Ekonomiska principer för Hälsinglands utbildningsförbund (text som är rödmarkerad är förslag på förändringar alt ej färdigdiskuterat)

En presentation över ämnet: "Ekonomiska principer för Hälsinglands utbildningsförbund (text som är rödmarkerad är förslag på förändringar alt ej färdigdiskuterat)"— Presentationens avskrift:

1 Ekonomiska principer för Hälsinglands utbildningsförbund (text som är rödmarkerad är förslag på förändringar alt ej färdigdiskuterat)

2 Övergripande principer När förbundet startar ska de från kommunerna få en budget som är i balans Kommunerna ska därutöver skjuta till en planerad och förutbestämd ”kudde” för de 4 första åren så att förbundet kan genomföra demografianpassningen under en något längre tid för att slippa vidta kortsiktigt drastiska neddragningar (gymnasiet)

3 Övergripande principer Förbundet har fullt ut ansvar för ekonomi och verksamhet över tiden Inga budgetöverskridanden accepteras som ska betalas av kommunerna Vid avvikelser eller befarade avvikelser ska förbundet vidta åtgärder och korrigera dessa Årets resultat (positivt eller negativt) balanseras fullt ut i förbundets räkenskaper

4 Övergripande principer Vid negativa avvikelser ska förbundet redovisa orsaker samt vilka åtgärder som vidtas eller kommer att vidtas för att uppnå korrigering. Avser ekonomi, verksamhet, kvalitet Budget för första läsåret (2015/16) görs av resp kommun som ansvarar för att den är i balans. För att säkerställa att så är fallet är resp medlemskommun skyldig att reglera ev underskott senast första kvartalet nästkommande år där en analys visar att verksamheten varit underbudgeterad.

5 Övergripande principer Medlemskommunerna ska formulera ett förslag till budget- och uppföljningsprocess mellan medlemskommuner och förbund innehållande bl a roller, processflöden och mall för planeringsdirektiv

6 Budget och planering Långsiktig planeringshorisont – budget fastställs för 4 år med koppling mot mandatperiod med 1 års eftersläpning Planeringsförutsättningar kommuniceras mellan kommunerna och förbundet och fastställs i form av ett planeringsdirektiv. Planeringsdirektivet som är gemensamt från kommunsidan ska fastställas i resp kommun Förbundet ska samråda med kommunerna om budget som ska påbörjas under våren året före och vara avslutad 30 september

7 Planeringsdirektiv - innehåll Övergripande mål och inriktning avseende Ekonomi, kvalitet och verksamhet Ev krav på kostnadseffektiviseringar (ej första 4- årsbudgeten). Uttrycks i kronor eller procent för hela budgetperioden (4 år) och inte genom för låg prisuppräkning Prisuppräkningstal. Utgångspunkten är att prisuppräkning av elevplatspriser, löner och övriga kostnader sker enligt bedömd prisutveckling, men som kan komma att ses över och justeras årligen Ställningstagande kring demografisk anpassning

8 Uppföljning Månadsvis uppföljning (ej jan, juni, juli, aug och dec) Årsredovisning lämnas senast sista feb året efter Uppföljning övergripande mål, kvalitet och ekonomi Delårsbokslut med helårsprognos per 31 aug Rapporterna ska delges medlemskommunerna

9 Elevprognoser Förbundet ska göra årliga elevprognoser med analyser för förbundets verksamhet som omfattar 5 år (rullande) och som stäms av med medlemskommunerna Lämnas årligen till kommunerna senast 30 april

10 Finansieringsmodell Gymnasieverksamheten (Gy+GySär) Förbundet erhåller ersättningar från medlemskommunerna enligt elevplatsprismodellen och interkommunala ersättningar för elever från andra kommuner. Ersättningen i elevplatsprismodellen motsvarar självkostnaden för varje elevplats beräknad per skola/program/inriktning IKE för elever hos andra huvudmän, inackorderingstillägg och resor hanteras av förbundet men faktureras kommunerna

11 Finansieringsmodell Preliminära elevplatspriser 31 maj året före budgetåret till kommunerna. Utgör ersättning till förbundet nästkommande år. Uppdaterade elevplatspriser till kommunerna 30 sept Avviker elevantalet upp eller ner i förhållande till budget sker justering. Grund för justering är snittkostnad per elev per skola.

12 Finansieringsmodell Vuxenutbildningen Vid förbundets uppstart utifrån varje kommuns fastställda budget Vid större händelse på arbetsmarknaden eller större strategisk satsning i en kommun ska förbundet vara lyhört för omprioritering/inriktningsändring i verksamheten i berörd kommun

13 Finansieringsmodell Medlemskommunernas ersättning till förbundet: 1.Gy+GySär: elevplatsprismodell (2015 budget) 2.Vuxenutbildning: budget 3.OH-kostnader för förbundskansliet 4.Respektive kommuns intäkter från Migrationsverket för nyanlända (schblonersättning: del av undervisning o elevhälsa Gy samt SFI VUX )

14 Finansieringsmodell Utbetalning sker med 1/12 av beräknad kostnad 20 i varje månad Efter första och andra året ska uppföljning ske och korrigeras för att säkerställa att förbundet haft rätt ingångsvärden (elevplatspris resp budget) Vid verksamhetsövergången ska kommunernas budgetar vara i balans

15 Ekonomisk målbild gymnasiet 2019 Nettokostnaden per elev per skola för undervisning ska 2019 ligga på samma nivå som i budget 2014. I den mån det saknas budgetmedel för att kunna genomföra den tänkta anpassningen så att den överensstämmer med den demografiska anpassningen ska respektive medlemskommun till- skjuta extra budgetmedel (”kudde”) som motsvarar skillnaden däremellan.

