Resultat: Under 5 veckor valde vi att mäta hur många gånger vi fick borsta tänderna minst 1 gång/dag på fyra av våra svåraste demenssjuka boende. Vi gjorde.

En presentation över ämnet: "Resultat: Under 5 veckor valde vi att mäta hur många gånger vi fick borsta tänderna minst 1 gång/dag på fyra av våra svåraste demenssjuka boende. Vi gjorde."— Presentationens avskrift:

1 Resultat: Under 5 veckor valde vi att mäta hur många gånger vi fick borsta tänderna minst 1 gång/dag på fyra av våra svåraste demenssjuka boende. Vi gjorde egna signeringslistor som vi sedan sammanställde och resultatet framgår av diagrammet till vänster. Under arbetets gång har vi noterat att all personal har fått in en daglig rutin och en annan syn på vikten av att borsta de boendes tänder. Vi märker att även de äldre själva har fått in en vana kring tandborstningen och det märks t.ex. genom att det nu är mycket lättare att få hjälpa med. Även tandläkaren har noterat att våra boende har fått bättre munstatus, framförallt friskare tandskött. Förbättrad munhälsa för personer med demenssjukdom Eva Hofverberg Coach, eva.hofverberg@danvikshem.seeva.hofverberg@danvikshem.se Helen Söderlund, Barbro Åsén, Farshad Yekta, Dusica Markovic, Leena Laine www.danvikshem.se Verksamhet: Danvikshem är ett särskilt boende som drivs av stiftelsen Danviks hospital som grundades av Gustav Vasa år 1553. Danvikshem omfattar 188 platser för dygnet runt vård med inriktning på omvårdnad, demens, korttidsvård samt somatiskt vård. På Danvikshem finns förutom omvårdnadspersonal, kurator, rehabpersonal, kök och restaurang även tandläkare, frisör och fotvård. Vi i förbättringsteamet arbetar på en demensavdelning med 17 platser. Verksamhetsidén är att omvårdnaden skall kännetecknas av stor frihet för den enskilde, att denne själv ska få forma sin tillvaro och att vården ska ges och utföras i samråd med den enskilde. Utvecklingsområde Vi valde att jobba med munhälsan för att det är en viktig del av omvårdnaden men som på grund av olika orsaker har låg prioritet. I dag vet man enligt studier att sjukdomar och problem från munnen kan resultera i ohälsa i ett större perspektiv och leda till undernäring samt livshotande sjukdomstillstånd som t.ex. lunginflammation, sepsis och hjärt- och kärlsjukdom. Munvård är även en viktigt del i vården vid livets slut. (Äldres munhälsa – distriktsköterskans perspektiv av Julia Jansson). Vad har vi lärt oss? Genom vår faktagranskning för bättre munstatus förstår vi nödvändigheten av information och utbildning för att kunna utföra och förbättra kvaliteten för våra äldre demenssjuka. Kunskaperna har vi sedan omsatt till nya och förbättrade rutiner både generellt på avdelningen och för den äldre. Dessa rutiner har implementerats hos övrig personal. Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet? Vi är övertygade om att vi tillsammans kan göra små förändringar i synsätt och rutiner som snabbt kan leda till förbättrad kvalitet för den äldre demenssjuke. Hur går vi vidare? Vi har konstaterat förbättrad munstatus på våra fyra testpersoner vilket gör att vi planerar att utvidga arbetssättet att gälla samtliga boenden. Signeringslistorna för munvård fortsätter vi med ett tag. Vi har utformat individuella munvårdskort som kommer att sättas upp inne i varje boendes badrumsskåp för att underlätta för all personal. I genomförandeplanen för varje boende kommer vi att skriva in rutinerna för hur munvården ska utföras och vilka produkter som ska användas vid munvård. Mål Vi vill skapa en god munhälsa för våra boende genom att säkerställa daglig tandborstning. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Vi började med att göra ett fiskbensdiagram där vi skrev ut svårigheterna som vi ofta möter på när vi vill hjälpa den demenssjuke med deras munhygien. Några saker vi kom fram till genom diagrammet var att demenssjuka äldre ofta inte vill låta oss borsta deras tänder för att de tycker att de kan göra det själva och ofta får man som svar att ”det har jag redan gjort. Samtidigt ser vi som personal att de äldre behöver stöd på olika sätt för att t.ex. tandborstningen skall bli bra. Vi har även sett att ordinationerna vi har fått från olika tandhygienister har varit orealistiska att följa och genomföra. Genom att jobba med PGSA-hjulet har vi observerat att små förändringar i vårt arbetssätt kan resultera i förbättrad individuell tandborstning. Det kan handla om hur eller var den boende sitter, hur den boende får hjälp med att komma i gång med tandborstningen t.ex. spegling eller guidning och vilken sorts tandborste vi använder. Ett utvecklingsprojekt i Värdeforum