Enheten för Epilepsi- och SömnUtredning

En presentation över ämnet: "Enheten för Epilepsi- och SömnUtredning"— Presentationens avskrift:

1 Enheten för Epilepsi- och SömnUtredning
Epilepsivak på ESU Enheten för Epilepsi- och SömnUtredning Neurologiska kliniken, Lund Börja kursen

2 Om kursen Epilepsivaket ansvarar för övervakning och omvårdnad av patienter som utreds på grund av svårbehandlad epilepsi. Den här kursen har skapats för att de sjuksköterskor och undersköterskor som sitter vak ska få information om arbetsuppgifterna. Kursen ger information och kunskap om: - Varför du sitter vak - Uppgifter vid kontrollbordet - Omvårdnad för hög kvalitet och patientsäkerhet - Testning i samband med anfall Tillbaka Förkunskaper

3 Innan du går kursen För att optimera din inlärning är det bra om du har suttit bredvid någon inne på ESU-salen innan du genomför denna utbildning. Tillbaka Hur ser det ut på vaksalen?

4 Så här ser det ut på ESU-salen
Patienterna på ESU övervakas dygnet runt. Arbetspassen varierar mellan 2-6 timmar med tillfälliga vakbyten under pauser Patienterna får aldrig lämnas ensamma. Tillbaka Innehåll i kursen

5 Det här kommer du att lära dig
1 Varför du sitter vak 2 Uppgifter vid kontrollbordet 3 Omvårdnad och patientsäkerhet 4 Testning under anfall 5 Testning efter anfall Tillbaka Ta reda på varför du sitter vak!

6 Uppgifter vid kontrollbordet Omvårdnad och patientsäkerhet
Steg 1 1 Varför du sitter vak 2 Uppgifter vid kontrollbordet 3 Omvårdnad och patientsäkerhet 4 Testning under anfall 5 Testning efter anfall Tillbaka Vet du varför?

7 Varför behöver vi sitta vak på ESU?
FRÅGA Varför behöver vi sitta vak på ESU? För att underhålla patienten För att testa patienterna samt ur säkerhetssynpunkt Ingen betydelse Tillbaka

8 FRÅGA FEL Vi sitter vak för att testa patienterna samt för deras säkerhets skull. Försök igen

9 FRÅGA RÄTT FEL Vi sitter vak för att testa patienterna samt för deras säkerhets skull. Försök igen Tillbaka Fortsätt

10 Steg 1: Varför du sitter vak
Patienternas epilepsimediciner minskas för att framkalla anfall. Vi utsätter patienterna för en ökad risk vilket ställer höga krav på patientsäkerheten. Vakets arbetsuppgifter är därför att: Se till att utrustningen fungerar och att kameran är rätt inställd Snabbt upptäcka när patienten får anfall Förhindra skador i samband med anfall Testa patienten under anfall tills dess att han/hon är helt återställd Tillbaka Steg 2

11 Uppgifter vid kontrollbordet Omvårdnad och patientsäkerhet
Steg 2 2 Uppgifter vid kontrollbordet 3 Omvårdnad och patientsäkerhet 4 Testning under anfall 5 Testning efter anfall 1 Varför du sitter vak Tillbaka Kontrollbordet

12 Kontroll av utrustning
Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet Kontroll av utrustning Kontrollbordet är din arbetsplats. Innan du sitter ep-vak får du utbildning och träning i hur den tekniska utrustningen fungerar. Detta ska göras när du börjar ditt arbetspass: Checklistan på kontrollbordet ska gås igenom och signeras Kontrollera grindar med grindskydd. De ska alltid vara uppe på ena sidan av sängen dagtid, nattetid skall sänggrindarna vara uppe på båda sidorna. Kontrollera att sug och syrgas fungerar och att grön förlängningsslang är kopplad. Tillbaka Kontroll av EEG

13 Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet
Kontroll av EEG EEG registrerar hjärnaktiviteten. Från elektroder fästa på huvudet går informationen via kablar till neurofysiologens laboratorium. Här ser du ett EEG på vaken patient. Bruna linjer registreras från elektroder på vänster sida och blå från höger. Röd linje längst ned visar EKG från elektroderna på vänster och höger axel. Tillbaka Mer om EEG

