Beredning av skötselplan för älgstammen Presentation av preliminära förslag till riktlinjer Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012.

En presentation över ämnet: "Beredning av skötselplan för älgstammen Presentation av preliminära förslag till riktlinjer Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012."— Presentationens avskrift:

1 Beredning av skötselplan för älgstammen Presentation av preliminära förslag till riktlinjer Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 1

2 Riktlinjer för skötsel av älgstammen 1.Genom skötsel av älgstammen säkerställs att älgstammen bevaras livskraftig och med genetisk mångfald. 2.Målet med skötseln av älgstammen är en stabilare älgstam än tidigare. 3.De skador som älgen ger upphov till beaktas vid regleringen av älgstammen och hålls på en rimlig nivå. 4.Möjligheterna förbättras för olika intressentaktörer med anknytning till älg att påverka regleringen och fastställandet av målen. 5.Älgen är en förnybar naturresurs, som nyttjas på socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. 6.Nyttjandet och regleringen av älgstammen grundar sig även i fortsättningen på regionalt täckande verksamhet i jaktföreningar och jaktsällskap. Ovan nämnda allmänna mål framställs för genomförande som en åtgärdshelhet, som byggs på följande preciserade förslag till riktlinjer. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 2

3 1. Älgstammens ålders- och könsstruktur Målet är en älgstam i gott skick, med könsfördelning och åldersstruktur i balans. Genom skötsel av stammen försöker man säkerställa älgstammens stabila och kvalitetsmässigt hållbara produktionskapacitet. I den nuvarande älgstammen finns gott om kor jämfört med antalet tjurar, och tjurarnas genomsnittliga ålder är låg. Älgstammens kalvproduktionskapacitet är hög. Den kraftigt kodominerade stamstrukturen har uppskattats medföra bl.a. att korna är dräktiga vid senare tidpunkt än optimalt och kalvningen sker senare. För att älgstammens struktur ska hållas stabil förutsätts att jakten anpassas enligt rådande stamsituation. Vid beskattningsplaneringen beaktas det beskattningstryck som behövs med tanke på målen, utgående från vilket behövlig andel kalvar respektive fullvuxna älgar av bytet fastställs. Under jaktsäsongens gång preciseras jaktens inriktning utgående från insamlad information om fångst och observationer. Andelen kor av bytet inverkar på älgstammens struktur. Förutom av den tillämpade beskattningsmodellen påverkas gallringen av bytet även av den bestämmelse, enligt vilken en kalvförande älgko alltid är fredad. Skyddet av kalvförande älgko är en djurskyddsfråga och det är inte ändamålsenligt att tillåta avsiktlig skjutning på älgko med kalv. I den praktiska tillämpningen av bestämmelsen har varierande tolkningar förekommit, varför den bör förtydligas. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 3

4 1. Älgstammens ålders- och könsstruktur Skötselplan för älgstammen – preliminära förslag till riktlinjer 13.3.2012 4 Figur. Proportionerna kor/tjurar i älgstammen 2010 områdesvis och föreslagna gränsvärden

5 1. Älgstammens ålders- och könsstruktur Åtgärder: Proportionen ko/tjur för vuxna älgar per älgskötselområde bör vara högst 1,8 men rekommenderat värde under 1,5. Jakten arrangeras enligt rådande situation, så att det efter jakten i vinterstam återstår en tillräcklig andel kalvar (ca 20-30%) för att säkerställa en stabil utveckling av stammen. Uppföljning i realtid av bytes- och observationsdata arrangeras och före utgången av oktober genomförs älgskötselområdesvis uppskattning av älgstammens kalvproduktion och struktur samt rekommendationer för den strukturella fördelningen av beskattningen i slutet av säsongen. För att följa upp älgstammens åldersstruktur inleds provinsamling av älgbyte som ska utföras med jämna mellanrum. Finlands viltcentral och viltvårdsföreningarna handleder licenshavarna i första hand genom rådgivning och erbjuder utbildning och rådgivning om jaktens konsekvenser för älgstammens struktur. Möjligheterna att förtydliga bestämmelserna om fredning av kalvförande älgko utreds. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 5