16 Ekonomisk målbild gymnasiet 2019 ”Kudden” beslutas av kommunerna i form av ett belopp per år för åren 2015-2018. Till förbundet läggs kudden ut i samband med varje års dialog kring budgeten samt följs upp och avräknas i varje bokslut mot faktiskt behov/korrigeras i nästa budget. Behovet av extra budgetmedel ska överenskommas gemensamt mellan medlemskommunerna och förbundet samt beslutas politiskt i respektive kommun

17 Demografianpassning per skola i mkr Diff budget 2019 - utfall 2014Diff budg 2019-budg 2015 Torsberg 6,3 1,3 Höghammar 36,129,4 Staffan 10 8 Utanhed 0,5 0 Nordanstig IM 2,2 0,5 Totalt 55,139,2

18 Ekonomisk målbild vuxenutbildning Första året bidrar medlemskommunerna med beslutad budget gentemot förbundet. Just nu utreds skillnaderna mellan medlemskommunernas budgetar. När utredningen är klar kan ekonomisk målbild för vuxenutbildningen diskuteras.

19 Lokaler I första hand hyrs lokaler av medlemskommunerna Hyran ska vara självkostnaden Initialt ska förbundets hyreskontrakt omfatta 2+2 år. Därefter tecknas hyresavtal enligt gängse normer med 9 mån uppsägningstid Avtalslängden överenskomms mellan parterna. Om hyresavtal inte sägs upp förlängs det med 1 år i taget Verksamhetsanpassningar i lokalerna ersätts av förbundet t ex genom hyrespåslag enligt gängse hyrespraxis

20 Lokaler Del av lokaler kan sägas upp om de är avgränsade och uthyrningsbara/säljbara Externa hyresavtal överlåts till förbundet Eftersatta reinvesteringar ska i princip ersättas av berörd kommun (ej klart) Ensa reparationer och underhållskostnader (varför? ej klart)

21 Lokaler Lokalkostnaderna för Gy+GySär ska anpassas till den demografiska utvecklingen enligt en modifierad modell de fyra första åren. För 2018 får förbundet en hyresbudget som baseras på elevantalet 2016. Motiven för eftersläpningen är att förbundet ska hinna ställa om lokalkostnaderna 2015-02-25 beslutade styrgruppen om ytterligare anpassning av lokalbudgetarna för Torsberg o Staffan; 0,5 mkr år 2018 samt 1 mkr 2019, för respektive skola För nästa fyraårsbudget ska en ny budgetprincip för lokaler tas fram.

22 Köp av stödfunktioner Förbundet ska köpa följande stödfunktioner från någon av medlemskommunerna Redovisning, ekonomisystem, bank o finans, HR/PA, IT-drift Ersättningen ska motsvara faktisk självkostnad enligt förutbestämd kalkylmall

23 Övriga ekonomifrågor Pensionskostnader Kommunerna ansvarar var för sig tom aug 2015 Därefter ansvarar förbundet Semesterlöne- och ferielöneskuld Kommunerna ersätter förbundet Inventarier mm All lös egendom överlåts till förbundet till bokfört värde Konst på skolenheterna förblir kommunernas egendom och skall förtecknas

24 Övriga ekonomifrågor Avräkning per 31 aug 2015 och likvid senast 30 sept 2015. Reglering kan ske kontant eller med lån på högst 5 år Likvidhantering. Söderhamn ställer en koncernkontokredit om 15 mkr till förbundets förfogande Lån, leasing borgen. Förbundet ska i första hand finansiera investeringar av egna medel, i andra hand genom lån efter godkänd låneram från kommunerna. Leasing får endast användas i begränsad omfattning

25 Övriga ekonomifrågor Förbundet får endast ingå borgensförbindelser eller liknande förpliktelser under förutsättning av medlemskommunernas godkännande Befintliga avtal i verksamheter överförs till förbundet Försäkringar i nödvändig omfattning är förbundets ansvar. Upphandling. Förbundet ska samordna sina inköp med medlemskommunerna och Inköp Gävleborg

26 Utvärdering ersättningsmodeller, budget och uppföljningsrutiner En utvärdering av ersättningsmodeller samt budget- och uppföljningsprocesser ska genomföras under 2018 och vara slutförd 31 okt 2018. Ev förändringar ska kunna tillämpas inför ny 4-års budget 2020-2024. Medlemskommunernas controllerfunktion ansvarar för att utvärderingen blir genomförd Utvärderingen ska redovisas i resp kommuns kommunfullmäktige

27 Samverkansavtal Hälsingland Utredning – ekonomiska konsekvenser.  Avtal eller inte (förstahandsantagning eller inte)  Prisreglering eller inte (olika modeller) Resultat av utredning: 1.Ej avtal 2.Avtal utan prisreglering 3.Avtal med prisreglering (viktat medelvärde)  Troligen nytt avtal - utan prisreglering (endast försthandsantagning)

28 Pågående ärenden Planeringsdirektiv Budget- o uppföljningsprocess Utredning Vuxenutbildning & målbild Målbild Gy+GySär OH-kostnader (förbundskansliet) Kontoplan inkl organisation Elevplatsprismodell Hyra av lokaler – ”reinvesteringar” Utredning demografianpassning Höghammar

29 Pågående ärenden Scenarior underskott Lokalutredning Torsberg Försäkringar för elever Investeringsbehov i förbundet – hantering? Anläggningsregister o invetarieförteckning Modell för beräkning av självkostnad vid köp av tjänster mellan kommun och förbund Prisuppräkningstal