14 Kontroll av EEG För att EEG ska bli bra måste du under arbetspasset:
Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet Kontroll av EEG För att EEG ska bli bra måste du under arbetspasset: Göra funktionskontroll genom att trycka på ”Quick Select” på bildskärmens underkant minst en gång i timmen. Detta görs om du använder enbart videobild. Ser du EEG samtidigt som video på patienten räcker det att kontrollera att EEG rullar och ser normalt ut. Kontrollera EEG extra noga vid varje omkoppling, dvs. när patienten byter rum. Tillbaka Mer om EEG

15 Kontroll av EEG Vidare skall du under ditt arbetspass:
Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet Kontroll av EEG Vidare skall du under ditt arbetspass: Be patienten att blunda 5 minuter varje förmiddags- och eftermiddagspass. Tidpunkten dokumenteras i anfalls-protokollet och signeras på checklistan. Här ser vi ett EEG med ögonrörelser i början, därefter blundar och slappnar patienten av. Tillbaka Kan du detta nu?

16 Om EEG inte rullar på skärmen -
FRÅGA Om EEG inte rullar på skärmen - vad gör du då som vak? Låter det vara tills Neurofysiologens personal kommer upp för nästa elektrodomläggning. Försök gå över till kamerabild genom att trycka på ”quick select”. Kontrollera kablar. Om det inte hjälper - kontakta Neurofysiologiska kliniken. Tillbaka

17 FRÅGA FEL Du skall kontrollera kablarna och ta kontakt med Neurofysiologen! Försök igen!

18 FRÅGA RÄTT FEL Om EEG inte fungerar när du har EEG-bilden framför dig så får du kontrollera kablarna och kontakta Neurofysiologen om felet inte hittas! Försök igen Tillbaka Kablar m.m.

19 Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet
Kablar och mikrofon Vaket ansvarar för omkoppling av kablar vid förflyttning mellan patientrum och dagrum. I dagrummet ska patienten alltid ha en mikrofon på sig, en ”mygga” som kopplas till svart kabel. Tillbaka Kameran

20 Kamerabild Så här ser kameran ut
Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet Kamerabild Så här ser kameran ut För en bra registrering måste kameran vara rätt inställd: Ingen får stå framför kameran och skymma patienten. Andra personer i rummet ska därför stå vid huvudändan eller nere vid fotändan vid besök hos patienten. Be den som står i vägen att flytta på sig, det är vakets ansvar att bilden blir optimal. Tillbaka Mer om kameran

21 Kamerabild Det är vakets ansvar att patienten syns bra på bild!
Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet Kamerabild Det är vakets ansvar att patienten syns bra på bild! Se till att patienten syns i både närbild och helbild hela tiden. - En kamera filmar helkroppsbild - Den andra kameran filmar ansiktet i närbild rakt framifrån För att inget ska skymma kameran måste dörren till patientrummet vara helt öppen alternativt helt stängd. Tillbaka EEG störningar

22 EEG-störningar För att undvika EEG-störningar ska:
Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet EEG-störningar Ibland kan EEG störas av annan teknisk utrustning eller elektrodfel. För att undvika EEG-störningar ska: Kontakten till sängen ej sitta i vägguttaget när patienten är på rummet. Sängen laddas när patienten sitter i dagrummet. Mobiltelefoner eller mobila bredband vara helt avstängda på ESU. Elektroder som lossnat från huvudet eller bröstkorgen trycks fast igen (se elektrodskiss i blädderblocket) Tillbaka Kommer du ihåg allt?