6 2. Utvecklingen av älgdatasystemen Data som på olika sätt har anknytning till älg har en central roll vid uppställandet av målen för skötseln av älgstammen, vid planeringen av beskattningen av älgstammen, vid styrningen och genomförandet av jakten samt vid utvärderingen av hur regleringen av älgstammen lyckas. Anpassningsmöjligheterna i regleringen av älgstammen bör förbättras, vilket förutsätter förbättringar i insamlingen av älgdata och dess användbarhet, uppdateringsgrad och öppenhet. Älgdata bör insamlas så mångsidigt som möjligt i ett älgdatasystem, varvid man genom att sammanställa olika data skapar mervärde och förbättrar informationens användbarhet. Med hjälp av älgdatasystemet är det möjligt att erbjuda den information om skötseln av älgstammen som olika parter behöver vid olika tillfällen. Centrala producenter av material till älgdatasystemet är frivilliga jägare, till vilka det är viktigt att erbjuda förbättrad och mera motiverad respons angående leveransen av bytes- och observationsdata. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 6

7 2. Utvecklingen av älgdatasystemen a) Insamling och användning av uppgifter om älgobservationer och fällda älgar I beskattningen av älgstammen har man redan tagit i bruk sådan praxis som har ökat licenshavarnas bedömning av jaktens inriktning och dimensionering under pågående jaktsäsong, men den regionala variationen är fortfarande rätt stor. Syftet är att genom olika åtgärder ytterligare förbättra flexibiliteten och anpassbarheten i regleringen av älgstammen. Genom anpassbar jakt strävar man efter att minska konsekvenserna av eventuella feluppskattningar i beskattningsplaneringen på så vis att det är möjligt att under pågående jaktsäsong precisera jaktlicensernas antal och struktur enligt gjorda älgobservationer. Syftet är att få fram information om både älgobservationer och fällda älgar snabbare än i nuläget och stärka licenshavarnas frivilliga beslutsfattande under jaktsäsongen och för förvaltningens del möjliggöra en effektivare styrning av jakten. Genom uppföljning i realtid av data om observationer och fällda älgar är det möjligt att utgående från materialet i början av jaktsäsongen producera älgskötselområdesvis uppskattning av älgstammens kalvproduktion och struktur och rekommendationer för den strukturella inriktningen för slutet av jaktsäsongen. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 7

8 2. Utvecklingen av älgdatasystemen a) Produktion av uppgifter om älgobservationer och fällda älgar Åtgärder: Övergång till heltäckande användning av elektroniskt älgobservationskort. Utarbetande av ett älgdatasystem, i vilket platsbundna anmälningar om fällda älgar och observationer görs i elektronisk form. För att säkerställa uppföljningen av älgstammen i realtid bör uppgifter om älgobservationer och fällda älgar lämnas inom sju dygn efter varje fällning. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 8

9 2. Utvecklingen av älgdatasystemen b) Elektroniskt jaktlicensförfarande Förfarandet i anslutning till behandling av jaktlicensansökningar och beredning av jaktlicensbeslut är en omfattande och årligen återkommande administrativ process, som man strävar efter att underlätta. För att effektivera jaktlicensförfarandet är det ändamålsenligt att övergå till elektroniskt ansökningsförfarande, där de uppgifter som behövs för ansökan om jaktlicens, inklusive kartuppgifter för jaktområdet, ges i elektronisk form. Det elektroniska jaktlicenssystemet förbättrar viltförvaltningens service till den som ansöker om licens. Åtgärder: Ett älgdatasystem utarbetas, med vars hjälp ansökan om älgjaktlicens kan lämnas i elektronisk form. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 9

10 2. Utvecklingen av älgdatasystemen c) Hantering av data om älgstam och skador Vid regleringen av älgstammen bör man beakta de skador som älgarna orsakar och sträva efter att hålla skadorna på en rimlig nivå. Älgskadeuppgifterna har en central betydelse vid uppställandet av målen för beskattningen av älgstammen, vid planeringen och inriktningen av jakten samt vid uppföljningen av hur stamregleringen lyckas. Genom att förena platsbunden data om älgobservationer och fällda älgar med platsbunden information om trafikskador samt skador på jord- och skogsbruk och rennäring som orsakas av älg, förbättras möjligheterna att uppskatta älgstammens storlek, placering och konsekvenser. Åtgärder: Med hjälp av viltskaderegistret sammanställs i ett system i elektronisk form platsbunden information om de skador som har orsakats av älg. Ett älgdatasystem utarbetas, i vilket insamlade uppgifter om älgobservationer, fällda älgar och skador sammanställs. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 10

