G2. Arkitektur som håller ordning

En presentation över ämnet: "G2. Arkitektur som håller ordning"— Presentationens avskrift:

1 G2. Arkitektur som håller ordning
Tisdag den 2 juni kl 11: :40 Lokal: Vall

2 Arkitektur som håller ordning
Hur ska vi undvika att skapa ett nystan av kopplingar som snarare förstärker än underlättar nya projekt som vill återanvända information? Arkitektur som håller ordning och underlättar återanvändning Ett stort antal nationella projekt vilar till stor del på att människor och system skapar, delar och vidarebefordrar digital information. Hur ska vi undvika att skapa ett nystan av kopplingar som snarare förstärker än underlättar nya projekt som vill återanvända information? Både e-delegationen och SKL- Inera arbetar med att skapa arkitektur håller ordning, minskar antalet integrationer och möjliggör återanvändning av redan fångad information.

3 Inledning Arkitektur som håller ordning och underlättar återanvändning
Sara Meunier, Inera/SKL Jan Sjösten, E-delegationen/Skatteverket Ulf Palmgren, SKL/E-delegationen

4 Målet är att nå en enklare, öppnare och effektivare förvaltning med hjälp av digitala tjänster
Gemensamma tjänster och information Tjänster och information från en enskild organisation Gemensamt Enskilt Näringslivet e-legitimation Mina ärenden Mina fullmakter Mina meddelanden Effektivare informationsförs. E-arkiv och e-diarium Hälsa Utbildning xx Arbete Boende Fritid Familj Tjänster och information från privata sektorn Enklare Öppnare Effektivare Förutsättningar för samverkan (vägledning, metod, standard, arkitektur, principer för samverkan) Vi kan sammanfatta den riktning som e-förvaltning måste ta på följande sätt: I e-förvaltningsstrategin pekar regeringen på att tjänster ska byggas utifrån medborgarnas behov och livssituationer, vilket kräver att offentlig sektor samverkar för att ta fram gemensamma tjänster. Det är inte heller effektivt att varje myndighet bygger en egen lösning för ett behov som är gemensamt i kontakten med andra myndigheter. I strategin nämns några av de gemensamma insatser som är på gång, till exempel Mina fullmakter. Flera av de insatser som nu är på väg att realiseras är sprunget ur en förstudie som gjordes på uppdrag av E-delegationen om behovet av nationella Mina sidor. Användarundersökningar visade att den som har många kontakter med offentlig sektor, gärna vill ha samlad information och ser att detta skulle förenkla vardagen. Nationella mina sidor bedömdes vara ett för stort projekt att realisera på en gång. Delegationen beslutade därför att starta de funktioner som bedömdes generera mest nytta. Detta resulterade i projekten Mina meddelanden (som redan var på gång), Mina ärenden och Mina fullmakter. Var och en av projekten bedömdes att realisera stora nyttor, men den största nyttan förväntas uppnås när tjänsterna kan användas tillsammans. Utvecklingen inom e-förvaltning kan alltså ske antingen inom en enskild organisation, gemensamt inom offentlig sektor när det finns ett gemensamt behov eller av privat sektor. Offentlig sektor arbetar med att underlätta förutsättningarna för samverkan, men också för utvecklingen i en enskild organisation eller inom privat sektor. Det sker bland annat genom att ta fram vägledningar, metod, standarder och arkitektur. När det finns gemensamma behov, undersök i första hand om det finns en tjänst som går att återanvända, bygga på , om det är standarder eller api:er som ska tas fram. I sista hand bygga en tjänst från grunden.

5 Vad finns i vår omvärld? EU - ISA

6 Vägledande principer för digital samverkan har tagits fram och beslutats av E-delegationen
ARKITEKTURPRINCIPER Hämta information vid källan Öka medborgarnas insyn och möjligheter att påverka GRUNDPRINCIPER Bestäm och tillämpa gemensamma begrepp, modeller och mönster Bygg tjänstebaserat Bedriv ett riskbaserat informationssäkerhetsarbete Skydda den personliga integriteten Analysera rättsliga förutsättningar Anpassa till olika gruppers och individers behov Digitala möten Tjänste- och processamverkan Säkerhet och juridik Använd öppna standarder Beakta informationens skyddsvärde i hela kedjan Återanvänd redan inlämnad information Låt digitala möten ske på användarnas villkor G2 Upprätthåll rätt nivå på informationssäkerhet och integritet G3 Låt behov och nytta vara styrande G5 D2 D3 D5 T1 T3 T4 T5 S1 S2 S3 S4 Utgå från medborgarnas livshändelser G1 Låt digitala kanaler vara det primära alternativet D1 Delegera mandat och ansvar G4 Öppna upp för externa innovatörer D4 Tillgängliggör och återanvänd information och tjänster enhetligt T2 version 1.3