23 Varför skall vi dokumentera om kameran ändå spelar in allt som händer?
FRÅGA Varför skall vi dokumentera om kameran ändå spelar in allt som händer? Hjälper läkaren granska EEG, samt som komplement om kameran går sönder Onödigt dubbelarbete, behövs ej! På grund av patientjournallagen Tillbaka

24 FRÅGA FEL Hjälper läkaren på neurofys vid EEG granskning att snabbt hitta rätt. Dokumentationen behövs även som säkerhet om kameran går sönder. Försök igen

25 FRÅGA RÄTT FEL Hjälper läkaren på neurofysiologen vid EEG granskning att snabbt hitta rätt. Dokumentationen behövs även som säkerhet om kameran går sönder. Försök igen Tillbaka Fortsätt

26 Hur var det nu med sänggrindarna?
FRÅGA Hur var det nu med sänggrindarna? De ska alltid vara uppe på bägge sidor. Uppe på en sida på vaken patient och bägge på natten när patienten sover Bara uppe på natten. Tillbaka

27 FEL FRÅGA Försök igen Vaken patient: en sida uppe.
Sovandes patient: bägge uppe. Naturligtvis med patientens samtycke. Försök igen

28 RÄTT FEL FRÅGA Vaken patient: en sida uppe.
Sovandes patient: bägge uppe. Naturligtvis med patientens samtycke. Försök igen Tillbaka Steg 3

29 Omvårdnad och patientsäkerhet Uppgifter vid kontrollbordet
Steg 3 3 Omvårdnad och patientsäkerhet 1 Varför du sitter vak 2 Uppgifter vid kontrollbordet 4 Testning under anfall 5 Testning efter anfall Tillbaka Olika anfallstyper

30 Anfallstyper och postiktal fas
Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet Anfallstyper och postiktal fas Epilepsianfall kan se mycket olika ut: Fokalt anfall Generaliserat anfall Titta på de följande två filmerna som visar hur dessa anfall ser ut. Tillbaka Filmer

31 Klicka på bilden för att sätta igång filmen!
Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet Film 1 Filmen börjar med ett fokalt anfall där patienten blir frånvarande och smackar med munnen (automatism). Anfallet generaliseras efter en minut till anfall med medvetslöshet och kramper. Klicka på bilden för att sätta igång filmen! Tillbaka Generaliserat krampanfall

32 Klicka på bilden för att sätta igång filmen!
Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet Film 2 Filmen visar ett anfall som börjar med att patienten blir medvetslös och får kramper i hela kroppen. Klicka på bilden för att sätta igång filmen! Tillbaka Vad gör du då?

33 Vad gör du när patienten får ett anfall?
Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet Vad gör du när patienten får ett anfall? Behåll lugnet. Stanna hos patienten och larma vid behov. Den första som kommer in tar då över kontrollbordet, övriga hjälper vak/patient. Se till att patienten inte skadar sig, ex. genom att lägga kudde mellan huvudet och hård kant vid kramper. Håll INTE fast patienten, varken vid kramper eller postiktalt. Sätt 7 liter syrgas på mask vid generaliserade kramper med cyanos. Postiktalt medvetslös patient med snarkande andning ska ligga i framstupa sidoläge för att ha fria luftvägar. Tillkalla sjuksköterska om: - anfallet inte går över inom 1 minut - patienten inte vaknar upp inom 5 minuter efter anfallet Tillbaka Inopererade elektroder

34 Efter anfall (postikalt) kan patienten bli orolig,
FRÅGA Efter anfall (postikalt) kan patienten bli orolig, vad bör du göra? Hålla fast patienten Gå undan men fortsätt att observera patienten och se till att han/hon inte skadar sig Trycka en extra gång på knappen på dosan Tillbaka

35 FRÅGA FEL Viktigast är att se till så att patienten inte skadar sig. Försök igen

36 FRÅGA RÄTT FEL Viktigast är att se till så att patienten inte skadar sig Försök igen Tillbaka Mer om vad du gör vid anfall

37 Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet
Olika utredningssteg Patienten kan läggas in på ESU av olika anledningar För att säkerställa diagnosen epilepsi För anfallsregistrering vid epilepsikirurgiutredning i flera steg: Anfallsregistrering med EEG Anfallsregistrering med EEG och samtidig blodflödesmätning, IKTAL SPECT. För att spela in anfall efter en operation där EEG-elektroder lagts under skallbenet, på hjärnan eller i hjärnparenkymet. Tillbaka Fortsätt