11 3. Utvecklingen av metoder för uppskattning av älgstammen Fel i uppskattningen av älgstammens storlek och de beslut om reglering av älgstammen som dessa har lett till har i sin tur lett till oönskade variationer i älgstammens storlek. Målet är att utveckla systemet för reglering av älgstammen i en mera anpassbar riktning än tidigare. Uppskattningen av älgstammens storlek och struktur är av stor betydelse för planeringen och styrningen av beskattningen. Uppskattningar av älgstammens storlek är speciellt viktiga i norra Finland i områden med sk. fri jakträtt, där jaktlicenser för samma område kan beviljas till flera sökande. Uppskattningen är krävande, eftersom man inte får motsvarande observationsdata som i övriga landet, och detta i kombination med naturförhållandena försvårar uppskattningen av älgstammens storlek. Målet är att utveckla metoderna för uppskattning av älgstammen främst i norra Finland. I Vilt- och fiskeriinstitutets forskningsprojekt har man under de senaste åren utvecklat nya metoder för stamuppskattning som baserar sig på modellering och statistikmetoder. De utvecklade metoderna baseras till stor del på tidsserierna för data om observationer och fällda älgar. Historiadatan är huvudsakligen inte i platsbunden form, vilket försvagar användbarheten i områden som avviker från förvaltningsgränserna. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 11

12 3. Utvecklingen av metoder för uppskattning av älgstammen Åtgärder: Säkerställa att den platsbundna informationen om älgobservationer och fällda älgar som fås från jaktlicenshavarna och som utgör grunden för stamuppskattningarna är täckande genom att erbjuda ett älgdatasystem som betjänar de olika parterna och ger motiverande respons på de uppgifter som meddelas. Stärka resurserna för uppskattningen av älgstammen och produktionen av älgdata. Vid uppskattningen av älgstammen utnyttja resultat från utvecklingsprojekt för stamuppskattning som grundar sig på modellering och statistikmetoder I den landsomfattande uppskattningen av älgstammen utnyttjas resultaten från regionalt och lokalt utförda separata räkningar. För utvecklingen av stamuppskattningen i norra Finland inleds ett separat projekt. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 12

13 4. Älgskötselområden Älgskötselområdet fungerar som grundläggande enhet för skötseln av älgstammen. Regionala älgskötselmål uppställs och man mäter i varje enskilt älgskötselområde hur väl regleringen av älgstammen lyckas. I den årliga planeringen av beskattningen av älgstammen är älgskötselområdet utgångspunkten. De nuvarande älgskötselområdena behöver förnyas: –Man strävar efter att utforma älgskötselområdena så att älgarna i området då de rör sig mellan sommar- och vinterbetena huvudsakligen hör till samma älgskötselområde. Det här möjliggör en bättre lokal kontroll över älgstammen och skadorna och beaktande av områdets förhållanden vid uppställandet av mål. –I fastställandet beaktas hinder, som t.ex. stora sjöar, viltstängsel, bosättningsområden, data om platser med upprepade skador osv. Förutsättningen för en framgångsrik skötsel av älgstammen är att älgskötselområdenas gränser fastställs så att de fungerar och att metoden som indelningen grundar sig på accepteras av de olika parterna. För att skötseln av älgstammen ska utgå från älgskötselområden förutsätts uppdaterad och platsbunden data. Åtgärder: Älgskötselområdena bestäms på nytt enligt ovan nämnda principer Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 13

14 4. Älgskötselområden Exempel: Mellersta Finland –Älgarnas rörelseriktningar och betesområden klarlades genom förfrågan bland licenshavarna –Stora barriärer som hindrar älgens rörelser beaktades i områdesavgränsningen –Älgskötselområdena avgränsades oberoende av administrativa gränser –Älgskötselområdena som har varit i bruk sedan 1996 har varit fungerande och med hjälp av dem har man kunnat främja planering över de administrativa gränserna Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 14 Vvf- och områdesgränser i svart, älgskötselområdets gräns i blått

15 5. Regional målsättning Målen för skötseln av älgstammen fastställs separat i de olika älgskötselområdena, dock så att de riksomfattande allmänna målen iakttas. Fastställandet av målen grundar sig på förhandlingar och avtal mellan de olika aktörerna inom älgskötselområdet. Förhandlingar om målen för skötsel av älgstammen hålls och målen bekräftas med tre års mellanrum. Regleringen av älgstammen förutsätter långsiktigt arbete – det är inte alltid möjligt att uppnå målen på kort sikt, vilket gör att det inte är ändamålsenligt att fastställa målen årligen. Målförhandlingarna hålls med det regionala viltvårdsrådet (RVR) i utnämningsårets november månad, varvid bekräftelsen av målen infaller i början av mandatperioden för det nya regionala viltvårdsrådet. Bekräftade mål beaktas i planeringen av beskattningen av älgstammen. Förhandlingar hålls under ledning av det regionala viltvårdsrådet: –RVR sammankallar till förhandling för de älgskötselområden som till största delen hör till rådets verksamhetsområde. –Under mötet förhandlas om målen för de olika älgskötselområdena så att aktörerna från varje enskilt älgskötselområde förhandlar om målen för sitt eget område. –RVR bekräftar utgående från förhandlingen målen för de olika älgskötselområdena. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 15

