthlm 32% 30% (AUDIT) Gajecki mfl 2014 Depression primv. 6 landsting 29% 20% (AUDIT) Åhlin mfl 2015 Svenska befolkningen 15% 15% (AUDIT) Bergman et al 2009

9 Intervention vid riskkonsumtion Sjukdomsförebyggande riktlinjer 2011 Ge återkopplig - informera om riskerna: att få alkoholrelaterade skador, bli beroende Ge enkelt råd- minska konsumtionen (5 min) Rådgivande samtal min Kvalificerat samtal – individanpassat, ex MI, med uppföljning Möjligt tillägg: provtagning, skriftlig information

10 Intervention vid riskbruk alkohol psykiatrisk vård - studier Kort rådgivning jmf skriftlig information - efter ½ år båda interventionerna minskad konsumtion, kort rådgivning > än skriftlig information, - efter 5 år ingen skillnad mellan grupperna, båda mindre vård än en kontrollgrupp. Hulse & Tait 2002, 2003 Kort intervention har visat minskad konsumtion med hos patienter med psykisk sjukdom och riskbruk el diagnos missbruk, beroende. Baker 2002, Kavanagh 2004

11 Ex Patienter allmänpsykiatrisk vård - intervention Personer i allmänpsykiatrin i Lund med omnejd + Uppsala län erbjöds bedömning av riskabla alkohol-/drogvanor. AUDIT (DUDIT) ifylldes i väntrummet (N=1746), lämnades i slutet kuvert (97% erbjöds delta, ¾ deltog) Forskargruppen rättade ; riskpoäng kvinnor 22%, män 30% randomisering intervention:rådgivning per telefon 10-15min direkt eller efter 6 mån, då alla följdes upp. Sjuksköterskor, MI utbildade, ringde tider patienten önskat Ansvariga: Öjehagen A och Nordström G

12 Intervention-riskbruk Patients risk audit score at baseline - scoring no risk at 6 month follow-up, intervention vs control %, ITT-analysis Eberhard S, Nordström G, Öjehagen A. Soc Psychiat Epidemiol, 2009

13 150 patienter med riskbruk psykiatrin Uppsala Intervention av personal efter utbildning Minimal: återkoppling, fylla i formulär, broschyr, 10 min Kort intervention: återkoppling, fylla i formulär, broschyr +kort alkoholsamtal 20 min Uppföljning 12 månader: - 29 % hade mindre audit-score vid 12 mån - 21 % ej längre riskdrickande ingen skillnad mellan ”minimal” och ”kort” intervention (kön, antal besök inom psykiatrin påverkade inte utfallet) Nehlin Gordh et al 2012 Intervention riskbruk

14 Riskbruk vid depression, paniksyndrom, social fobi påverkar riskbruk behandlingsresultaten av internet-KBT? Stockholms läns landsting, N=1581 Ingen specifik intervention för riskbruk: 32,4% riskbruk alkohol el droger el kombination 24,1% enbart alkohol (AUDIT >8 män, >6 kvinnor) - negativ påverkan paniksyndrom, men ej depression - 4.6% enbart droger (DUDIT) fler avbrott, negativ påverkan social ångest Gajecki et al 2014

15 Riskbruk vid lätt, medelsvår depression i primärvård REHSAMstudie - Regassa patienter i 6 landsting. KI, Lunds universitet Erbjöds, randomiserades till 3 mån behandling: Internet KBT el fysisk träning eller sedvanlig behandling Riskbruk-AUDIT: 22,4% (29,0 män, 20,0% kvinnor) Binge drinking: 12,7% (23,3% män, 8,7%kvinnor) Dubbelt så vanligt jmf svenska befolkningen Åhlin el al mån förbättring depression. Fysisk träning och IKBT lika bra, båda bättre än sedvanlig behandling. Hallgren et al Br J Psych 2015 Förbättringen depression stabil tom 12 mån, manuscript Ingen förbättring riskbruk 12 mån

16 Depression (MADRS), psykologisk funktion, sömn, stress förbättrades ingen förändring riskbruk el intensivkonsumtion fr baseline - 12 mån. Risken för beroendeutveckling och andra konsekvenser kvarstår.

17 Riskbruk – bör identifieras 706 personer psykiska sjukdomar audit - 18 mån “ Binge drinking on at least at monthly basis may be a potential riskfactor for non-recovery from common mental disorders ” Haynes et al Psychol. Medicine 2008 Endast 30% av patienter med depression och riskbruk fick intervention. Slutsats: “ the low overall rate of recommendation to reduce use highlights the need to improve alcohol and drug use intervention among depression patients” Satre et al Am J Psychiatry 2014

18 Förlopp Baseline - 3 år: Baseline frekvens binge drinking - risk utveckla abuse, dependence efter 3 år (N=22.245) NESARC, 2008

19 Sammanfattning Riskbruk är vanligt vid psykisk ohälsa, kan leda till beroende och kan försämra psykisk ohälsa Behandling av psykisk ohälsa påverkar inte riskbruket, men vi har metoder för att påverka riskbruket. Varför används inte de metoder som fungerar för riskbruk också vid psykisk ohälsa?


Ladda ner ppt "Riskbruk vid psykisk ohälsa hur vanligt är det och vilka interventioner har effekt? SAD.s årsmöte Lund d 27/11 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom,"

Liknande presentationer


Google-annonser