38 Inopererade EEG-elektroder
Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet Inopererade EEG-elektroder Patienten flyttas till ESU ett dygn efter operation. Intrakraniella elektroder innebär en ökad risk för infektion och blödning i hjärnan. Under de första vårddygnen är patienterna som regel mycket trötta och kan vara smärtpåverkade. Foto: Gunnar Gunnarsson Tillbaka Fortsätt

39 Rutiner vid inopererade EEG-elektroder
Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet Rutiner vid inopererade EEG-elektroder Hygien är extremt viktigt. En möjlig smittkälla är överföring av bakterier från hand till såret i huvudet. Patienterna ska därför alltid använda handsprit efter toalettbesök och all personal ska använda handsprit innan kontakt med patienten. Patienten får inte klia sig under förbandet. Kontroller för att identifiera eventuella komplikationer, infektion eller blödning Allmäntillstånd måste observeras fortlöpande. Var uppmärksam på om patienten får: - ökad huvudvärk eller kräkningar - nya neurologiska symtom som till exempel förlamning - talsvårigheter eller sjunkande medvetande Kontrollera temp morgon och kväll. Vid likvor-läckage Förbandet ska kontrolleras regelbundet. Om läckage av likvor syns, kan det följas genom markering på förbandet. Vid kraftigt läckage sker bedömning av neurokirurg. Tillbaka Kan du detta nu?

40 Varför tas temp på patient med intrakraniella elektroder?
FRÅGA Varför tas temp på patient med intrakraniella elektroder? För att de inte ska bli förkylda För att tidigt upptäcka hjärninfektioner Vi behöver inte följa temp på dessa patienter Tillbaka

41 FRÅGA FEL Temp följs för att tidigt upptäcka infektioner. Försök igen

42 RÄTT FEL FRÅGA Försök igen
Temp följs för att tidigt upptäcka infektioner. Försök igen Tillbaka Steg 4

43 Uppgifter vid kontrollbordet Omvårdnad och patientsäkerhet
Steg 4 4 Testning under anfall 1 Varför du sitter vak 2 Uppgifter vid kontrollbordet 3 Omvårdnad och patientsäkerhet 5 Testning efter anfall Tillbaka Varför testas patienterna?

44 FRÅGA Vad ska personal göra som först kommer till ESU när vaket larmat vid anfall? Gå in till patienten och fråga vad som behöver göras Ta över kontrollbordet och se till så att patienten syns i bild Påbörja testning av patienten Tillbaka

45 FRÅGA FEL Ta över kontrollbordet! Försök igen

46 FRÅGA RÄTT FEL Det är viktigt att någon tar över kontrollbordet när vaket testar patienten. Försök igen Tillbaka Varför vi testar

47 Steg 4: Testning under anfall
Genom testning undersöker vi var anfallsfokus finns. Detta gör vi genom att kontrollera: Språk Minne Tillbaka Filmer

48 Klicka på den svarta rutan för att sätta igång filmen!
Steg 4: Testning under anfall Film : Minne När minnet blockeras under anfall glömmer patienten bort att hon/han haft ett anfall. Det är vanligt vid anfallsfokus i vänster tinninglob. Vi ber därför patienten att komma ihåg ett ord när anfallet startar. Efter anfallet kontrollerar vi minnet genom att fråga: - Vilket ord skulle du komma ihåg? - När hade du anfall senast? Klicka på den svarta rutan för att sätta igång filmen! Tillbaka ..och språket..

49 Klicka på den svarta rutan för att sätta igång filmen!
Steg 4: Testning under anfall Film: Språk Om fokus finns i vänster hjärnhalva kan talet blockeras under anfall. Patienten kan då varken förstå uppmaningar eller själv tala. Dysfasin finns delvis kvar under den postiktala fasen. Klicka på den svarta rutan för att sätta igång filmen! Tillbaka Och testschemat…

50 När används testschemat?
Steg 4: Testning under anfall När används testschemat? Används Används inte Vid fokala anfall Så tidigt som möjligt efter anfallsstart Testningen upprepas flera gånger tills patienten är återställd Vid generaliserade krampanfall Tillbaka Se film

51 Film 1: testning under anfall
Steg 4: Testning under anfall Film 1: testning under anfall Följande frågor och uppmaningar upprepas till dess att patienten är återställd Vad känner du? Kom ihåg orden (ex. rosa elefant) Lyft vänster/höger hand Säg ordet ”hus” Håll upp något framför patienten (ex. penna, klocka eller sax) Fråga: - Vad är det här? - Vad använder man den till? Klicka på den svarta rutan för att sätta igång filmen! Tillbaka En till film, tack..