16 5. Regional målsättning Till förhandlingarna kallas sådana i första hand lokala aktörer, med vilkas hjälp man kan främja att de intressen som är centrala för de samhälleliga konsekvenserna av älgstammen och för vilthushållningen tas upp på ett jämlikt sätt. –Exempel på centrala aktörer på det lokala planet: skogsvårdsförening, viltvårdsförening, MTK:s lokalförening, Finlands jaktförbund, naturskyddsförening, polisen osv. Vid fastställandet av målen för skötseln av älgstammen granskas för de olika älgskötselområdena bl.a. älgstammens utveckling, förekomsten av stora rovdjur, statistiken för trafik-, jord-, skogs- och rennäringsskador samt ordnandet av jakten. Målen för skötseln av älgstammen kan fastställas enligt en gemensamt avtalad modell, som till exempel en viss årlig maximigräns för skador, eftersträvad älgmängd på området eller eftersträvad täthet, årlig mängd älgbyte osv. RVR sammankallar därutöver årligen älgintressentgrupperna till möte, med syftet att följa upp hur de bekräftade målen för skötseln av älgstammen uppnås. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 16

17 5. Regional målsättning Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 17 ÄSO 1 Lokala aktörer ÄSO 2 Lokala aktörer ÄSO 3 Lokala aktörer Regionala viltvårdsrådet Sammankallar till förhandling, hör resultatet av älgskötselområdets aktörers förhandlingar och bekräftar älgmålen för varje enskilt älgskötselområde Bakgrundsdata om älgstammens utveckling, skadeläge, riskbedömningar osv. Presentation av förhandlingsresultat

18 5. Regional målsättning Åtgärder: Den praxis som beskrivs ovan verkställs för fastställande av älgskötselområdesvisa mål för skötseln av älgstammen. Nödvändig uppdateringsgrad för produktionen av älg- och skadedata säkerställs för förhandlingsparternas användning och en enhetlig praxis för motiveringen av målen utformas. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 18

19 6. Älgstammens minimitäthet Målen för skötseln av älgstammen fastställs utgående från älgskötselområdesvisa avtal. Därvid anses det inte vara ändamålsenligt att sätta sådana gränser för älgtäthet som styr älgstammens storlek (tidigare t.ex. 2-4 älgar/1000 ha per älgskötselområde). För att säkerställa livskraften hos och en hållbar användning av älgstammen fastställs emellertid en miniminivå för älgstammens storlek, vilken fastställs storområdesvis i form av älgtäthet per skogsbruksareal. Syftet med miniminivån är att förhindra att älgstammen äventyras och trygga en ändamålsenlig minimistorlek på älgstammen beträffande regleringen av älgstammen och ordnandet av jakt. Vid fastställandet av älgstammens minimitäthet bör man beakta förutom faktorer med anknytning till älgstammens biologiska faktorer och ekologiska konsekvenser även att det är möjligt att bevara det nuvarande regleringssystemet som grundar sig på frivillig jakt och dataproduktion. Den egentliga diskussionen om älgmålet sker med jämna mellanrum älgskötselområdesvis mellan olika aktörer och även ekonomiska för- och nackdelar beaktas. Det mål för skötsel av älgstammen i älgskötselområdet som har avtalats i förhandlingen kan inte vara mindre än den minimitäthet som har bekräftats i skötselplanen. Åtgärder: Områdesvis minimitäthet för älgstammen fastställs huvudsakligen utgående från biologiska och sociala specialvillkor. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 19

20 Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 20 Tabell. Exempelberäkning på fastställande av älgtäthet i förhållande till markareal eller skogsbruksareal. OBS. Älgtäthet år 2010 (Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet).

21 Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 21 Tabell. Älgbyte st./1000 ha markareal områdesvis år 2011. Diagram. Jaktklubbarnas och jaktföreningarnas genomsnittliga medlemsantal 2005 områdesvis.