7 Arkitekturen inom digital samverkan syftar till att beskriva hur aktörerna samverkar
Livshändelser Informations-säkerhet Process Juridiska förutsätt-ningar Information Bild från 60-minuterspresentationen Livshändelser kan initiera behov av samverkan Livssituation, livshändelse och agerande I en livssituation som en medborgare befinner sig i (t ex Min hälsa) uppstår livshändelser, som kan leda till ett agerande, som startar en myndighetsinteraktion Samverkansprocess Består av de olika aktörernas samverkande processer och beskriver enbart det som behövs för att samverkan ska fungera Informationsutbyte De informationsobjekt som ska utbytas eller levereras från en aktör till en annan Tjänst Den digitala tjänst som levererar de informationsobjekt som överenskommits Juridiska aspekter Juridiska aspekter påverkar hela samverkansarkitekturen och måste beaktas tidigt Informationssäkerhet Krav på informationens riktighet, konfidentialitet, tillgänglighet och spårbarhet Teknisk plattform Teknisk infrastruktur med tillräcklig säkerhet där informationsutbytet sker med hjälp av tjänster Tjänst Teknisk plattform

8 En livshändelse leder till ett agerande, som i sin tur kan initiera ett behov av samverkan
kund-värde V-objekt Aktör A Aktör B Aktör C Kundvärde skapas i hela processen och i varje interaktion med kunden Samverkans-process med kunden som aktör Samverkande processer Livssituation Livshändelse 1 agerande kund Livshändelse 3 Livshändelse 2 Livshändelse 4

9 Relevanta informations-utbytesobjekt
Verksamhetsobjekten från process-analysen ligger till grund för informations-utbytesobjekten, som levereras via tjänster Gemensam begreppsmodell Relevanta informations-utbytesobjekt i i i Informationsanalys Spårbarhet Informationsobjektet/-en definieras i tjänstens logiska gränssnittet.

10 Arkitektur som håller ordning och underlättar återanvändning
Nationell Tjänstekatalog ”Visa tjänste-beskrivning” Bolagsverkets informations-katalog ”Visa företags-information” ”Visa kommun- och landstings-processer” ”Visa ändrings-information” ”Lämna räkenskapsutdrag” SKL:s tjänstekatalog Skatteverkets tjänstekatalog

11 Informationsutbyte via standardiserat gränssnitt
Tjänste- konsument Tjänstekontrakt: Gränssnitt med en överenskommen informationsmängd Tjänste- producent

12 En informationsmängd kan återanvändas till fler.
Tjänste- konsument Tjänste- konsument Tjänste- konsument Tjänste- producent

13 Flera informationskällor kan användas av en e-tjänst.
Tjänste- konsument Tjänste- producent Tjänste- producent Tjänste- producent

14 Många till många ger förvaltningsutmaningar
Tjänste- konsument Tjänste- konsument Tjänste- konsument Tjänste- producent Tjänste- producent Tjänste- producent

15 Tjänsteplattform förenklar anslutningar och möjliggör återanvändning
konsument Tjänste- konsument Tjänste- konsument Index Tjänsteplattform Tjänste- producent Tjänste- producent Tjänste- producent

16 En investering kan användas för flera ändamål med en arkitektur som håller ordning och underlättar återanvändning Arbete Dokumentation inom och över gränserna Kommunikation inom och över gränserna Privat Livshändelse Ansöka/Boka/Status/Journaler Öppenhet Öppen data Sluten data/Pseudonymiserat/Anonymiserat Evidens Kvalitetsregister Väntetid Verksamhetssystem

17 Exempel 1: Frikorthantering inom ett landsting
Arvoderad (patientavg) Webb- Registr Webb- kassa Kassa- system MVK Patient läsa SLL Tjänst Högkostnadsskydd Databas Högkostnadsskydd

18 Exempel 1: Frikort via tjänsteplattform
Arvoderad (patientavg) Webb- Registr Webb- kassa Kassa- system MVK Patient läsa Nationellt format/ tjänstekontrakt för högkostnadsskydd Tjänsteplattformen SLL Tjänst Högkostnadsskydd Databas Högkostnadsskydd

19 Exempel 1: Frikort hanteras via tjänsteplattformen oavsett vilket landsting du besöker.
Arvoderad (patientavg) Webb- Registr Webb- kassa Kassa- system MVK Patient läsa Nationellt format/ tjänstekontrakt för högkostnadsskydd Tjänsteplattformen RS Tjänst Högkostnadsskydd SLL Tjänst Högkostnadsskydd VGR Tjänst Högkostnadsskydd Databas Högkostnadsskydd Databas Högkostnadsskydd Databas Högkostnadsskydd