52 Film 2: testning under anfall
Steg 4: Testning under anfall Film 2: testning under anfall Följande frågor och uppmaningar upprepas till dess att patienten är återställd: Vad känner du? Kom ihåg orden (ex. rosa elefanter) Lyft vänster/höger hand Säg ordet ”hus” Håll upp något framför patienten (ex. penna, klocka, sax) Fråga: - Vad är det här? - Vad använder man den till? Klicka på den svarta rutan för att sätta igång filmen! Tillbaka Mer att tänka på..

53 Att tänka på under anfall
Steg 4: Testning under anfall Att tänka på under anfall - Markera anfall genom att trycka på knappen på patientens dosa om patienten ej gjort detta själv. Stäng av TV:n!! Testa enligt schema Vissa saker syns dåligt på bild och kan behöva sägas högt så att mikrofonen registrerar vad som sagts: - om ögonen är riktade åt ena hållet. Säg till exempel ”ögon åt höger” - om patienten har småryckningar, till exempel i ena handen eller i ansiktet Tillbaka Har du förstått?

54 Varför ber vi patienten komma ihåg ett ord?
FRÅGA Tillbaka Varför ber vi patienten komma ihåg ett ord? För att testa språket För att testa minnet Båda alternativen är rätt Tillbaka

55 FRÅGA FEL Minnet testas Försök igen!

56 FRÅGA RÄTT FEL Vi testar minnet. Försök igen Tillbaka Steg 5

57 Uppgifter vid kontrollbordet Omvårdnad och patientsäkerhet
Steg 5 5 Testning efter anfall 1 Varför du sitter vak 2 Uppgifter vid kontrollbordet 3 Omvårdnad och patientsäkerhet 4 Testning under anfall Tillbaka Se film

58 Film: testning efter anfall
Steg 5: Testning efter anfall Film: testning efter anfall När patienten verkar återställd kontrolleras minnet genom följande frågor: Var är du? Vilka ord skulle du komma ihåg? När hade du senast ett anfall? Klicka på den svarta rutan för att sätta igång filmen! Tillbaka Se anfallsprotokollet

59 Steg 5: Testning efter anfall
Anfallsprotokoll Efter anfall dokumenteras tider och symtom som patienten uppgett eller vaket iakttagit. Tillbaka Vad mer skall dokumenteras?

60 Detta ska dokumenteras
Steg 5: Testning efter anfall Detta ska dokumenteras Samtliga anfall eller känningar ska dokumenteras i anfallsprotokollet samt rapporteras till ansvarig SSK. Skriv ner: Aura, vad patienten sagt att han/hon själv upplever vid anfallsstart (t.ex. illamående, stark lukt, smak…..). Fråga aktivt efter detta! Motoriska rörelser, muskelryckningar och okontrollerade rörelser så kallade automatismer Ljud/läten som patienten avger Illamående Tillbaka Vad mer?

61 Detta ska också dokumenteras
Steg 5: Testning efter anfall Detta ska också dokumenteras Autonoma symtom, exempelvis om patienten är blek och kallsvettig Medvetandepåverkan Om patienten upplevde det som ett av sina vanliga anfall Tid för anfallsstart och slut Aktiviteter som toalettbesök, måltider, cykling, TV-spel ger utslag på EEG - anteckna därför sådana händelser i protokollet. Tillbaka Svara på fråga!