22 6. Älgstammens minimitäthet GRUPPARBETE GRUPPARBETE del 1. Systemet för regleringen av älgstammen grundar sig på frivillig jakt och produktion av älgdata. Jakten grundar sig huvudsakligen på verksamheten i jaktsällskap och jaktföreningar. För att säkerställa det nuvarande regleringssystemet som fungerar på frivillig basis förutsätts möjligheten till regelbundenhet beträffande älgjakt och älgbyte. Hurdan bytesmängd (st./1000 ha) på lång sikt räcker enligt er till för att säkerställa att regleringssystemet bevaras? Anser ni att det är nödvändigt att fastställa en minimitäthet för älgstammen? Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 22

23 7. Årlig planering av älgbeskattningen För att uppnå de mål för skötsel av älgstammen som har bekräftats för älgskötselområdet behövs årlig planering av älgbeskattningen, där det fastställs bl.a. eftersträvad bytesmängd och strukturen på fångsten samt tidsmässig och områdesmässig inriktning för beskattningen. Planerna för älgbeskattningen skulle utformas älgbeskattningsområdesvis enligt följande förfarande: –Februari: På viltvårdsföreningsmöten informeras licenssökandena om de älgskötselområdesvisa stammålen. En lägesdiskussion om vvf:s älgsituation förs som grund för förhandlingarna mellan vvf i älgskötselområdet. –Mars – i början av månaden: RVR sammankallar till intressentgruppsmöte, där man utgående från föregående säsongs jakt granskar hur uppställda älgmål uppnås och intressentgrupperna framför sina åsikter om nödvändiga åtgärder. –Mars – i slutet av månaden: De vvf som helt eller delvis hör till älgskötselområdet förhandlar sinsemellan om beskattningsplanen för älgskötselområdet. Beskattningsplanen för älgskötselområdet presenteras på förhandlingsdagarna som ordnas av viltcentralens regionkontor eller annars till viltcentralens regionkontor. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 23

24 7. Årlig planering av älgbeskattningen –April – i början av månaden: Vvf sammankallar älglicenssökandena i sitt verksamhetsområde till älgmöte. Vvf presenterar älgskötselområdets beskattningsplan och de älg- och skadeuppgifter som har legat som grund till den samt de bekräftade skötselmålen för älgskötselområdet. Diskussion förs om nödvändigt licensantal för området. Vvf bereder sitt utlåtande om beskattningsbehovet för vvf:s delar som hör till olika älgskötselområden och ger detta till viltcentralen före utgången av april. Vvf ger inte längre utlåtande om enskilda ansökningar. –April – i slutet av månaden Licenssökandena lämnar in sina ansökningar till Finlands viltcentrals regionkontor före utgången av april månad. Vvf ger sitt utlåtande för de delar i dess verksamhetsområde som hör till olika älgskötselområden. Åtgärder: Förfarandet för den årliga planeringen av beskattningen av älgstammen utvecklas enligt det som beskrivs ovan. En tillräckligt uppdaterad produktion av älg- och skadedata för beskattningsplaneringen säkerställs. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 24

25 7. Årlig planering av älgbeskattning Exempel: Vv-föreningarna utarbetar tillsammans en beskattningsplan för älgskötselområdet. Varje vvf presenterar för sitt eget områdes licenssökande beskattningsplanen för älgskötselområdet och de uppgifter som har legat till grund för den. En diskussion förs om behövligt licensantal, med vilket varje älgskötselområdes beskattningsplan ska kunna genomföras. Vvf ger till viltcentralen sitt utlåtande om behovet av älgbeskattning i de delar som hör till olika älgbeskattningsområden. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 25

26 8. Främjande av samlicens- och banklicensförfarande Det finns stora variationer områdena emellan när det gäller licensförfarande och genomförande av jakt, vilket beror på olikheter i tillämpad praxis och styrning på områdena. På en del områden har man i större utsträckning använt samlicensförfarande och sk. banklicenssystem och jakten grundar sig redan nu i högre grad på licenshavarnas självreglering. –I det sk. banklicensförfarandet ansöker licenssökandena om en licensmängd som med t.ex. 20 procent överstiger beskattningsmängden enligt beskattningsberäkningen. Avsikten är att använda endast den licensmängd som motsvarar beskattningsplanen och de resterande licenserna utnyttjas endast om beskattningsbehovet konstateras vara större än beräknat. Avsikten med förfarandet är att undvika en situation där felaktiga uppskattningar i förhandsplaneringen skulle leda till underdimensionerad jakt. Licenshavarna reglerar själva användningen av licenserna, vilket ökar licenshavarnas ansvar för att målen för regleringen av älgstammen ska uppnås. –Med samlicens bildar jaktsällskapen tillsammans ett jaktlicensområde och ansöker om jaktlicenser med en ansökan. Jakten sker enligt ett jaktlicensbeslut på det sätt som parterna sinsemellan avtalar. För att öka flexibiliteten i regleringen av älgstammen främjas ordnandet av älgjakt i större helheter än i nuläget och samlicensförfarande rekommenderas så att man med en jaktlicens skulle jaga på ett område av 20 000–100 000 ha. Samlicensförfarandet möjliggör att beskattningen inom samlicensen inriktas på ett ändamålsenligt sätt och ökar beskattningens flexibilitet. Därutöver leder förfarandet till en mindre total mängd jaktlicensbeslut. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 26