20 Exempel 2: Hitta dina betyg utan att behöva veta i vilket e-arkiv det förvaras
Invånartjänst Sök Betyg Nationell Tjänsteplattform Regional/Lokal Tjänsteplattform E-arkiv E-arkiv E-arkiv

21 Statistik för tjänsteplattformen
Antal anslutningar ökar 3400 st verksamheter anslutna till tjänsteplattformen 165 st tjänstekontrakt i drift

22 Arkitektur och Regelverk hos Inera
Arkitektur, Tjänstekontrakt, Tjänsteplattform (ICC) 3400 verksamheter anslutna och 165 tjänstekontrakt i drift Nationell samordning över projekt/förvaltningsobjekt Krav- och specifikationsgrupp för aktuella tjänstekontrakt Forum för kvalitet, realiserbarhet och kunskapsutbyte Kontraktsutvecklingens planer styrs av nyttoprojektens planer Finansiering från flera projekt Forum-möte varannan vecka Idag 55 kallade (Leverantörer, Inera, nationella projekt och förvaltningar, regionala intressenter m.fl) Följsamhet till standarder Nationella regelverket följs (RIV TA) Stöd för HL7 v3 CDA-anpassade system Arkitektur och regelverk Tjänste-kontrakts-utveckling ICC med anslutnings stöd

23 En anslutning – flera nyttor!
Standardiserat informationsutbyte Now with GetVaccinations Genom en samordnad beställning av stöd för ett tjänstekontrakt är journalsystemet färdiganpassat för… NPÖ 2 Journalen Vårdhändelser Rapportering till FoHM – NVR Överföring till kvalitetsregister Överföring till primärvårdsregister Etc etc

24 Effekter av en målmedveten satsning
En anslutning – flera nyttor! Effekter av vårt långsiktiga arbete med arkitektur har börjat ge resultat vi har en säker och kostnadseffektiv informationsförsörjning från journalsystem till gemensamma tjänster - en anslutning= många nyttor! Koordinerade verksamhetskrav Juridik Termer Teknik mm Standardiserade Integrationsprofiler (tjänstekontrakt) Stor Kostnads- besparing

25 SKL:s tjänstekatalog

26 Vad som väntar runt hörnet
Hem-monitorering och hälsokonton Vikt, Puls, BMI, Koldioxidhalt i rum Blodtryck, Puls Invånare Personal Det som förr gjordes på sjukhus eller vårdcentral, kan patienten nu i större grad göra själv i hemmet. Patienten/invånaren ansluter sig dessutom till hälso- och sjukvårdstjänster i molnet där denne sedan kan lagrar information om sitt hälsotillstånd och dit de nya tekniska apparaterna kan skicka information. Olika aktörer som patienten/invånaren vill dela informationen med kan sedan ta del av informationen. fler medarbetare år 2035 och 13 kronor mer i skatt per 100-lapp Puls, Syresättning, Perfusionsindex (PI) Blodsocker Standardiserade gränssnitt

27

28 Samman-hållen journal
Anslutningstjänster? EFTERFRÅGAN UTIFRÅN NYTTOKALKYL EFTERFRÅGAN UTIFRÅN INFORMATIONSBEHOV PRIS Strategi & principer PRIS BEHOV Vägledning Samman-hållen journal Verksamhets-stöd Kunskaps-stöd Infrastruktur Anslutningstjänster TJÄNSTER Journal Process Master APIGW Y Z INERAS UTBUD AV TJÄNSTER SAMLAD PROTFÖLJ AV NTEGRATIONSPROFILER Idag I morgon?

29 Vad vi har gått igenom idag i arkitekturen för eHälsa
ARKITEKTURPRINCIPER Hämta information vid källan Öka medborgarnas insyn och möjligheter att påverka GRUNDPRINCIPER Bestäm och tillämpa gemensamma begrepp, modeller och mönster Bygg tjänstebaserat Bedriv ett riskbaserat informationssäkerhetsarbete Skydda den personliga integriteten Analysera rättsliga förutsättningar Anpassa till olika gruppers och individers behov Digitala möten Tjänste- och processamverkan Säkerhet och juridik Använd öppna standarder Beakta informationens skyddsvärde i hela kedjan Återanvänd redan inlämnad information Låt digitala möten ske på användarnas villkor G2 Upprätthåll rätt nivå på informationssäkerhet och integritet G3 Låt behov och nytta vara styrande G5 D2 D3 D5 T1 T3 T4 T5 S1 S2 S3 S4 Utgå från medborgarnas livshändelser G1 Låt digitala kanaler vara det primära alternativet D1 Delegera mandat och ansvar G4 Öppna upp för externa innovatörer D4 Tillgängliggör och återanvänd information och tjänster enhetligt T2 version 1.3

30 Slut Tack för att ni har lyssnat Har ni några frågor?