Staden som plats ´sidan 288.

En presentation över ämnet: "Staden som plats ´sidan 288."— Presentationens avskrift:

1 Staden som plats ´sidan 288

2 Stadens läge Absoluta läget : internationella gradnätet
Förutsättningar för platsen genom naturgeografiska studier: landformer, klimat, vegeation, geologi och naturresurser Relativa läget mäts gnm: Kilometer, tid eller pengar (exempelvis ny järnväg, flygplats ändras relativa läget = tid minskar

3 Stadens fördelar Platsnytta – utbildning, försörjning, social samvaro mm. Försörjningsförmåga – hur många staden kan försörja Båda beroende av relativ och det absoluta läget - Öresundsbron (relativa läget förändras, förändras platsnytta o försörjningsförmågan

4 Vad är ens stad? S. 288 Metod: Morfologisk (hur det ser ut)
Funktionell (människor gör) Juridisk ( lagstiftning) Statistisk ( matematisk beräkning) FN ( inv) = hälften av världens befolkning i städer = Urbaniseringsgrad

5 Vad är ens stad? S. 288 Norden 1960 – tätort (200 inv + max 200 m m mellan husen) Sverige urbaniseringsgrad 90%. FN – mindre än 60%

6 Stad Stadens lokalisering och storlek: resurser - jordbruksbygd - hamn
- malm Landsbygd = motsats - stad beroende

7 Slutar stad – börjar landsbygd?
Zwischenstadt (mellanstad) Aktiviteter ut ur staden = mellanting Köpcentra Villaförorter Vindkraftverk Vattendrag – dricksvatten Fritidsintressen Gråzon – flyter i varandra

8 Megastäder s. 291 Mycket stora städer = ( över 10 miljoner invånare – ca 20 st.) Utvecklingsländer 1950 – 86 st Idag 500 st

9 Megalopolis Stadslandskap av många städer Städer växer ihop
Kan inte se var de börjar eller slutar Människor flyttar till megalopolis Megalopolis flyttar till människor Städer brer ut sig = urbaniseras närliggande områden New York – London (1900 – talet) Tokyo – Shanghai (ev) Huvuddelen av kapitalrörelsen o informationensker

10 Uppgift: Stadsplanering s. 298 – 305. Till måndag 5/11
Grupp 1: stadsplanering (Maria ) Grupp 2: 1900-talet + bilismen Grupp 3: bostäder Grupp 4: segregation Grupp 5: svenska förorter Grupp 6 : Svenska stadsregioner Grupp 7: dagens tendenser Grupp 8. grindsamhällen