27 8. Främjande av samlicens- och banklicensförfarandet Åtgärder: Genom rådgivning och utbildning främja att licenssökande organiserar sig i samlicensområden. Fastställa förfaranden i anslutning till samlicens och utarbeta en modell för samlicensavtal. Främja ett täckande ibruktagande av bank- dvs. hyllicenssystem. Genom utbildning och rådgivning främja licenssökandenas beredskap att tillägna sig dessa tillvägagångssätt. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 27

28 9. Jaktområdestolkningar Älgjakten fortsätter att vara jaktlicensbelagd, men villkoren som förutsätts för beviljande av jaktlicens bör förtydligas, bl.a. vad gäller jaktområden. Kravet på minimiareal för jaktområde (1000 ha) anses inte vara ändamålsenligt att ändra. Den reglerade minimiarealen stöder organiseringen av älgjakt och ett område på 1000 ha möjliggör ett årligt byte även med minimistam. Det är emellertid nödvändigt att förtydliga när bestämmelsen om minimiareal kan frångås. –Lagstiftningen om undantag från huvudregeln preciseras –Det bör vara möjligt att göra undantag från huvudregeln, dvs. bevilja jaktlicens för områden som är mindre än minimiarealen till exempel: På områden i närheten av stora städer, vilka är splittrade av infrastruktur och friluftsområden, om det inte är möjligt att på annat sätt ordna en tillräcklig reglering av älgstammen I skärgårdsförhållanden på havsområden och på öar i insjöar Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 28

29 9. Jaktområdestolkningar Tolkningen av ett vattenområdes och vägnäts förenande eller avskiljande inverkan har delvis varit oklar. Tolkningen av ett jaktområdes enhetlighet bör förtydligas genom att följande principer bekräftas: –En väg eller järnväg som löper genom området avskiljer inte områden från varandra –Ett vattenområde förenar landområden som hör till jaktområdet endast om vattenförbindelsen är högst 500 m lång och de landområden som förbinds är minst 300 ha stora. Så kallade splitterområden, dvs. områden med en areal som understiger minimiarealen och är avskiljda från det övriga jaktområdet, har inte ansetts vara tillåtna att använda för jakt, men i jaktlicensbeslutet har man inte kunnat fastställa på vilket område licensen är i kraft. För att förtydliga situationen bör man i jaktlicensbeslutet kunna konstatera på vilket område jaktlicensen är i kraft och därigenom förbjuda jakt på så kallade splitterområden. Åtgärder: Lagstiftningen om jaktområden utvecklas Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 29

30 10. Effektivering av jaktlicensförfarandet Förfarandena med anknytning till behandling av jaktlicensansökningar och beredning av jaktlicensbeslut är en omfattande och årligen återkommande administrativ process som i mån av möjlighet bör underlättas. Det administrativa förfarandet är motiverat endast i den utsträckning som det är nödvändigt för att en hållbar reglering av älgstammen ska säkerställas och målen med regleringen av älgstammen uppnås. Utvecklingen av datasystem som syftar till snabbare produktion och användning av älgdata möjliggör för förvaltningen en förbättrad rådgivande handledning och jakt som grundar sig på licenshavarnas frivilliga reglering. Fastställande av mål för regleringen av älgstammen, årlig planering av beskattningen av älgstammen, praktisk organisering av jakten och utveckling av styrningen av jakten enligt de riktlinjer som beskrivs ovan ger möjlighet att underlätta jaktlicensförfarandet enligt följande: –Tidpunkten för processen synkroniseras med fastställandet av målen för skötseln av älgstammen och älglicenser skulle ansökas och licenser skulle beviljas med tre års intervaller. –Behandlingen av licensansökningar och beslutsprocessen skulle inte avvika avsevärt från processen för årligen behandlade licensbeslut, men skulle endast utföras vart tredje år. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 30

31 10. Effektivering av jaktlicensförfarandet –I ansökningarna kunde man kräva en mera långsiktig planering av den sökande, dvs. beskattningsplaneringar för treårsperioder –I licensbesluten kunde man sätta gränser för varje års maximifångstmängd Årlig planering av beskattningen och uppföljning och styrning av jakten skulle genomföras på samma sätt som i modellen för årligt beslutsfattande. Uppföljning och styrning av jakten skulle ha en större roll än tidigare. Förfarandet förutsätter jämfört med nuvarande praxis bättre möjligheter att anpassa jakten efter rådande omständigheter. Det här förutsätter i praktiken tämligen stora(20 000–100 000 ha) samlicensområden och ibruktagande av sk. banklicensförfarande på alla områden. Inom samlicensområdena kan älgbeskattningen riktas på ett ändamålsenligt sätt och med banklicensmetoden säkerställs att jaktlicensmängden är tillräcklig, trots eventuella feluppskattningar i beskattningsplaneringen. Det är ändå ändamålsenligt att bevara ett förfarande med jaktlicens, för att säkerställa att älgstammen inte äventyras och i jaktlicensbesluten kan ingå villkor om bl.a. maximal fångst per år och strukturen på fångsten. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 31