62 FRÅGA Efter anfall ska anfallsprotokollet fyllas i. Vilket av svarsalternativen innehåller rätt dokumentation? Hur anfallet såg ut, tid för start och hur länge det varade När patienten äter, går på toaletten eller cyklar Båda alternativen är rätt Tillbaka

63 Båda alternativen är rätt!
FRÅGA FEL Båda alternativen är rätt! Försök igen

64 RÄTT FEL FRÅGA Båda alternativen är rätt! Försök igen Tillbaka
En till fråga

65 Vad gör du om patienten får ett
FRÅGA Vad gör du om patienten får ett generaliserat anfall? Testar patienten Larmar och väntar kvar vid kontrollbordet Kopplar syrgas, skyddar patienten från skador och larmar på hjälp Tillbaka

66 FRÅGA FEL Vaket kopplar syrgas, skyddar patienten och larmar på hjälp. Försök igen

67 Vaket kopplar syrgas, skyddar patienten och larmar på hjälp.
FRÅGA RÄTT FEL Vaket kopplar syrgas, skyddar patienten och larmar på hjälp. Försök igen Tillbaka Sammanfattning av kursen

68 Sammanfattning Under den här kursen har du bland annat lärt dig:
Hur ESU fungerar Epilepsivakets arbetsuppgifter på ESU Vad som är viktigt att tänka på vid kontrollbordet Skillnaden mellan fokala och generaliserade anfall Omhändertagande för att skydda patienten vid anfall Rutiner vid intrakraniella elektroder Testning av språk och minne före och efter anfall Hur man fyller i ett anfallsprotokoll Tillbaka Klar för frågorna?

69 Varför sitter vi vak på ESU?
FRÅGA Varför sitter vi vak på ESU? För att hindra anfallen För att hålla patienten sällskap För att se till så att patienten är säker och för att kunna testa patienten Tillbaka

70 FRÅGA FEL Vi sitter vak för att testa patienterna samt för deras säkerhets skull. Försök igen

71 FRÅGA RÄTT FEL Vi sitter vak för att testa patienterna samt för deras säkerhets skull. Försök igen Tillbaka Nästa fråga

72 Varför ska patienten inte klia sig i huvudet?
FRÅGA Varför ska patienten inte klia sig i huvudet? Elektroder kan lossna Det kan bli missvisande anfallskurvor på EEG Båda alternativen är rätt Tillbaka

73 Båda alternativen är rätt!
FRÅGA FEL Båda alternativen är rätt! Försök igen

74 RÄTT FEL FRÅGA Ja, båda alternativen är rätt! Försök igen Tillbaka
Nästa fråga

75 Varför ber vi patienten komma ihåg ett ord?
FRÅGA Varför ber vi patienten komma ihåg ett ord? För att testa språket För att testa minnet Båda alternativen är rätt Tillbaka

76 FRÅGA FEL Vi testar minnet Försök igen

77 FRÅGA FEL RÄTT Vi testar minnet Försök igen Tillbaka Nästa fråga

78 FRÅGA Om det är störningar på EEG när patienten är på sitt rum, vad kan då vara orsaken? En mobiltelefon är på Sladden till sängen är i väggkontakten Båda alternativen är rätt Tillbaka

79 FRÅGA FEL Båda alternativen är rätt! Försök igen

80 RÄTT FEL FRÅGA Båda alternativen är rätt! Försök igen Tillbaka
Sista frågan!

81 Vad gör du om patienten får ett
FRÅGA Vad gör du om patienten får ett generaliserat anfall? Testar patienten Larmar och väntar kvar vid kontrollbordet Kopplar syrgas, skyddar patienten från skador och larmar på hjälp Tillbaka

82 FRÅGA FEL Patientens säkerhet först: koppla syrgas, se till så han/hon inte skadar sig samt larma. Försök igen

83 RÄTT FEL FRÅGA Försök igen
Patientens säkerhet först: koppla syrgas, se till så han /hon inte skadar sig samt larma. Försök igen Tillbaka FÄRDIG!

84 Nu kan du sitta vak först tillsammans med någon och sedan själv
Skapad av: Kristina Källén, Monica Scharfenort och Jessica Torstensson för neurologiska klinikens utbildningsredaktion. Källa: Kristina Källén, epilepsispecialist, Jessica Torstensson, epilepsisjuksköterska. Tillbaka till startsidan Tillbaka till föregående