32 10. Effektivering av jaktlicensförfarandet Åtgärder: Möjligheterna att i framtiden övergå till jaktlicensbeslut vart tredje år enligt ovan presenterade modell utreds Datasystem utvecklas och tillräckligt uppdaterad produktion av älg- och skadedata säkerställs Jaktlicenssökandenas beredskap att övergå till det nya jaktlicensförfarandet utvecklas genom att man främjar bildandet av samlicensområden och tillägnandet av banklicenssystem Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 32

33 11. Styrning av jakten Älgjaktlicenshavaren och sällskapet som jagar med licensen och i sista hand den enskilda jägaren är i en central position vid valet av älgbyte. För att det ska vara möjligt att rikta jakten enligt målen bör alla parter som deltar i planeringen och genomförandet av jakten ha tillräcklig kunskap om målen med beskattningen och jaktens inverkan på älgstammen. Aktörer i den offentliga viltkoncernen och speciellt Finlands viltcentral och vv- föreningarna har till uppgift att ordna utbildning och rådgivning till älgjägarna för att uppnå målen med regleringen och garantera säkerheten i jakten. Styrningen av jakten bör i första hand grunda sig på att erbjuda information och målet är att –licenshavarna informeras om uppställda mål. –med hjälp av älgdatasystemet insamla och producera uppdaterad information om älgläget. –under jaktsäsongen sammankallar vvf licenshavarna i sitt område i början av november till ett älgmöte, där man granskar jaktsituationen och förmedlar information för att inrikta jakten i slutet av säsongen enligt målen. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 33

34 12.Styrning av jakten Åtgärder: Älgjägarna erbjuds utbildning och rådgivning om de konsekvenser för älgstammens utveckling som beskattningen av älgstammen medför. Med hjälp av älgdatasystemet säkerställs produktion och utbud av den älgdata som behövs för anpassning av jakten. Licenshavarna informeras om de älgskötselområdesvisa målen för reglering av älgstammen. För de föreningar och sällskap som deltar i älgjakten ordnas älgmöten i lämpligt skede av jaktsäsongen och inriktningen av jakten för slutet av säsongen preciseras. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 34

35 13. Skötsel av älgstammen på områden med tätt bestånd av stora rovdjur Älgen utgör en viktig näringsresurs speciellt för varg och björn och en riklig förekomst av stora rovdjur inverkar på skötseln av älgstammen speciellt på en vargflocks revir och på björntäta områden. –Björnen dödar älgar speciellt på våren och jakten inriktas främst på den yngsta åldersklassen. –Vargens jakt har stor inverkan på älgstammen på en vargflocks revir och vargarnas jakt koncentreras huvudsakligen på kalvar, både vinter och sommar. –Speciellt på områden med vargrevir utgör jakt med hund en risk för skador på jakthundarna. Stamskötseln av stora rovdjur i Finland förutsätter säkerställande av tillräckliga näringsresurser, vilket bör beaktas i organiseringen av regleringen av älgstammen. I skötseln av älgstammen på områden med tätt bestånd av stora rovdjur är utgångspunkten förutom att säkerställa näringsresurserna för rovdjuren även att upprätthålla möjligheterna till älgjakt. Bevarandet av möjligheter till hållbar älgjakt på områden med tätt bestånd av stora rovdjur främjar för sin del målen för skyddet av de stora rovdjuren genom att den sociala toleransen för stora rovdjur höjs Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 35

36 13. Skötseln av älgstammen på områden med tätt bestånd av stora rovdjur Åtgärder: På stadigvarande revirområden för varg och på områden med speciellt stort björnbestånd strävar man efter att upprätthålla en tillräckligt hög älgtäthet, så att älgjakt ska vara möjlig samtidigt som man säkerställer tillräckliga näringsresurser för de stora rovdjuren. Man utreder möjligheten att utveckla ersättningssystemet för viltskador genom att beakta konsekvenserna av den älgstam som på dessa områden behövs för de stora rovdjuren och för att säkerställa älgjaktsmöjligheterna. Situationen beträffande stora rovdjur i ett område och de mål som den förutsätter för skötseln av älgstammen bör beaktas regionalt vid förhandlingar om målen för skötseln av älgstammen och vid bekräftandet av dessa. På ovan nämnda områden beaktas i den årliga planeringen av beskattningen av älgstammen den minskning på älgstammen som rovdjurens jakt medför enligt de uppskattningar som viltforskningen producerar. Man utarbetar rekommendationer för beaktande av de stora rovdjurens jakt i den strukturella inriktningen av jakten. De skador som vargen orsakar jakthundarna förhindras genom att sprida information om hur de vargar som har sändarhalsband rör sig. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 36

37 14. Älgjakt i norra Finland I de områden som avses i JL 8 § avviker organiseringen av älgjakt från övriga landet –För jakt på statsmark bör ansökas om områdestillstånd för älgjakt av Forststyrelsen, som vid beviljandet av tillstånd bör ge förtur åt sådana jägare, som annars inte skulle ha rimlig möjlighet till jakt. –Områdets invånare har fri jakträtt på statsmark i sin hemkommun, vilket innebär att ett sällskap som består av lokala invånare kan ansöka om jaktlicens på basis av den fria jakträtten. –Lokala invånare ingår emellertid huvudsakligen i jaktsällskap, vilka bör ansöka om områdestillstånd från Forststyrelsen. –På statsmark kan man till skillnad från i övriga landet bevilja älgjaktlicens för samma område utgående från mera än en ansökan. Goda jaktförhållanden har lockat många sällskap till statens marker i norr; på vissa områden är det till och med ”trängsel” –Vid beviljande av områdestillstånd och jaktlicenser samt vid den praktiska organiseringen av jakt ställs krav på att jakten ska organiseras på ett jämlikt, ändamålsenligt och säkert sätt Vid uppskattningen av älgstammen finns stora problem på grund av omfattande områden –Gör det svårare att ordna jakt och upprätthålla en lämplig älgstam i områdena Skötselplan för älgstammen - alustavia linjausehdotuksia 13.3.2012 37

38 14. Älgjakt i Norra Finland I samband med beredningen av planen för skötsel av älgstammen har grundats en arbetsgrupp med representanter för Finlands viltcentral och Forststyrelsen, med syftet att utveckla ärenden med anknytning speciellt till förfarande vid beviljande av områdestillstånd och licenser för älgjakt samt göra behövliga anföranden till bl.a. planen för skötsel av älgstammen Arbetsgruppens förberedande åtgärder: Förfrågan till jaktledare och viltvårdsföreningar i Lappland, förhandlingar med viltvårdsföreningar, utvärdering av ärenden med anknytning till sökanden och förfaranden vid beviljande av tillstånd osv. Preliminärt åtgärdsförslag: Finlands viltcentral, Forststyrelsen och viltvårdsföreningarna verkar i nära samarbete i organiseringen av älgjakt för områden som avses i jaktlagens 8 § Ett intensifierat samarbete är en viktig del i utvecklingen av organiseringen av älgjakt på statens marker i norr. Aktörorganisationerna (Forststyrelsen, Viltcentralen, vv-föreninger) strävar efter gemensamt avtalade mål. Det här betyder att man tillsammans diskuterar tillstånds- och jaktfrågor. I praktiken ska man således tillsammans fundera på grunderna till beviljande av områdestillstånd och jaktlicenser, frågor med anknytning till sällskapens placering och organiseringen av jakten Noggrannare åtgärdsförslag utarbetas under arbetsgruppens fortsatta arbete fram till juni månad. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 38

39 15. Övriga ärenden Utarbetandet av planen för skötseln av älgstammen fortsätter till slutet av år 2012. Förutom de preliminära förslag till riktlinjer och åtgärder som har presenterats här, är målet i det fortsatta arbetet att beakta bl.a. följande helheter: Förebyggande av trafikskador som orsakas av älg och arrangemang för älgarnas rörelse på vägområden. Förebyggande av jord-, skogs- och rennäringsskador som orsakas av älg. Organisering av älgjakt på statens mark. Utveckling av näringar med anknytning till älg och ekonomiskt nyttjande av älg. Mm. Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 39

40 Grupparbete GRUPPARBETE del 2 Utvärdera de preliminära förslag till riktlinjer och åtgärder som presenteras ovan. Ge kortfattade motiveringar enligt följande: Vilka delar i förslagen bör understödas, vilka inte, varför? Vilka ärenden borde beaktas speciellt, förutom ovan nämnda? Skötselplan för älgstammen - preliminära förslag till riktlinjer13.3.2012 40